23215 | MAT 1:2 | Abraham yojamna Isaacbe taitá; Isaacna Jacobëbe taitá y Jacob, Judá y chabe cats̈átangbe taitá. Judá, Fares y Zarabe taitá; y chatbe mamá Tamar yojamna; Fares Esrombe taitá y mua Arambe taitá. Aram Aminadabëbe taitá; Aminadab Naasonbe taitá y Naasón Salmonbe taitá. Salmón Boozbe taitá y muabe mamá Rahab yojamna; Booz Obedbe taitá y muabe mamá Rut yojamna; y Obedna Isaíbe taitá. Isaí Rey Davidbe taitá; David Salomonbe taitá y muabe mamá yojamna chë Uríasbe shema inamná. |
23271 | MAT 3:10 | Chë tats̈nía ya entsaprontana chë betiyeshënga tbëtëjëngocana jtseshatë́tsets̈ama. Ndaye betiye ndoñe tontseshajo, jtseshatëts̈ana y iñoye jtsatmets̈ana. Ts̈ëngaftangaftácnaca cachcá, ts̈abe soyënga ndoñe s̈montsamëse, Bëngbe Bëtsá cmochanjácastigaye. |
23316 | MAT 5:13 | “Ts̈ëngaftanga, quem luarents̈a ents̈anga jtsëjabuáchanëse s̈mojtsiyena, Bëngbe Bëtsabe soyënga chamotsetats̈ëmbuama, as chëngbiama s̈mochántsemna mo chë mënts̈ena ndoñe chaondóndbemama tcojatboto tamocá. Pero chë tamó fténana tojtsóbemëse, ndoñe ntsopodénana tempcá sanana cachiñe jtëtsmënana. Chca, ya tondayama ntsoservénana; chíyeca chë tamó tsáshenoye jtsëts̈enana y ents̈anga jtsebotájayana. |
23317 | MAT 5:14 | “Ts̈ëngaftanga, nts̈amo ts̈abá yomncá s̈mojtsiyenëse, as quem luarents̈a ents̈angbiama s̈mochántsemna mo chë ibetiñe tojtsebínÿna soycá. Canÿe bëts pueblo batsjo juatsbuañe tomnëse, ndoñe ntsopodénana iytëmencá jtsemnama. |
23319 | MAT 5:16 | Cachcá ts̈ëngaftanga, ents̈angbe delante mo binÿnayëngcá s̈mochtsemna, as chënga ts̈ëngaftanga ts̈abe soyënga s̈muamama chamuinÿama, y chca, chënga chamuinÿanÿé chë Taitá, Bëngbe Bëtsá celoca endmëná, corente uamaná y obená bétsemnama ca” —Jesús tojánayana. |
23323 | MAT 5:20 | Chë soyëngamna mënts̈á s̈cuayana: Ts̈ëngaftanga chë ley abuátambayënga y fariseúngbioye ndoñe s̈montsayënjanase, jtsamama nts̈amo Bëngbe Bëtsá tcmojamëndacá, ndocna te Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoye ques̈mochátamashjna. |
23324 | MAT 5:21 | “Ts̈ëngaftanga s̈mojouena nts̈amo Bëngbe Bëtsá ts̈ëngaftangbe bëts taitanga tojanamëndacá: ‘Ndoñe catjóba ca. Chca ochjajnayá bontsemna jobuambayana chë ents̈angbiama ts̈abá o ndoñe ts̈abá tmonjamama endbayanabe delante, ndáyeca chca ca.’ |
23330 | MAT 5:27 | “Ts̈ëngaftanga s̈mojouena nts̈amo Bëngbe Bëtsá tojanmandacá: ‘Acbe boyá o acbe shémbioye ínÿaftaca ndoñe catjaíngña.’ |
23336 | MAT 5:33 | “Ts̈ëngaftanga s̈mojouena nts̈amo ts̈ëngaftangbe bëts taitángbioye tmojanëyancá: ‘Nderado tcojayana: De Dios chë soye chanjama ca; ojal chë soye ndoñe catjama ca.’ |
23337 | MAT 5:34 | Pero ats̈e cbë́yana: Tondayama s̈mattsejúraye; ni celocama, er choca Bëngbe Bëtsabe tbemaniñe endmëna. |
