Wildebeest analysis examples for:   kbh-kbh   C    February 25, 2023 at 00:28    Script wb_pprint_html.py   by Ulf Hermjakob

23220  MAT 1:7  Salomón Roboambe taitá; Roboam Abíasbe taitá y Abíasna Asabe taitá; Asa Josafatbe taitá; Josafat Jorambe taitá y Joramna Uzíasbe taitá. Uzías Jotambe taitá, Jotam Acazbe taitá y Acazna Ezequíasbe taitá. Ezequías Manasesbe taitá; Manasés Amonbe taitá y Amón Josíasbe taitá. Josíasna Jeconías y chabe cats̈átangbe taitá yojamna. CBabilonioca ents̈anga cisraelitënga tmojánishëche y choca imojanëtámena ora, Josías cbásenga yojánabamna.
23225  MAT 1:12  Ya Babilonioca ndutámenënga ora; Jeconías Salatielbe taitá; Salatiel Zorobabelbe taitá. Zorobabel Abiudbe taitá; Abiud Eliaquimbe taitá y Eliaquimna Azorbe taitá. Azor Sadocbe taitá; Sadoc Aquimbe taitá y Aquimna Eliudbe taitá. Eliud Eleazarbe taitá; Eleazar Matanbe taitá y Matán Jacobëbe taitá. Jacob Josebe taitá yojamna y Josena Mariybe boyá. María Jesusbe mamá, Jesús cBëngbe Bëtsabe Uámana Uabuayaná, cCristo ca uabainá.
23230  MAT 1:17  Chcasna, Abrahámbents̈ana Davidbentscoñe bnë́tsana canta bëts pamíllanga imojëftsemna. Davídbents̈ana y cisraelitënga Babilonioca imojanëtamenëntscuana inÿe bnë́tsana canta bëts pamíllanga; y inÿe bnë́tsana canta bëts pamíllanga cIsraeloca ents̈anga imojanëtamenents̈ana, cCristo tojanonÿnántscoñe.
23232  MAT 1:19  José, Mariybe boyá, canÿe nÿetsca soyënguiñe ts̈abá jamama bos̈á inamna. Cha ndoñe yontsebos̈e ents̈angbe delante cha mal jaquédana; chíyecna tojanjuabó nÿe iytëcana Maríybents̈ana jtsojuánañana.
23234  MAT 1:21  María canÿe s̈es̈ona bochántsebomna y cha Jesús ca cochjuabaye. Chca echantsabaina er cha chabe ents̈anga chëngbe bacna soyënguents̈ana echanjátsebacaye ca” cángel tbojaniyana.
23235  MAT 1:22  Lempe chca tojanochnëngo, cachcá chaotsemnama nts̈amo Bëngbe Bëtsá chabe juabna oyebuambnayëngbiajana tojanayancá. Coyebuambnayá mënts̈á tojánayana:
23236  MAT 1:23  Ccabá boyabása nduabuatmá ngomamaná echanjoquéda y canÿe s̈es̈ona boyabásetema bochántsebomna, y cha mochanjuabaye Emanuel ca. (Emanuel endayana “Bëngbe Bëtsá bë́ngaftaca ca”.)
23238  MAT 1:25  Pero ndoñe cánÿiñe ibontsaniyena, sinó nÿe cs̈es̈onatema tojanonÿná orscana. Cs̈es̈onatema tojanonÿná orna, José chábioye Jesús ca tbojanabaye.
23239  MAT 2:1  Herodes judiëngbe rey yojamna ora, canÿe pueblo Judeoca, Belén ca uabáinents̈e Jesús tojanonÿná. Chents̈ana, báseftanga, estrellënga uatsjéndayënga, magos ca uabáinënga, canÿe bëts puebloye Jerusalén ca uabáinoye tmojánashjajna. Chënga tmojánabo shinÿe bocanoye luarëngocana.
23242  MAT 2:4  Chents̈ana crey tojánachembo nÿetsca cjudiëngbe bachnangbe amë́ndayënga y cjudiëngbe ley abuátambayënga jenoyeunayëngama. Mënts̈á tojanatjá: —¿Ndayents̈e cBëngbe Bëtsabe Uámana Uabuayaná, cCristo ca uabainá, jónÿnama ibomna ca?
