23215 | MAT 1:2 | Abraham yojamna Isaacbe taitá; Isaacna Jacobëbe taitá y Jacob, Judá y chabe cats̈átangbe taitá. Judá, Fares y Zarabe taitá; y chatbe mamá Tamar yojamna; Fares Esrombe taitá y mua Arambe taitá. Aram Aminadabëbe taitá; Aminadab Naasonbe taitá y Naasón Salmonbe taitá. Salmón Boozbe taitá y muabe mamá Rahab yojamna; Booz Obedbe taitá y muabe mamá Rut yojamna; y Obedna Isaíbe taitá. Isaí Rey Davidbe taitá; David Salomonbe taitá y muabe mamá yojamna chë Uríasbe shema inamná. |
23220 | MAT 1:7 | Salomón Roboambe taitá; Roboam Abíasbe taitá y Abíasna Asabe taitá; Asa Josafatbe taitá; Josafat Jorambe taitá y Joramna Uzíasbe taitá. Uzías Jotambe taitá, Jotam Acazbe taitá y Acazna Ezequíasbe taitá. Ezequías Manasesbe taitá; Manasés Amonbe taitá y Amón Josíasbe taitá. Josíasna Jeconías y chabe cats̈átangbe taitá yojamna. Chë Babilonioca ents̈anga chë israelitënga tmojánishëche y choca imojanëtámena ora, Josías chë básenga yojánabamna. |
23225 | MAT 1:12 | Ya Babilonioca ndutámenënga ora; Jeconías Salatielbe taitá; Salatiel Zorobabelbe taitá. Zorobabel Abiudbe taitá; Abiud Eliaquimbe taitá y Eliaquimna Azorbe taitá. Azor Sadocbe taitá; Sadoc Aquimbe taitá y Aquimna Eliudbe taitá. Eliud Eleazarbe taitá; Eleazar Matanbe taitá y Matán Jacobëbe taitá. Jacob Josebe taitá yojamna y Josena Mariybe boyá. María Jesusbe mamá, Jesús chë Bëngbe Bëtsabe Uámana Uabuayaná, chë Cristo ca uabainá. |
23231 | MAT 1:18 | Jesucristo jónÿnanamna mënts̈á tojanopasá: María tbojans̈buachená Joséftaca jobouamayama, pero cabá ndoñe cánÿiñe ibontsiyena ora, tojanopasá Mariyna ngomamaná yojoquéda chë Uámana Espíritbe obenánaca. |
23233 | MAT 1:20 | Y chca yojtsejuabnantscuana, mo otjenayoquëcá canÿe Bëngbe Bëtsabe ángel tbojáninÿe y chana Josébioye tbojaniyana: “José, Davídbents̈ana ents̈á, ndoñe matenócochinÿenana Maríaftaca jobouamayama, er chë bochántsebomna s̈es̈ona chë Uámana Espíritbe obenánaca cha bochántsebomna. |
23236 | MAT 1:23 | Chë cabá boyabása nduabuatmá ngomamaná echanjoquéda y canÿe s̈es̈ona boyabásetema bochántsebomna, y cha mochanjuabaye Emanuel ca. (Emanuel endayana “Bëngbe Bëtsá bë́ngaftaca ca”.) |
23251 | MAT 2:13 | Chë maguënga tmojtsatanoñe ora, otjénayoca José canÿe Bëngbe Bëtsabe ángelbioye tbojáninÿe y cha mënts̈á tbojaniyana: “Motsbaná, chë s̈es̈onatema y chabe mamá mesë́biats̈e y Egiptoye motsachá. Herodes chë s̈es̈onatema bochanjánguango jtsóbama, chíyeca choca cochtsoquedañe ats̈e chacbochjábuayenantscuana ca.” |
23252 | MAT 2:14 | As José tojantsbaná, chë s̈es̈onatema y chabe mamá tojesanë́biats̈e y ibeta Egiptó benache tojë́ftsanbocna. |
23253 | MAT 2:15 | Y choca imojtsanomñe Herodes tojanóbanëntscuana. Chca tojanopasá, cachcá chaotsemnama nts̈amo Bëngbe Bëtsá chabe juabna oyebuambnayabiajana tojanayancá. Chë oyebuambnayá mënts̈á tojánayana: “Egiptocana ats̈be uaquiñá sënjanchembo ca.” |
23257 | MAT 2:19 | José cabá Egiptoca yojtsomñe ora, Herodes tojanóbana. Chents̈ana, otjénayoca José canÿe Bëngbe Bëtsabe ángelbioye tbojáninÿe y cha mënts̈á tbojaniyana: |