23340 | MAT 5:37 | Ts̈ëngaftanga aíñe ca jayanama s̈mojtsebos̈ëse, nÿe aíñe ca s̈mochjayana, y ndoñe casna nÿe ndoñe. Ndayá chents̈ana más s̈mojatichamo soye, Satanásbiocana jtsóbocanana ca” —Jesús tojánayana. |
23341 | MAT 5:38 | “Ts̈ëngaftanga s̈mojouena nts̈amo ts̈ëngaftangbe bëts taitángbioye tmojanëyancá: ‘Nderado nda tcmojtsebuchjatsëca, ácnaca derecho contsebomna canÿebé cha jëtsbuchjátsëcama ca; y nderado nda canÿe juatsas̈e tcmojtsás̈iye, ácnaca derecho contsebomna cánÿës̈e cha jtas̈iyama ca.’ |
23346 | MAT 5:43 | “Ts̈ëngaftanga s̈mojouena nts̈amo ts̈ëngaftangbe bëts taitángbioye tmojanëyancá: ‘Acbe amigo cochtsebobonshana y acbe uayayá cochtsaboyënja ca.’ |
23347 | MAT 5:44 | Pero ats̈e cbë́yana: Ts̈ëngaftangbe uayayënga s̈mochtsababuánÿeshana, y chë cmë́camenëngbiama Bëngbe Bëtsá s̈mochtseimpadana. |
23348 | MAT 5:45 | Chca ts̈ëngaftanga, chë Taitá, Bëngbe Bëtsá, chë celoca endmënabe básenga s̈mochántsemna; Bëngbe Bëtsá endbétsama ts̈abe y bacna ents̈ángbeñe chabe shinÿe chaotsebinÿnayama, y endbétsama chë nÿetsca soyënguiñe ts̈abá jamama bos̈ënga y ndoñe chca ents̈ángbeñe chauaftema. |
23349 | MAT 5:46 | Ts̈ëngaftanga nÿe chë ts̈ëngaftanga tcmojtsababuánÿeshanënga s̈mojtsababuánÿeshanëse, ¿Bëngbe Bëtsábiocana ndayá s̈mochjuacaná? Romocama crocénana ents̈ángbioye atjanayë́ngnaca chca monduamana. |
23351 | MAT 5:48 | Ts̈ëngaftangbe Taitá, Bëngbe Bëtsá celoca endmëná, nÿetsca ts̈abe soyënga bomná y amá endmëna. Ts̈ëngaftángnaca cachcá s̈mochtsemna ca” —Jesús tojánayana. |
23352 | MAT 6:1 | “Cuedado s̈mochtsebomna ndoñe ntsamama ents̈ángbeñe ts̈ëngaftangbe ts̈abe soyënga, nÿe chënga chca chamuinÿama. Chca s̈mojamëse, ts̈ëngaftangbe Taitá, Bëngbe Bëtsá, celoca endmëná ndocna uacanana soye quecmochtë́tats̈ataye. |
23355 | MAT 6:4 | chca, acbe caridá iytëcana chaotsemnama. As, ts̈ëngaftangbe Taitá, nda bominÿe endbétsequëcjnaye chë iytëmencá tcojtsama soye, acbe uacanana soye cmochántats̈taye ca” —Jesús tojánayana. |
23357 | MAT 6:6 | Pero aca Bëngbe Bëtsáftaca jencuéntama orna, acbe tsoye cochtamáshëngo, bës̈ás̈a cochtatame y cháftaca cochjencuénta. Chánaca chë iytë́menents̈e ácaftaca echántsemna. Bëngbe Taitá lempe bominÿe endetsequëcjná, masque cánÿenga s̈mojtsemna ora s̈mojtsama soyë́ngnaca. As Bëngbe Bëtsá, chca cháftaca chacojtsencuénta ora, cachá acbe uacanana soye cmochántats̈taye. |
23360 | MAT 6:9 | Chamna ts̈ëngaftanga mënts̈á cmontsë́tocana Bëngbe Bëtsáftaca jencuéntana: Bëngbe Taitá, celoca icotsomñe. Acbe uabaina chë más uámana uabainana chauesomñe. |
23365 | MAT 6:14 | “Chë ts̈ëngaftangbiama bacna soyënga amënga s̈mojtsaperdónasna, Bëngbe Taitá chë celoca endëtsomñá, ts̈ëngaftanga cmochanjáperdonaye. |
23366 | MAT 6:15 | Pero chë ts̈ëngaftangbiama bacna soyënga amënga ndoñe s̈montsaperdónasna, Bëngbe Taitá cachcá, ts̈ëngaftanga ndoñe quecmochátaperdonaye ca” —Jesús tojánayana. |