23243  MAT 2:5  Chënga tmojanjuá: —Judeoca, Belén pueblents̈e ca. Bayté entsemna cBëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Miqueas mënts̈á tojanábema:
23244  MAT 2:6  Y ts̈ëngaftanga, Judeoca Belenents̈e oyenënga, canÿe mandayá ts̈ëngaftangbents̈ana echanjabo. Cha nÿetsca cJudeoca mándayëngbiama más uamaná echántsemna, y ats̈be ents̈anga Israeloca echántsanÿena. Chíyeca ts̈ëngaftangbe pueblo ndoñe nÿe bats̈á uámana pueblo quenátsmëna ca.
23245  MAT 2:7  Chora Herodes iytëcana cmaguënga tojánachembo y cuedádoca tojanatjá ntseco ora cestrella tmojáninÿama.
23246  MAT 2:8  Herodes csoyënga yojtsetáts̈ëmbo ora, Belenoye cmaguënga tojanichamó, y mënts̈á tojanë́yana:Choye motsajna y ts̈abá cs̈es̈ona s̈mochjánguango. Chas̈mojínÿena ora, s̈mochjabëuenaye, as áts̈naca chayobená jama cs̈es̈ona jadórama ca.”
23247  MAT 2:9  Rey Herodes csoyënga tojánëyanents̈ana, cmaguënga tmojtsatanoñe. Chora cachiñe tmojtaninÿe cchëngbe luarëngoca tmojáninÿe estrella y yojtsanebnatsana cs̈es̈ona yojtsemnë́ntscoñe. Chents̈a juatsbuacá cestrella yojójayiye.
23248  MAT 2:10  Cmaguënga cestrella tmojáninÿe orna, corente oyejuayënga imojtsemna.
23249  MAT 2:11  Cyebnoye tmojánamashjna ora, cs̈es̈ona tmojáninÿe chabe mamá Maríaftaca. Chorna, tmojanoshaments̈é y cs̈es̈onatema tmojanadorá. Chora chëngbe cajontémënga tmojanëtsë́caca y tmojanats̈tá castellano, incienso y canÿe botamana uanguëts̈e soye, mirra ca uabáiniye.
23250  MAT 2:12  Chents̈ana, mo canÿe otjenayoquëcá Bëngbe Bëtsá cmaguënga tojanabuayená rey Herodesbiajana ndoñe chamondesshëcuanama. As chënga chents̈ana inÿe benachëjana cachëngbe luarëngoye tmojésanshëcuana.
23251  MAT 2:13  Cmaguënga tmojtsatanoñe ora, otjénayoca José canÿe Bëngbe Bëtsabe ángelbioye tbojáninÿe y cha mënts̈á tbojaniyana: “Motsbaná, cs̈es̈onatema y chabe mamá mesë́biats̈e y Egiptoye motsachá. Herodes cs̈es̈onatema bochanjánguango jtsóbama, chíyeca choca cochtsoquedañe ats̈e chacbochjábuayenantscuana ca.”
23253  MAT 2:15  Y choca imojtsanomñe Herodes tojanóbanëntscuana. Chca tojanopasá, cachcá chaotsemnama nts̈amo Bëngbe Bëtsá chabe juabna oyebuambnayabiajana tojanayancá. Coyebuambnayá mënts̈á tojánayana: “Egiptocana ats̈be uaquiñá sënjanchembo ca.”
23254  MAT 2:16  Cmaguënga tmojtsaningñema Herodes tojántats̈ëmbona ora, puerte tbojánetna, y tojanmandá lempe jtsëbáyama base boyabásetemënga uta uata bomnënga y cabá uta uata ndbomnënga, Belén y cjuachañe pueblënguents̈ënga. Uta uatama cha tojanjuabó, er uta uata yojtsemna cmaguënga cestrella tmojáninÿama.