23264 | MAT 3:3 | Juan yojamna canÿa ndabiama chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Isaías mënts̈á tojánayana: Ents̈anga ndoyena luaroca canÿa enduáyebuache: “Bëngbe Utabná echanjabo ca; mo nda canÿe benache tojtseprontacá canÿe uámana ents̈á jashjanguama, ts̈ëngaftángnaca cachcá, Bëngbe Utabná jabama ainaniñe ts̈abe juabnë́ngaca s̈mochtseprontana ca” —cha tojánayana. |
23270 | MAT 3:9 | Y ndoñe s̈mattsejuabnaye cach ts̈ëngaftangbiama jayanama: ‘Abrahámbents̈ana ents̈anga fsëndmëna ca’. Er ats̈e s̈cuayana, Bëngbe Bëtsá quem ndëts̈béngacnaca Abrahámbents̈ana ents̈anga nanjábiama. |
23272 | MAT 3:11 | “Ndegombre, ats̈na béjayeca cbondubáyana Bëngbe Bëtsabe benache chas̈muatishachama. Pero chë ats̈be ústonoye echanjabá, ats̈biama más obenana bomná comna, y ats̈e merecido taitsatobuajoñe ni mo chabe shecochëtjonëshe jtsámbañama. Chë chabe benache aíñe chamojtishachëngbiama Bëngbe Bëtsá echanjama chë echanjabábeyeca, chë Uámana Espíritu chëngbe ainaniñe cháuamashënguama. Pero chë benache ndoñe chamontishachëngbiamna, Bëngbe Bëtsá echanjama chë echanjabábeyeca, corente castigánënga chamotsemnama, mo iñeshequëcá. |
23276 | MAT 3:15 | Chora Jesús tbojanjuá: —Morna chca chaotsemna. Entsemna lempe nts̈amo Bëngbe Bëtsá tojamandacá jobedésana ca. As Juan yojouena Jesús juabáyama. |
23277 | MAT 3:16 | Jesús ya uabainá yojtsemna ora, chë buyeshoicana tojtanshë́bëbocna. Chorna Jesús tsbanánoye yojontjes̈iye y tojáninÿe chë celoca atëfjniñe y chë Uámana Espíritu mo canÿe palomatemcá chábioye yojtsastjajuana. |
23279 | MAT 4:1 | Chents̈ana chë Uámana Espíritu ents̈anga ndoyena luaroye Jesús tbojanánatse, as Satanás chauábama cha jisháchichiyama. |
23282 | MAT 4:4 | Pero Jesús tbojanjuá: —Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe mënts̈á endayana: “Ents̈á nÿe tandë́s̈eca ndoñe vida ntsebomnana, sinó ents̈á endobena jtsiyenana lempe nts̈amo Bëngbe Bëtsá tojayancá tbojtseyeunanëse ca.” |
23315 | MAT 5:12 | Móyejuanga, puerte móyejuanga, ts̈ëngaftanga celoca becá s̈mochanjóyëngacñe. Er nts̈amo ents̈anga ts̈ëngaftanga cmë́camena, cachcá chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayë́ngbioye, chë ts̈ëngaftangbe natsana monjaniyenë́ngbioye ents̈anga monjanë́camena ca” —Jesús tojánayana. |
23372 | MAT 6:21 | Er chë ndayents̈e acbe bomnana tojtsemnents̈a soyëngama acbe ainánaca cochántsejuabnaye ca” —Jesús tojánayana. |
23393 | MAT 7:8 | Er ndánaca tojtsotjanañá, jóyëngacñana; y nda tojtsenguá cha, jónÿenana; y nda tojtsechembuanábioye jebiatëfjuana. |
23434 | MAT 8:20 | As Jesús tbojaniyana: —Chë zorrënga mondbomna cuevëshënga ndayents̈e jtsiyenama y chë shlofts̈ëngna uajajonëshangá, pero chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá ndoñe quenátsbomna ndayents̈e jóchnama ca. |
23454 | MAT 9:6 | Ats̈e cbochanjínÿanÿiye nts̈amo chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá quem luarents̈e mando yobomnama, ents̈anga bacna soyëngama jáperdonama ca” —Jesús tojanë́yana. As chë jama ndobenábioye tbojaniyana: “Matëtsbaná, acbe tjuashe mesocñe y acbe yebnoye motsatoñe ca.” |