23369 | MAT 6:18 | as chca, ents̈anga ndoñe chamondë́tsetats̈ëmbo aca tondaye ntjascá cojtsemnama. Nÿe acbe Taitá, lempe chë mo iytëmencá yomna soyëngama tats̈ëmbuá, chama echántsetats̈ëmbo. Y cha, chë iytëmencá tcojama soye bominÿe endbetsequëcjnayá, acbe uacanana soye cmochántats̈taye ca” —Jesús tojánayana. |
23383 | MAT 6:32 | Chë soyëngama, chë Bëngbe Bëtsábioye nduabuátmënga mondbétsenocochinÿena, pero ts̈ëngaftanga ndoñe. Ts̈ëngaftangbe Taitá, Bëngbe Bëtsá, ndayá cmojtsë́jabotama endë́tats̈ëmbo. |
23396 | MAT 7:11 | Y chca, ts̈ëngaftanga, bacna soye amënga, ts̈ëngaftangbe basetémënga ts̈abe soyënga jats̈atayama s̈mojtsamanëse, ¡más ts̈ëngaftangbe Taitá, Bëngbe Bëtsá celoca endmëná, chë tmojtsotjanañënga ts̈abe soyënga echanjáts̈ataye! |
23401 | MAT 7:16 | Ts̈ëngaftanga betiyënga jtsabuatmana nts̈amo cada ona tojtseshajcá; cachcá ts̈ëngaftanga chcanga s̈mochantsëbuatma, ndayá chënga mochtsamama. Uchmas̈ëshe betiyents̈ana ndoñe uvas ntjuátabebiana, ni higuëbé cardo betiyents̈ana. |
23406 | MAT 7:21 | “Ndoñe nÿetscanga chë ‘¡Utabná! ¡Utabná ca!’ ats̈e s̈mojtsatsëtsnanga, Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoye quemochátamashjna. Nÿe nts̈amo ats̈be Taitá, celoca endmëná, tojtsebos̈cá amëngna aíñe. |
23440 | MAT 8:26 | Chora Jesús tojanë́yana: —¿Ndáyeca ts̈a s̈mojtsauatja? ¿Ts̈a bats̈atema s̈mojtsos̈buaché, Bëngbe Bëtsá ts̈ëngaftanga jujuabuáchama yobenama ca? Chca tojanë́yana y tojantsbaná. Chora tojanmandá chë binÿia y chë búyeshe bonguana chaotsatsmënama, y lempe natjë́mbana yojtsatsmëna. |
23453 | MAT 9:5 | ¿Ts̈ëngaftangbiama ndayá más paselo nántsemna ts̈ëngaftangbe delante jayanama: ‘Acbe bacna soyënga tcbontseboperdoná’ o ‘Matëtsbaná y motsa ca’? |
23465 | MAT 9:17 | Y cach ndoñe chë tojtseshayana vínoye tanguá jasabenguiñe ntjataftsuámayana. Tcojuaftsuamasna, chë jasabenga jtseshébëfjuana y chë vínoye jtsabuáshanana, y chë vínoye y chë jasabenga tondayama ntjatoservénana. Chíyeca comna, chë tojtseshayana vínoyna tsëm jasabenguiñe juaftsuámana; y chca, chë jasabenga y chë vínoye jtsoservénana ca” —Jesús tojánayana. |
23470 | MAT 9:22 | Tojanábojajo ora, Jesús tojanobuértana, chë shembásabioye tbojáninÿe y tbojaniyana: “Añemo matsca, shembása. Bëngbe Bëtsábeñe icos̈buachéyeca, mora ts̈abá contsatsmëna ca.” Y cach orscana cha ts̈abá yojtsatsmëna. |
23476 | MAT 9:28 | Jesús chë yebnoye tojánamashëngo ora, chë jtanata tbojanóbobeconata. As Jesús tojanatjá: —¿Tsëndata s̈ojtsos̈buaché ats̈e chca jamama chjobenaye ca? Y tmojanjuá: —Arseñor. Aíñe ca. |
23489 | MAT 10:3 | Felipe y Bartolomé; Tomás y Mateo, chë Romocama impuesto ents̈ángbioye atjanayá; Santiago, Alfeobe uaquiñá y Tadeo; |