23257  MAT 2:19  José cabá Egiptoca yojtsomñe ora, Herodes tojanóbana. Chents̈ana, otjénayoca José canÿe Bëngbe Bëtsabe ángelbioye tbojáninÿe y cha mënts̈á tbojaniyana:
23258  MAT 2:20  “Motsbaná, cs̈es̈onatema y chabe mamá mesë́biats̈e y Israeloye cochtá. Cs̈es̈onatema jóbama bos̈ënga ya obanënga montsemna ca.”
23261  MAT 2:23  Choye tojánashjango ora, José tojána canÿe pueblo Nazaret ca uabáinoye chents̈e joyénanama. Chca tojanochnëngo cachcá chaotsemnama nts̈amo cBëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayënga tmojanayancá. Chënga tmojánayana: “Nazaretocá ca Jesús mochantsábobaina ca.”
23262  MAT 3:1  Ctempo, Juan cUbayaná, ents̈anga ndoyena luaroye Judeoca tojánbocna, Bëngbe Bëtsabe soyëngama jábuayenama.
23265  MAT 3:4  Juanbe ents̈ayá inauapormana camellbe stjënasheca y bobache yojanasnana. Cha inasaye chapulinatémënga y tjoca tjouangbe méloye.
23268  MAT 3:7  Pero Juan tojáninÿe ba fariseunga y saduceunga cha chaubáyama tmojánama. Chënga imojamna cjudië́ngbeñe uánatsanënga Bëngbe Bëtsá ndoñe corente ntseyeunanama; as chora tojanë́yana: “¡Mëts̈cuaye ents̈anga! ¿Nda tcmënjáuyana cechanjóshjango uabouana castigüents̈ana s̈mochjotsbocá ca?
23271  MAT 3:10  Ctats̈nía ya entsaprontana cbetiyeshënga tbëtëjëngocana jtseshatë́tsets̈ama. Ndaye betiye ndoñe tontseshajo, jtseshatëts̈ana y iñoye jtsatmets̈ana. Ts̈ëngaftangaftácnaca cachcá, ts̈abe soyënga ndoñe s̈montsamëse, Bëngbe Bëtsá cmochanjácastigaye.
23272  MAT 3:11  “Ndegombre, ats̈na béjayeca cbondubáyana Bëngbe Bëtsabe benache chas̈muatishachama. Pero cats̈be ústonoye echanjabá, ats̈biama más obenana bomná comna, y ats̈e merecido taitsatobuajoñe ni mo chabe shecochëtjonëshe jtsámbañama. Cchabe benache aíñe chamojtishachëngbiama Bëngbe Bëtsá echanjama cechanjabábeyeca, cUámana Espíritu chëngbe ainaniñe cháuamashënguama. Pero cbenache ndoñe chamontishachëngbiamna, Bëngbe Bëtsá echanjama cechanjabábeyeca, corente castigánënga chamotsemnama, mo iñeshequëcá.
23273  MAT 3:12  Canÿe ents̈á chabe mëts̈tá cucuats̈iñe jiyëbana, chabe trigo jtsóbobemana y cndoservena shácuanënga jtsejashtsëtsana. Chabe trigo cgrano uaquëcjnaye tsañe jtsabuájuana, y cndoservena shácuanëngna iñoye jtsatmets̈ana. Cachcá, cats̈be ústonoye echanjabana, cts̈abe ents̈anga echanjúbuaja, y cbacna ents̈angna canÿe íñeshiñe echantsacastígaye, y ciñe ndocna te queochátsfsana ca” cha tojanë́yana.
23276  MAT 3:15  Chora Jesús tbojanjuá: —Morna chca chaotsemna. Entsemna lempe nts̈amo Bëngbe Bëtsá tojamandacá jobedésana ca. As Juan yojouena Jesús juabáyama.
23277  MAT 3:16  Jesús ya uabainá yojtsemna ora, cbuyeshoicana tojtanshë́bëbocna. Chorna Jesús tsbanánoye yojontjes̈iye y tojáninÿe cceloca atëfjniñe y cUámana Espíritu mo canÿe palomatemcá chábioye yojtsastjajuana.
23278  MAT 3:17  Chora celocana Bëngbe Bëtsá mënts̈á tojánayana: “Mua ats̈be bonshana uaquiñá endmëna. Chabiama corente sëntsoyejuá ca.”