23464 | MAT 9:16 | “Ndocná canÿe uatanguá ents̈ayá base tsëm ents̈ë́juaca jtarméndana. Er chë tsëm ents̈ë́jua jtsabéconana y chë uatanguá ents̈ayá más jtsatanë́canana, y chca chë uátanëcniñe más bëtsiñe jtsabemana. |
23475 | MAT 9:27 | Jesús chents̈ana tojë́ftsanbocna ora, uta jtanata tbojanasto y mënts̈á ibojtsaiuáyebuache: —¡Davídbents̈ana Ents̈á, bëndata s̈motsalastemá ca! |
23481 | MAT 9:33 | Jesús chë bacna bayëja chábents̈ana tbojtanábocna y cachora chë ndëbiá tojtanonts̈é oyebuambnayana. Ents̈anga ojnanánënga imojtsichamo: “¡Ndocna te Israelents̈e chca bëts soye chemuáisinÿe ca!” |
23484 | MAT 9:36 | Y chë ents̈anga tojánanÿe ora, puerte tbojanongmé. Er chënga imojtsemna mo abuajë́nÿa ndbomna oveshëngcá, puerte uamënts̈nayënga ba soyëngama padecena causa, y chaújabuachama ndocná ntsebomncá. |
23503 | MAT 10:17 | Ents̈angbiama cuedado s̈mochtsebomna, chëngbe pueblents̈a amë́ndayëngbe cucuats̈iñe ts̈ëngaftanga cmochanjábashejuana y chëngbe enefjuana yebnënguenache cmochanjátsets̈enaye. |
23506 | MAT 10:20 | Ts̈ëngaftanga ndoñe chë oyebuambnayënga ques̈mochátsmëna, sinó chë ts̈ëngaftangbe Taitá, Bëngbe Bëtsabe Espíritu, ts̈ëngaftangbiajana echantsóyebuambnaye. |
23509 | MAT 10:23 | Canÿe pueblents̈e chacmojtsë́camena ora, inÿe puebloye s̈mochtsacheta. Ndegombre cbë́yana, Israelents̈a nÿetsca pueblëngoye cabá nda ora, chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá ya quem luaroye echanjabáshjango. |
23511 | MAT 10:25 | Chë uatsjendayá ya cachabe buatëmbayacá jtsemnama tojashjáchëse, ndayá más nanjátsbos̈e. Cachcá endmëna chë oservenáftaca, cachabe nduiñcá tojtsemnëse. Ats̈e sëndmëna mo canÿe yebnents̈a taitacá y ts̈ëngaftangna mo cach yebnents̈a basengcá. Ents̈anga jtsichámuana ats̈na Beelzebú o chë bacna bayëjëngbe amëndayá tsmëna ca. ¿Nts̈amo chënga ts̈ëngaftanga cmochtsëbobuatma ca?” —Jesús tojanë́yana. |
23542 | MAT 11:14 | Y ts̈ëngaftanga chë soyënga jóyëngacñama s̈mojtsebos̈ëse, Juan entsemna chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Eliascá, chë jabama ibojamná. |
23547 | MAT 11:19 | Morna, chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá tonjabo, y chana aíñe entsamana bëtscá ents̈ángbeñe jtsesayana y jtsofs̈ës̈nayana, y ents̈anga montsichamo chana yapa uasayá y vínoye tmoyá entsemna ca y Romocama impuesto ents̈ángbioye atjanayënga y bacna soye amëngbe amigo ca. Pero Bëngbe Bëtsá endbétsinÿanÿnaye cha nÿets osertánana bomná yomnama, chë ndayá cha tojama ora ndayá chents̈ana tojóbocna soyë́ngaca ca” —Jesús tojánayana. |
23566 | MAT 12:8 | Chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá, chë ents̈á ochnayté tojtsama sóynaca jtsemándayana ca —Jesús tojánayana. |
23570 | MAT 12:12 | ¡Ents̈á oveshabiama puerte más uamaná endmëna! Chcasna, entselesenciana chë ochnayté ts̈abe soye jamama ca —Jesús tojanë́yana. |
23576 | MAT 12:18 | Muents̈e ats̈be oservená entsemna. Ats̈e cha sënjabocacá, ats̈be bonshaná, y ats̈e corente chabiama sëntsoyejuá. Ats̈e chanjama ats̈be Espíritu chabe ainaniñe chaotsemnama y ents̈anga echanjabuayená, Bëngbe Bëtsá nÿetsca luarënguents̈ana ents̈angbiama yochjayanama chënga ts̈abá o ndoñe ts̈abá tmonjamama. |