23506 | MAT 10:20 | Ts̈ëngaftanga ndoñe chë oyebuambnayënga ques̈mochátsmëna, sinó chë ts̈ëngaftangbe Taitá, Bëngbe Bëtsabe Espíritu, ts̈ëngaftangbiajana echantsóyebuambnaye. |
23508 | MAT 10:22 | Ts̈ëngaftanga ats̈be ústonënga bétsemnama, nÿetsca ents̈anga cmochantsë́buayënja; pero nda nÿets tempo áts̈beñe os̈buachiyá chaotsomñá, atsbocaná echántsemna. |
23515 | MAT 10:29 | “Uta jaja shlofts̈etémata nÿe canÿe denario crocenánama mondbétsena. Masque chca, ni cánÿetema obanatema fshantsoye jotsats̈ana, ts̈ëngaftangbe Taitá, Bëngbe Bëtsá ndoñe tontsebos̈ëse. |
23518 | MAT 10:32 | “Nda ats̈be ents̈á yomna ca ents̈angbe delante tojayanabiama, áts̈naca, ats̈be Taitá, chë celoca endmënabe delante chanjayana cha ats̈be ents̈á yomna ca. |
23519 | MAT 10:33 | Pero nda ents̈angbe delante ats̈be ents̈á ndoñe yondmëna ca tojayanabiama, áts̈naca, ats̈be Taitá, chë celoca endmënabe delante chanjayana cha ats̈be ents̈á ndoñe yondmëna ca” —Jesús tojanë́yana. |
23536 | MAT 11:8 | Y ndóñese, ¿ndayá jinÿama choye s̈mojánbocana? ¿Canÿe boyabása uámana ents̈ayaca bopormaná? Ndoñe. Ts̈ëngaftanga s̈mondë́tats̈ëmbo chë boyabásenga uámana ents̈ayaca bopormánëngna chë mándayëngbe yebnënguiñe mondbétsiyenama. |
23545 | MAT 11:17 | y mënts̈á jtsichámuana: ‘Ts̈ëngaftangbiama fsënjaflautá y ndoñe ches̈matslantsá; ngménaca fsënjaversiá y ndoñe ches̈matos̈achna ca.’ |
23549 | MAT 11:21 | “¡Ts̈a lastema, Corazín puebloca ents̈angbiama! ¡Ts̈a lastema, Betsaida puebloca ents̈angbiámnaca! Chë chents̈e sënjama bëts soyënga, Tiro y Sidón bëts pueblënguents̈e matënjochnënguse, chents̈a bacna ents̈anga ya tempo ngménaca matmëntenojuabó chëngbe bacna soyëngama y Bëngbe Bëtsabe benache matmë́ntishache; y chca tmojamama chaotsótats̈ëmbuama uajojësha ents̈ayangaca matmëntopormanga y chëngbe bests̈as̈iñe jatinÿá matmënjenotbótoto. |
23550 | MAT 11:22 | Pero ndegombre cbë́yana, nts̈amo ents̈anga tmojamama, ts̈abá o ndoñe ts̈abá bétsemnama jayanama chaojobuache ora, ts̈ëngaftanga más bëts castigo s̈mochántsebomna, chë Tiro y Sidonoca bacna ents̈angbe castiguama. |
23553 | MAT 11:25 | Chë tempo, Jesús tojánayana: “Ats̈e cbatschuá, Taita, celoca y quem luarents̈a Utabná. Aca, chë nÿe bats̈á tats̈ëmbënga tcojanÿanÿé, chë ts̈a tats̈ëmbënga y osertánëngbiama tcojaiytëme soyënga. |
23554 | MAT 11:26 | Aíñe, chama cbontsadorana, Taita, chca chaotsemnama tcojábos̈enayeca. |
23555 | MAT 11:27 | “Ats̈be Taitá lempe chca s̈onjats̈tá. Chë Uaquiñábioye ndocná corente quebnatábuatma; nÿe chë Taitá aíñe. Y chë Taitábioye ndocná corente quebnatábuatma; nÿe chë Uaquiñá aíñe, y ndábioye chë Uaquiñá tojtsebos̈e nda chë Taitá yomnama jinÿanÿiyama, chánaca chë Taitábioye bochantsábuatma. |