23279  MAT 4:1  Chents̈ana cUámana Espíritu ents̈anga ndoyena luaroye Jesús tbojanánatse, as Satanás chauábama cha jisháchichiyama.
23280  MAT 4:2  Chents̈e canta bnë́tsana te y canta bnë́tsana ibeta ntjascá tbojanjétana; chíyeca chora tbojaneshë́ntsena.
23283  MAT 4:5  Chents̈ana Satanás, Jerusalén, cuámana bëts pueblo ca uabáinoye Jesús tbojanánatse, y cBëngbe Bëtsabe bëts yebnents̈e cmás tsbanánoca tbojanatsá.
23284  MAT 4:6  Chents̈e Satanás mënts̈á tbojaniyana: —Aca ndegombre Bëngbe Bëtsabe Uaquiñá tcomnëse, muents̈ana fshantsoye montsënja, er Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe endayana: Bëngbe Bëtsá chabe angelënga echanjichamuá, chacmotsinÿenama. Chënga buacuats̈ë́ngaca cmochanjishache, shecuats̈e ndëts̈beñe ndocá chacondomama ca cha tbojaniyana.
23285  MAT 4:7  Chora Jesús tbojanjuá:Cach Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe mënts̈á endayana: “Ndoñe matsbos̈ana acbe Bëtsá cUtabná bacna soyëngama jacochënguama ca.”
23286  MAT 4:8  Cabana, Satanás tbojanánatse canÿe bëts tjoye y betsco nÿetsca quem luarents̈a amëndayëngbenache y chents̈a nÿetsca uámana soyënga Jesúsbioye tbojaninÿinÿé.
23289  MAT 4:11  As Satanás cachcá tbojanonÿá. Cachora Bëngbe Bëtsábiocana angelotémënga tmojánabo Jesús jtseservénama.
23291  MAT 4:13  Pero ndoñe tonjanoquedá Nazaret pueblents̈e, sinó Capernaumoca, uafjajónaye tsachañe; choye tojána joyénanama, cuámana bëts taitata Zabulón y Neftalibe luariñe.
23292  MAT 4:14  Chca tojanochnëngo, cachcá chaotsemnama nts̈amo cBëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Isaías tojanayancá. Isaías tojánayana:
23294  MAT 4:16  Cmo ibetiñe cuaftsiyencá imojoyena ents̈anga, Bëngbe Bëtsabe soyënga nduabuatma causa, tmojinÿe canÿa ents̈angbe juabnënga binÿnayá. Cchëngbe juabnënga binÿnayá entsebuashinÿinÿana cBëngbe Bëtsábioye nduabuatmëngbiama, y ccausa chabiama imomna mo obanëngcá, ndoñe binÿniñe jtsiyenëse ca cha tojanábema.
23295  MAT 4:17  Cach orscana Jesús tojanonts̈é ents̈anga jábuayenama: “Bëngbe Bëtsabe amë́ndayana ya echanjóshjango. Ngménaca s̈mochtenójuaboye ts̈ëngaftangbe bacna soyëngama y chca amana s̈mochtsajbaná ca.”
23296  MAT 4:18  Canÿe te, Jesús cGalilea uafjajónaye tsachajana yojtsaye y ndeolpe uta boyabásata tojanÿe: canÿa yojamna Simón, cPedro cánaca uabainá, y chabe uabentsá Andrés. Chatna atarraiëshangá ibnetsashbuétsets̈añe, er beonga ashebuánayata ibnamna.
23298  MAT 4:20  Cachora chatbe atarraiëshangá cachcá tbojésanaboshjuana y Jesús tmojanasto.
23299  MAT 4:21  Y más chcoye, Jesús inÿe uta cats̈átata tojánanÿe: Santiago y Juan, cZebedeobe uaquiñata. Chata ibojtsomñe canÿe barquë́shañe, chatbe taitáftaca, chëngbe atarraiëshangá atapórmayiñe. Jesús tojánachembo,
23301  MAT 4:23  Jesús nÿets Galilea luarëjana yojánana, chents̈e judiëngbe enefjuana yebnënguenache abuátambaye. Cts̈abe noticiënga Bëngbe Bëtsabe amë́ndayama ents̈anga yojanabuayiyná y nÿetsca s̈ocanëngama y tsets̈anëngama yojánashnaye.