23581 | MAT 12:23 | Y nÿetsca ents̈anga ojnanánënga imojtsichamo: “¿Mua yojtsemna chë Davídbents̈ana Uámana Ents̈á, chë Cristo ca?” |
23586 | MAT 12:28 | Y ats̈na, chë Bëngbe Bëtsabe Espíritbeyeca chë bayëjënga ents̈ángbents̈ana sëndëtëbuacana; y chë soye entsinÿinÿná Bëngbe Bëtsabe amë́ndayana ts̈ëngaftangbioye tojóshjanguama. |
23589 | MAT 12:31 | “Chíyeca cbë́yana, Bëngbe Bëtsá ents̈anga echanjáperdonaye nÿetsca chëngbe bacna soyënga y chë Bëngbe Bëtsabiama puerte bacá oyebuambnayana, mo chábioye cuafjoyenguangcá; pero ndoñe queochátaperdonaye chë Uámana Espíritbiama puerte bacá ichámënga. |
23590 | MAT 12:32 | Bëngbe Bëtsá bochanjaperdóna chë Cha Ents̈á tbojanbemabiama ndoñe ts̈abá ichamuábioye; pero chë Uámana Espíritbiama ndoñe ts̈abá ichamuábioyna, ni quem luarents̈e, ni ndocna te quebochatsperdóna ca” —Jesús tojánayana. |
23592 | MAT 12:34 | ¡Mëts̈cuaye ents̈anga! ¿Nts̈amo s̈mattsobena ts̈abe soyëngama jtsóyebuambnayana, cach ts̈ëngaftanga bacna ents̈anga s̈mojtsemnëse? Er ndayá ainanoca becá tomnama ents̈á jtsóyebuambnayana. |
23595 | MAT 12:37 | Er nts̈amo tcojtsóyebuambnama Bëngbe Bëtsá echanjayana ts̈abá o ndoñe ts̈abá tconjamama, y cmochanjauyana aíñe o ndoñe cmontsemna castiganá jtsemnama ca” —Jesús tojánayana. |
23598 | MAT 12:40 | Nts̈amo Jonás unga te y unga ibeta chë bëts beonbe uafsbioye yojëftsemncá, cachcá chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá unga te y unga ibeta fshantse jashenoye echanjë́ftsemna. |
23608 | MAT 12:50 | Er ndánaca, nts̈amo ats̈be Taitá, celoca endmëná yobos̈cá tojtsama, jtsemnana ats̈be cats̈ata, ats̈be uabena y ats̈be mamá, ats̈be ndegombre pamillanguents̈á ca —Jesús tojánayana. |
23645 | MAT 13:37 | As Jesús tojanë́yana: “Chë ts̈abe jénaye jená endmëna chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá, |
23649 | MAT 13:41 | Chorna, chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá chabe angelotémënga echanjichamuá chë ínÿenga bacna soye chamomama amënga y chë bacna soyënga amënga chabe amë́ndayents̈ana chamotsajuanayama. |
23662 | MAT 13:54 | Y cachabe luaroye tojtanashjango y chents̈a judiëngbe enefjuana yebnents̈e tojanonts̈é jabuátambama. Ents̈anga ojnanánënga imojtsichamo: —¿Chë lempe yojtsetats̈ëmbcá ndë́moca mua tojuatsjinÿe ca? ¿Nts̈amo nantsobena chca bëts soyënga jamama ca? |
23681 | MAT 14:15 | Ya jetiñe yojtsemna, chíyeca chë uatsjéndayënga Jesúsbioye tmojanobeconá y tmojaniyana: —Ya jetiñe entsemna y quem luariñe ndocná quenatiyena. Ents̈anga cuantichamuá, pueblotémëngoye chamotsoñama, saná chamobuámiñama ca. |
23724 | MAT 15:22 | Canÿe shembása Caná luarocá chents̈e inoyena; cha Jesúsbioye yojobeconá y mënts̈á yojtsáyebuache: —¡Utabná, Rey Davídbents̈ana Ents̈á, s̈motselastemá! ¡Ats̈be bembe puerte entsesufrina, bacna bayëjbe juabna entsebomna causa ca! |
23754 | MAT 16:13 | Jesús, Cesarea de Filipo luaroye tojánashjango ora, chabe uatsjéndayënga tojanatjá: —¿Nda ca ents̈anga imojtsichamo chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá yojtsemna ca? |