23585 | MAT 12:27 | Ts̈ëngaftanga s̈montsichamo ats̈e Beelzebube obenánaca chë bayëjënga stsatëbuacana ca; pero chca ndegombre tojtsemnëse, ¿ndábeyeca ts̈ëngaftangbe usetonënga obenana imojtsebomna chë bacna bayëjënga jtëbuacnama? Chíyecna, chënga montsinÿinÿná nts̈amo ndegombre yomnana y ts̈ëngaftanga ndoñe ndegombre soye s̈montsichámuama. |
23608 | MAT 12:50 | Er ndánaca, nts̈amo ats̈be Taitá, celoca endmëná yobos̈cá tojtsama, jtsemnana ats̈be cats̈ata, ats̈be uabena y ats̈be mamá, ats̈be ndegombre pamillanguents̈á ca —Jesús tojánayana. |
23624 | MAT 13:16 | “Ts̈ëngaftangna oyejuayënga s̈mochanjoyena, er s̈mondbomna bominÿe y matscuas̈ënga Bëngbe Bëtsabe soyënga jinÿama y jouenama. |
23640 | MAT 13:32 | Ndegombre, nÿetsca jenayëngama chë mostaza jénaye chë más básetema endmëna, pero tojójua orna, chë jajañents̈e chë más bëts betiye jóbemana. Ts̈a bëts betiye jtsemnana, chíyeca ba buacuashangá jtsabomnana y chë jaja shlofts̈ënga jana y chiñe uajajonëtemëngá jauábopormana ca” —Jesús tojánayana. |
23651 | MAT 13:43 | Chora, chë nts̈amo Bëngbe Bëtsá yomandacá amëngna corente mo shinÿcá mochantsebuashinÿinÿana chëngbe Taitá, Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoca. Chë jouenama tmojtsobenënga, s̈mochjouena ca” —chora Jesús tojánayana. |
23682 | MAT 14:16 | As Jesús tojanë́jua: —Ndoñe quenátsiyta chënga chamotsatoñama. Ts̈ëngaftanga saná s̈mochjacaredádaye ca. |
23697 | MAT 14:31 | Y cachora Jesús tbojtanobuácuetënts̈iye y tbojaniyana: —¡Ts̈a bats̈atema os̈buachiyá! ¿Ndáyeca ndoñe bëtscá áts̈beñe contsos̈buaché ca? |
23715 | MAT 15:13 | As Jesús tojanë́jua: —Ndaye betiye ats̈be Taitá celocá ndoñe tonjájese, tbëtëjocana mochántsejashtse. Cachcá echanjama chë nÿe ents̈angbe buatëmbana soyë́ngaca. |
23718 | MAT 15:16 | As Jesús tojanë́jua: —¿Ts̈ëngaftángnaca cabá ndoñe cmontsë́sertana ca? |
23723 | MAT 15:21 | Jesús chents̈ana, Tiro y Sidón luarëngoye tojtsanoñe. |
23743 | MAT 16:2 | Pero Jesús tojanë́jua: “Ts̈ëngaftanga jetiñoye s̈mondbétsichamo: ‘Yëfse ts̈abe te echántsemna, er celoca buánganiñe entsemna ca.’ |
23744 | MAT 16:3 | Y cachëse s̈mondbétsichamo: ‘Mënté echanjuafté, er celoca buánganiñe y ibetiñe entsemna ca.’ Ts̈ëngaftanga celoye jontjes̈iyëse, nts̈amo chë tempo yochtsemnama ts̈a ts̈abá jayanama s̈mojtsobenëse, ¿ndáyeca ndoñe s̈montsobena jtsetats̈ëmbuana ndaye bëts soye Bëngbe Bëtsá quem tempo cmojtsinÿanÿnama? |
23749 | MAT 16:8 | Jesús chë soye yojtsetáts̈ëmbo; chíyeca mënts̈á tojanë́yana: —¿Ndáyeca tandës̈ama s̈mojtsenatsëtsná ca? ¡Ts̈a bats̈atema os̈buáchiyana s̈mobomna! |
23758 | MAT 16:17 | Y Jesús tbojaniyana: —Simón, Jonasbe uaquiñá, oyejuayá cochanjoyena. Ndocna quem luarents̈a ents̈á chë soye checmatinÿinÿé, sinó ats̈be Taitá, celoca endmëná. |
23762 | MAT 16:21 | Chorscana Jesús tojanonts̈é chabe uatsjéndayënga jábuayenana cha ibojtsemna Jerusalenoye jama, y chocna chë bëtsëjemëngcá mándayënga, chë judiëngbe bachnangbe amë́ndayënga y chë ley abuátambayënga mochjanma cha puerte chaopadecema ca. Tojanë́yana cha mochjanóba, pero unga tianoye yochtanayena ca. |