23304  MAT 5:1  Jesús cmallajta ents̈anga tojánanÿe ora, batsjoye tojántsjua y tojanótbema. Chabe ústonënga tmojanobobeconá y
23306  MAT 5:3  “Puerte oyejuayënga mochántsemna cBëngbe Bëtsabe soyënga ts̈a imuajaboto ca juabnayënga. Chca ents̈anga mochántsemna cBëngbe Bëtsabe amë́ndayoca mochtsiyenënga.
23309  MAT 5:6  “Puerte oyejuayënga mochántsemna cnÿetsca soyënguiñe ts̈abá jamama bos̈ënga. Chëngbe bos̈ana entsemna mo coshëntsiyá y uajuendayabe bos̈ancá. Cnÿetsca soyënguiñe ts̈abá jamama bos̈ënga mochanjobenaye jëftsinÿana lempe nts̈amo tmojtsebos̈cá.
23316  MAT 5:13  “Ts̈ëngaftanga, quem luarents̈a ents̈anga jtsëjabuáchanëse s̈mojtsiyena, Bëngbe Bëtsabe soyënga chamotsetats̈ëmbuama, as chëngbiama s̈mochántsemna mo cmënts̈ena ndoñe chaondóndbemama tcojatboto tamocá. Pero ctamó fténana tojtsóbemëse, ndoñe ntsopodénana tempcá sanana cachiñe jtëtsmënana. Chca, ya tondayama ntsoservénana; chíyeca ctamó tsáshenoye jtsëts̈enana y ents̈anga jtsebotájayana.
23317  MAT 5:14  “Ts̈ëngaftanga, nts̈amo ts̈abá yomncá s̈mojtsiyenëse, as quem luarents̈a ents̈angbiama s̈mochántsemna mo cibetiñe tojtsebínÿna soycá. Canÿe bëts pueblo batsjo juatsbuañe tomnëse, ndoñe ntsopodénana iytëmencá jtsemnama.
23318  MAT 5:15  Canÿe uajuinÿanë́sha tcojuajuínÿena ora, ndoñe cajonëshe tajsoye jtsabuájuama, sinó tsbanánoca juajájuama, chca, nÿetsca ents̈anga cyebnents̈e tmojtsemnëngbiama chaotsebínÿnama.
23319  MAT 5:16  Cachcá ts̈ëngaftanga, ents̈angbe delante mo binÿnayëngcá s̈mochtsemna, as chënga ts̈ëngaftanga ts̈abe soyënga s̈muamama chamuinÿama, y chca, chënga chamuinÿanÿé cTaitá, Bëngbe Bëtsá celoca endmëná, corente uamaná y obená bétsemnama ca” —Jesús tojánayana.
23321  MAT 5:18  Ndegombrecuayana: Celoca y quem luare chaojëftsemnëntscuana, ndocqueochatobenaye ni canÿe punto, ni canÿe letra cleyënguents̈ana jtsejuánana, lempe nts̈amo jochnënguama yomncá chaojtsemnëntscuana.
23322  MAT 5:19  Chíyeca, nda nÿe mo canÿe mando cleyënguiñe ndoñe tonjoyeuná cha, masque nÿe base soye cmando tojtsemna, y cínÿenga cachcá tojtsabuatambá, cha Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoca cmás nduamaná echántsemna. Pero ndëmuanÿenga tmojtsama nts̈amo Bëngbe Bëtsá tojamëndacá y cínÿenga cachcá chamotsamama tmojtsabuátambase, chënga Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoca uámanënga mochántsemna.
23323  MAT 5:20  Csoyëngamna mënts̈ácuayana: Ts̈ëngaftanga cley abuátambayënga y fariseúngbioye ndoñe s̈montsayënjanase, jtsamama nts̈amo Bëngbe Bëtsá tcmojamëndacá, ndocna te Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoye ques̈mochátamashjna.
23324  MAT 5:21  “Ts̈ëngaftanga s̈mojouena nts̈amo Bëngbe Bëtsá ts̈ëngaftangbe bëts taitanga tojanamëndacá: ‘Ndoñe catjóba ca. Chca ochjajnayá bontsemna jobuambayana cents̈angbiama ts̈abá o ndoñe ts̈abá tmonjamama endbayanabe delante, ndáyeca chca ca.’