23755 | MAT 16:14 | Chënga tmojanjuá: —Báseftanga montsichamo Juan chë Ubayaná ca, ínÿengna Elías ca, ínÿengna Jeremías y ínÿengna tempsca inÿe Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá ca. |
23768 | MAT 16:27 | Chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá, chabe Taitabe obenánaca y puerte buashinÿinÿaniñe echanjabo chabe angelotémëngaftaca, y chora cada cánÿabioye bochántats̈etaye cachcá nts̈amo cada ona tojëftsemcá. |
23769 | MAT 16:28 | Ndegombre s̈cuayana: Báseftanga muents̈e montsemnënga ndoñe quemochatóbana, Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá amëndayacá jabana ntjëftsinÿcá ca —Jesús tojánayana. |
23772 | MAT 17:3 | Chca orna, chabe uatsjéndayënga tmojáninÿe Moisés y Elías tbojanobinÿná, Jesúseftaca encuéntaye. |
23773 | MAT 17:4 | Chora Pedro, Jesúsbioye tbojaniyana: “Bëngbe Utabná, ¡ts̈a ts̈abá bëngbiama cuanmëna muents̈e jtsemnana ca! Tcojtsebos̈ëse, unga tambotémënga ats̈e chjapórma: cánÿetema acbiama, ínÿetema Moisesbiama y ínÿetemna Elíasbiama ca.” |
23778 | MAT 17:9 | Chë tjocana imojtsatstsmaye ora, Jesús tojanamëndá: —Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá obanënguents̈ana candë́tayenëntscuana, ndocnábeñe chë s̈monjinÿe soyama s̈mattsecuéntaye ca. |
23779 | MAT 17:10 | As chë uatsjéndayënga Jesús tmojantjá: —¿Ndáyeca chë ley abuátambayënga mondbétsichamo, canmëna Elías jabana chë Bëngbe Bëtsabe Uámana Uabuayanabe natsana ca? |
23780 | MAT 17:11 | Chora Jesús tojanë́jua: —Ndegombre canÿa Eliascá natsana echanjabo y nts̈amo jtsemnama yomncá, lempe echánjabatsma ca. |
23781 | MAT 17:12 | Pero ats̈e cbë́yana, canÿa mo Eliascá ya tonjabo, ents̈anga ndoñe chematanotëmbá y cháftaca ents̈anga tmonjanma lempe nts̈amo tmojanbos̈encá. Y cachcá, chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá ents̈angbe cucuats̈iñe echanjasúfria ca —Jesús tojánayana. |
23783 | MAT 17:14 | Ents̈anga imojtsemnoye chënga tmojtanashjajna ora, canÿe boyabása tojanobeconá, Jesusbe natsanoica yojoshaments̈iye y tbojaniyana: |
23791 | MAT 17:22 | Jesús y chabe uatsjéndayënga cánÿiñe Galilea luaroye imojétsaye ora, cha tojanë́yana: “Chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá ents̈angbe cucuats̈iñe mochanjáboshjona, |
23807 | MAT 18:11 | Er chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá tonjabo chë pochocánënga jtsemnama imojtsajnënga jabátsebacama. |
23819 | MAT 18:23 | Mënts̈ánaca Jesús tojanë́yana: “Cbochanjáuyana nts̈amo Bëngbe Bëtsabe amë́ndayana yomnana. Endmëna nts̈amo canÿe réyeftaca tojanopasacá. Cha yojábos̈ena chabe oservénënga crocénana jtsëtjañana. |
23844 | MAT 19:13 | Ents̈anga basetémënga Jesúsbioye tmojanënatse, cha chauabojajuama y Bëngbe Bëtsábioye chëngbiama chaboimpadama. Pero chë uatsjéndayëngna tmojanonts̈é chë basetémënga unachayënga jtsëcácanana. |
23857 | MAT 19:26 | Jesús chënga tojanënÿanÿé y tojanë́yana: —Ents̈anga ndoñe quemátobena jamama canÿa atsbocaná chaotsemnama, pero Bëngbe Bëtsá aíñe, er cha nÿetsca soyënga jamama endobena ca. |