23768 | MAT 16:27 | Chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá, chabe Taitabe obenánaca y puerte buashinÿinÿaniñe echanjabo chabe angelotémëngaftaca, y chora cada cánÿabioye bochántats̈etaye cachcá nts̈amo cada ona tojëftsemcá. |
23773 | MAT 17:4 | Chora Pedro, Jesúsbioye tbojaniyana: “Bëngbe Utabná, ¡ts̈a ts̈abá bëngbiama cuanmëna muents̈e jtsemnana ca! Tcojtsebos̈ëse, unga tambotémënga ats̈e chjapórma: cánÿetema acbiama, ínÿetema Moisesbiama y ínÿetemna Elíasbiama ca.” |
23789 | MAT 17:20 | Y Jesús tojanë́yana: —Ts̈ëngaftanga ts̈a bats̈atema os̈buáchiyana bomna causa. Ndegombre s̈cuayana: ts̈ëngaftanga bats̈atema os̈buáchiyana s̈mojtsebomnëse, masque nÿe mo canÿe mostaza betiye jenaycá, quem tjoye s̈matjayana: “Muents̈ana mojuaná y choye motsa ca”, quem tjañe chca nanjama, y ts̈ëngaftanga lempe jamama s̈mattsobena. |
23795 | MAT 17:26 | As Pedro tbojanjuá: —Chë inÿe luarocana ashjajnë́ngbioye ca. Y Jesús tbojaniyana: —Chcasna, ndoñe ques̈nátsmëna chë ats̈be Taitabe bëts yebnama impuesto jtsatsquë́cjnayana ca. |
23803 | MAT 18:7 | ¡Ts̈a lastema quem luarents̈a ents̈angbiama, chë ínÿenga bacna soye jamama chaócochënguama tmojtsamëngbiama! Nÿets tempo chca amënga mochanjë́ftsemna. Pero, ¡payajema chë inÿa bacna soye chaomama tojtsamá ca! |
23806 | MAT 18:10 | Mënts̈ánaca Jesús tojánayana: “Ni mo cánÿabioye quem tsëm os̈buáchiyënguents̈ana, chë mo basetemëngcá mondmënënga, mo nduamanacá s̈mattsonÿaye. Ndegombre cbë́yana, chëngbe angelotémënga celoca, sempre ats̈be Taitá celocáftaca mondétsemna ca. |
23810 | MAT 18:14 | Cachcá, ts̈ëngaftangbe Taitá, Bëngbe Bëtsá, chë celoca endmëná, ndoñe quenátsbos̈e ni canÿa quem basenguents̈ana mo ots̈enacá chaotsemna, bacna soyënga jtsamëse oyena causa ca” —Jesús tojánayana. |
23814 | MAT 18:18 | “Ndegombre cbë́yana: Ts̈ëngaftanga Bëngbe Bëtsáftaca chas̈mojtsencuénta ora, chas̈mojayana canÿe soye ndoñe chaondë́tsemna ca, Bëngbe Bëtsá cachcá echanjayana. Y cháftaca chas̈mojtsencuénta ora, chas̈mojayana canÿe soye aíñe chaotsemna ca, Bëngbe Bëtsá echanjayana aíñe chca chaotsemna ca. |
23822 | MAT 18:26 | Chora chë oservená chë reybe shecuats̈ents̈e yojoshaments̈iye y ibojtseimpáda: ‘Taita, Diosmanda s̈motsëuantajema. Ats̈e lempe cbochanjëtsë́nts̈abuachiye ca.’ |
23831 | MAT 18:35 | Chora Jesús tojánayana: “Ats̈be Taitá, celoca endmëná, cachcá ts̈ëngaftangaftaca echanjama, ts̈ëngaftangbe cats̈ata ndoñe ndegombre nÿets ainánaca s̈monjaperdonase ca.” |
23835 | MAT 19:4 | As Jesús tojanë́jua: —¿Ts̈ëngaftanga ndoñe chë Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe s̈mëndualía, Bëngbe Bëtsá, chë ents̈anga tojanabiamá, quem luare jobojáts̈ama ora “boyá y shema tojánabiamama”? |