23326  MAT 5:23  Chíyeca, nderado ndayá Bëngbe Bëtsabe bëts yebnoye tcojuamba Bëngbe Bëtsá jëtschuayama y chora tcojenojuabó acbe cats̈ata ácaftaca etonaná yojtsemna ca,
23327  MAT 5:24  as ctcojiyëbo soye caltarents̈a natsanoica cochjéseboshjona, cochtá y acbe cats̈átaftaca cochtenoyántsia. Chents̈ana cocayé altaroye cochjá y ctcojuamba sóyeca Bëngbe Bëtsá cochjëtschuaye.
23328  MAT 5:25  “Nderado nda tcmojademandá y cabildoye jotsánama cmojtsemna, cabá choye ndáshjango ora, betsco cháftaca cochtenoyántsia. Chca ndóñese, cdemandayá mandádbioye cmochanjúshjango, cmandado josticiëngbe cucuats̈iñe cmochanjáboshjona y chënga cárceloye cmochanjutame.
23329  MAT 5:26  Ndegombre cbëyana: Chents̈ana ndoñe quecochtë́tsbocna lempe candesopagantscuana ca” —Jesús tojánayana.
23332  MAT 5:29  Chíyeca, nderado acbe cats̈bioica bomínÿeca bacna soye tcojinÿe y cachca soye tcojamëse, más ts̈abá nántsemna cbominÿe cochtsenobuchjatsëca y cochtsë́ts̈ena. Nÿets cuerpo jtsebomnana y lémpeca infiernoye jama chacmotsë́ts̈enamna, acbiama más ts̈abá nántsemna nÿe canÿe soye acbe cuerpents̈ana chacoperdé.
23348  MAT 5:45  Chca ts̈ëngaftanga, cTaitá, Bëngbe Bëtsá, cceloca endmënabe básenga s̈mochántsemna; Bëngbe Bëtsá endbétsama ts̈abe y bacna ents̈ángbeñe chabe shinÿe chaotsebinÿnayama, y endbétsama cnÿetsca soyënguiñe ts̈abá jamama bos̈ënga y ndoñe chca ents̈ángbeñe chauaftema.
23350  MAT 5:47  Y nÿe camiguë́ngbioye s̈mojtsacheuanase, ¿ndaye bëts soye s̈mojtsama? Cndoñe judië́ngnaca chca mondbétsama.
23352  MAT 6:1  Cuedado s̈mochtsebomna ndoñe ntsamama ents̈ángbeñe ts̈ëngaftangbe ts̈abe soyënga, nÿe chënga chca chamuinÿama. Chca s̈mojamëse, ts̈ëngaftangbe Taitá, Bëngbe Bëtsá, celoca endmëná ndocna uacanana soye quecmochtë́tats̈ataye.
23353  MAT 6:2  Chcasna, nderado nda caridá tcojábemëse, chca ndoñe s̈matjama cnts̈amo s̈mojtsamama nÿetscanga chamotsetats̈ëmbuama, mo canÿe trompetë́fjua cuaftsajatëtancá, ccaridá s̈mojábemama chaotsótats̈ëmbuama; chca monduamana cbacna ents̈anga cnts̈amo ndegombre tmojuabnacá ndinÿinÿnayënga, cjudiëngbe enefjuana yebnënguenache y tsáshenañe. Ndegombre cbë́yana, cchca amënga ya chëngbe uacanana soye tmojóyëngacñe, nts̈amo chënga tmojamama ents̈anga ts̈abá chëngbiama tmojtsoyebuambná ora.