23859 | MAT 19:28 | As Jesús tojanë́yana: —Ndegombre cbë́yana, nÿetsca quem luarents̈a soyëngama mo tsmëcá jtsemnama tempo chaojobuache ora, chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá chabe buashinÿinÿana bëts ts̈enës̈iñe reycá echanjótbema jtsemándayama; y ts̈ëngaftanga, chë ats̈e s̈mëstonëngna, chora bnë́tsana uta uámana tbemaniñe s̈mochanjotbiama mo reyëngcá, chë Israeloca bnë́tsana uta bëts pamillents̈a ents̈angbiama jayanama ts̈abá o ndoñe ts̈abá tmonjamama. |
23879 | MAT 20:18 | “Ts̈ëngaftanga s̈montsonÿá mora bënga Jerusalenoye montsajnama. Chocna chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá, chë bachnangbe amë́ndayënga y ley abuátambayëngbe cucuats̈iñe mochanjáboshjona, y chënga mochanjayana jóbanama cha ibojtsemna ca, |
23889 | MAT 20:28 | Cachcá, chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá ndoñe chenátabo cha chamotseservénama, ndayá ínÿenga jabáserviama. Y mo nda ínÿenga játsebacama cuafjëtsjajocá, cha echanjóbana, ba ents̈anga atsebácanënga chamotsemnama ca —Jesús tojánayana. |
23891 | MAT 20:30 | Uta jtanata benache juachañe ibnatbemana. Jesús chëjana yojtsachnëjuanama chata tbojanuena ora, tbojanonts̈é uayebuáchana: —¡Utabná, Davídbents̈ana Ents̈á, s̈motsalastemá ca! |
23892 | MAT 20:31 | Ents̈anga chë jtanátbioye tmojtsanëcácana iytëca chabotsemnama, pero chatna más ibojtsáyebuache: —¡Utabná, Davídbents̈ana Ents̈á, s̈motsalastemá ca! |
23904 | MAT 21:9 | Y chë natsana imojtsajnënga y chë ústonoyënga mënts̈á imojtsaiuáyebuache: “¡Rey Davídbents̈ana Ents̈á matschuanga ca! ¡Corente bendición bomná, chë Bëngbe Utabnabe obenánaca tojabá! ¡Bëngbe Bëtsá celocá matschuanga ca!” |
23910 | MAT 21:15 | Chë bachnangbe más uámana amë́ndayënga y ley abuátambayënga, Jesús bëts soyënga yojtsamama tmojáninÿe ora, y chë basetémënga Bëngbe Bëtsabe bëts yebnents̈e imojtsayebuáchama tmojanuena ora, ts̈a tmojanotjáyananga. Chë basetémënga mënts̈á imojtsáyebuache: “¡Chë Rey Davídbents̈ana Ents̈á matschuanga ca!” |
23943 | MAT 22:2 | “Cbochanjáuyana nts̈amo Bëngbe Bëtsabe amë́ndayana yomnana. Endmëna mo nts̈amo canÿe réyeftaca tojanopasacá. Chë rey yojamánda canÿe bëts fiesta jamama, chabe uaquiñabe casamentama. |
23955 | MAT 22:14 | Jesús chca jacuéntama tojanpochocá ora, mënts̈á tojánayana: “Chë fiestama ófjanënga banga montsemna, pero chë bocacánënga choca jtsemnama nÿe báseftanga. Er Bëngbe Bëtsá banga jáchembuana chabe amë́ndayoye jamashënguama, pero nÿe báseftanga choca mochántsemna ca.” |
23980 | MAT 22:39 | Y quem inÿe soye, chë natsana mandcá endenoparecena. Endayana: “Ndëmua ents̈ánaca cochtsebobonshana, nts̈amo cach aca cuenobobonshancá ca.” |
23984 | MAT 22:43 | As Jesús tojanë́yana: —¿Nts̈amo chca nántsemna, cach David, chë Uámana Espíritbe mándoca, Crístbioye Utabná ca tbojtsabobuátmëse? David mënts̈á tojánayana: |
23986 | MAT 22:45 | ¿Nts̈ámose Cristo, Davídbents̈ana Ents̈á nántsemna, cach David “Utabná ca” chábioye tbojtsabobuátmëse ca? —Jesús tojanatjá. |