23354  MAT 6:3  Chcasna, nda caridá tcojábema ora, ndocmás chaondë́tsetats̈ëmbo, mo cuañicuayoica cucuats̈e ndoñe queondbatstats̈ëmbcá ndayá ccats̈bioica cucuats̈e tojtsamama,
23356  MAT 6:5  “Bëngbe Bëtsáftaca s̈mojtsencuénta ora, ndoñe s̈mattsama cbacna ents̈anga nts̈amo ndegombre tmojuabnacá ndinÿinÿnayëngcá. Chënga corente jtsogusetánana cjudiëngbe enefjuana yebnënguenache tsanana y tsashená tsëntsaca Bëngbe Bëtsáftaca jtsencuéntayana, chca, nÿe ents̈anga csoye chamuinÿama. Ndegombrecuayana: chënga nÿe morscama ya montsábouacanana, chënga ts̈abá imojtsama ca ents̈anga tmojayana ora.
23357  MAT 6:6  Pero aca Bëngbe Bëtsáftaca jencuéntama orna, acbe tsoye cochtamáshëngo, bës̈ás̈a cochtatame y cháftaca cochjencuénta. Chánaca ciytë́menents̈e ácaftaca echántsemna. Bëngbe Taitá lempe bominÿe endetsequëcjná, masque cánÿenga s̈mojtsemna ora s̈mojtsama soyë́ngnaca. As Bëngbe Bëtsá, chca cháftaca chacojtsencuénta ora, cacacbe uacanana soye cmochántats̈taye.
23358  MAT 6:7  “Bëngbe Bëtsáftaca s̈mojtsencuénta ora, ndoñe nÿe cachcá ndoservena palabrënga ba soye s̈mattsichamo. Chca mondbétsama cBëngbe Bëtsábioye nduabuátmënga. Chënga jtsejuabnayana becá chca tmojtsichámësna, Bëngbe Bëtsá chënga más yochjóyaunaye ca.
23359  MAT 6:8  Ndoñe chëngcá s̈mattsemna. Cabá nduyana ora, Bëngbe Bëtsá ya jtsetats̈ëmbuana nts̈amo ts̈ëngaftanga cmojtsëjabotcá.
23360  MAT 6:9  Chamna ts̈ëngaftanga mënts̈á cmontsë́tocana Bëngbe Bëtsáftaca jencuéntana: Bëngbe Taitá, celoca icotsomñe. Acbe uabaina cmás uámana uabainana chauesomñe.
23361  MAT 6:10  Acbe amë́ndayana chaóshjango. Celoca yojtsemna nts̈amo icobos̈cá; quem luaríñnaca cachcá chaotsemna.
23365  MAT 6:14  Cts̈ëngaftangbiama bacna soyënga amënga s̈mojtsaperdónasna, Bëngbe Taitá cceloca endëtsomñá, ts̈ëngaftanga cmochanjáperdonaye.
23371  MAT 6:20  Más ts̈abá ts̈ëngaftangbiama entsemna, mora quem luarents̈e ts̈abe soyënga s̈mojtsamamna, uacanana soyënga celoca chaotsójuabaye. Chents̈e ni cmejojón, ni cinÿe poccaye soyënga acbe soyënga quemochatspocca, ni atbëbanënga quemochátamashjna jatbëbama.
23373  MAT 6:22  “Acbe bominÿe ts̈abá totsomñëse, mo canÿe uajuinÿanëshacá acbe cuerpama jtsemnana, chíyeca aca jtsobenana nts̈amo tcojtsamcá cbomínÿeca jtsonÿayana. Cbominÿe ndoñe ts̈abá tontsemnësna, cbominÿe tondaye ntsobenana jamana, nts̈amo tcojtsamcá chacobená jinÿama. Cachcá, acbe ainaniñe ts̈abe juabnënga tcojtsebomnëse, lempe nts̈amo chacojtsamcá ts̈abá echántsemna. Y acbe ainaniñe ndocna ts̈abe juabnënga tcontsebomnësna, lempe nts̈amo chacojtsamcá ndoñe ts̈abá queochátsmëna. Y chca, aca cochantsiyena soyënga jtsamëse mo puerte ibetiñcá ca” —Jesús tojánayana.
23376  MAT 6:25  Chcasna ats̈ecuayana: Ndoñe s̈mattsenócochinÿena ndayá s̈mochjase o s̈mochjofs̈iye vida jtsebomnama, ni ndaye ents̈ayá s̈mochjuíchëtjuama cach ndoñe. Ndegombre, vida csanama más enduámana y cuerpo cents̈ayama más.