24053 | MAT 24:27 | Er nts̈amo chë tojatcuinÿe ora, shinÿe bocanoicana y shinÿe uenatjëmbambanë́ntscoñe jabuashinÿinÿenancá y ba luarënguenache ents̈anga jobenayana jinÿama, cachcá, Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá quem luaroye chaojésabo te, ents̈anga nÿets luarents̈e mochanjobenaye cha jinÿama. |
24056 | MAT 24:30 | Chora canÿe soye celoca echanjónÿna ents̈anga jinÿanÿiyama Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá ya iuaisaboma, y nÿets luarenache ents̈anga mochanjenóbos̈achna, y Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemábioye mochanjinÿe celoca jants̈etëshiñe echántsaboye, puerte obenánaca y corente buashinÿinÿaniñe. |
24059 | MAT 24:33 | Cachcá, lempe chë ndayama ts̈ëngaftanga tcbonjauyancá chas̈mojinÿe ora, s̈mochántsetats̈ëmbo Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá ya jésabama yojtsemnama. |
24062 | MAT 24:36 | “Pero ndayté y ntseco ora Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá yochjésabama, ndocná quenátstats̈ëmbo, ni chë celoca angelotémënga, ni Bëngbe Bëtsabe Uaquiñá. Nÿe chë Taitá chama yotáts̈ëmbo. |
24063 | MAT 24:37 | “Nts̈amo Noé yojëftsiyena ora tojanopasacá, cachcá echanjopása chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá chaojésabo ora. |
24065 | MAT 24:39 | Chënga tondaye imonjántats̈ëmbo, nÿe chë uabouana uaftena tojánashjango y nÿetscanga tojtsanë́yamba ora cocayé. Cachcá echántsemna Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá chaojésabo ora; ya chaojochnëngo ora, ents̈anga chama mochanjátats̈ëmbona. |
24070 | MAT 24:44 | Chíyeca, ts̈ëngaftángnaca s̈mochtseprontana, er Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá echanjésabo, ents̈anga chama tondaye chamontsejuabná ora ca” —Jesús tojánayana. |
24090 | MAT 25:13 | “Cachcá echántsemna Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá chaojésabo ora; chíyeca s̈mochtseprontana, ts̈ëngaftanga ndoñe ques̈mátstats̈ëmbo ndayté, ni mocna ora chca yochjopásama ca” —Jesús tojánayana. |
24106 | MAT 25:29 | Er nda tojtsebomnábioye, más jats̈etayana, y chca cha corente bëtscá jtsebomnana; pero tondaye tondbomnábioyna, chë bats̈atema tobomna sóynaca jtsebocana ca.’ |
24108 | MAT 25:31 | Mënts̈ánaca Jesús tojánayana: “Chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá chabe obenánaca, buashinÿinÿaniñe y nÿetsca chabe angelotémëngaftaca chaojésabo ora, chë reybiama puerte buashinÿinÿana tbemaniñe echanjótbema. |
24110 | MAT 25:33 | Chë abuajë́nÿana, oveshënga chabe cats̈bioica echanjáchembo y chivëngna chabe uañicuayoica. Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá cachcá echanjama: chë ubuáyanënga chabe cats̈bioica echanjúbuaja y chë bacna ents̈angna chabe uañicuayoica echanjátsaye. |
24112 | MAT 25:35 | Er ats̈e s̈onjanishëntsana y ts̈ëngaftanga saná s̈monjancaredadó; s̈onjanajuendá y ts̈ëngaftanga s̈monjanafs̈é; inÿe luarocana ashjangonacá sënjánana y posada s̈monjanánts̈ame. |
24113 | MAT 25:36 | Enas̈á sënjánana y ents̈ayá s̈monjanëts̈etá jtichëtjuama; s̈ocá sënjanjájona y s̈monjanatsëtsaye; cárceloca sënjanëtámena y jabëuatsëtsayama s̈monjánabo ca.’ |