23839 | MAT 19:8 | Y Jesús tojanë́yana: —Ts̈ëngaftanga Bëngbe Bëtsabe mandënga jóyëngacñama ndoñe ques̈mátsbos̈e causa, Moisés tcmojanalesenciá shémbioye jesë́ts̈enana. Pero quem luare jobojáts̈ama orna, ndoñe chca quenjatsmëna. |
23848 | MAT 19:17 | Y Jesús tbojanjuá: —¿Ndáyeca chë ts̈abe soye ndayá bétsemnama s̈cojtsetjaná ca? Ts̈abia nÿe canÿa endmëna: Bëngbe Bëtsá. Aca chë nÿetsca tescama yomna ts̈abe vida jtsebomnama tcojtsebos̈ëse, mandënga cochtsobedecena ca. |
23865 | MAT 20:4 | As yojáuyana: ‘Ts̈ëngaftángnaca ats̈be uvas betiyënga jajoye motsajna jatrabájama y nts̈amo chas̈mojamcá cbochtëbuénaye ca.’ Y chë ents̈anga imojá. |
23868 | MAT 20:7 | Y chënga imojojuá: ‘Ndocná bënga ches̈nataimpadá causa ca.’ As chë nduiño yojáuyana: ‘Ts̈ëngaftángnaca ats̈be uvas betiyënga jajoye motsajna jatrabájama y cbochtëbuénaye ca.’ |
23879 | MAT 20:18 | “Ts̈ëngaftanga s̈montsonÿá mora bënga Jerusalenoye montsajnama. Chocna chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá, chë bachnangbe amë́ndayënga y ley abuátambayëngbe cucuats̈iñe mochanjáboshjona, y chënga mochanjayana jóbanama cha ibojtsemna ca, |
23884 | MAT 20:23 | Chora Jesús tojanë́jua: —Ndegombre, tsëndátnaca ats̈cá s̈ochanjasúfria, pero ats̈e ndoñe quetsátobena jamándana ats̈be cats̈bioica o ats̈be uañicuayoica chas̈ótbemama. Chë útents̈e entsemna ndëmuanÿengbiama ats̈be Taitá tojaprontacá ca. |
23886 | MAT 20:25 | Chora Jesús chë uatsjéndayënga tojánachembo y tojanë́yana: —Ts̈ëngaftanga s̈mondë́tats̈ëmbo, chë ndoñe judië́ngbeñe chë reyënga lempe jtsemándayana nÿa mo nduiñënga cuaftsemncá; y chë bëtsëtsa ents̈angna chëngbe obenánaca jtsemándayana, ndayánaca jtsamëse, chë inÿe ents̈anga sempre chamotsayaunanama. |
23897 | MAT 21:2 | y mënts̈á tojanë́yana: “Tsëndatbe natsana entsemna base pueblotémoye motsata. Cachora canÿe burrá utsbuaná s̈ochanjínÿena y cháftaca canÿe burrotema echántsemna. S̈ochjuajafjoná y s̈ochjuánatse. |
23937 | MAT 21:42 | Chora Jesús tojánayana: —¿Ts̈ëngaftanga ndocna te Bëngbe Bëtsabe uabemana palabra s̈mëndualía? Chiñe mënts̈á endayana: Chë yebna jebuanënga tmojtsanaboté ndëts̈bé, mora chë más bëts uashacuanës̈ents̈e entsejájona. Chë soye Bëngbe Utabná, Bëngbe Bëtsá chca tojama, y bënga chama ojnanánënga fsë́ntsemna ca. |
23958 | MAT 22:17 | Chcasna, ¿nts̈amo catjájuaboye? ¿Ts̈abá tayojtsemna, César, chë Romoca bëts mandadbiama, bënga impuesto jtsatsquë́cjnayana o ndoñe ca? |
23996 | MAT 23:9 | Ts̈ëngaftanga ‘taitá ca’ chë ley abuátambayënga s̈mondbétsachembuana, pero ts̈ëngaftanga ndocna quem luarents̈á ‘taitá ca’ s̈mattsechembuana; ts̈ëngaftanga nÿe canÿe Taitá s̈mondbomna, chë celoca endmëná. |
24000 | MAT 23:13 | “¡Ts̈a lastema ts̈ëngaftangbiama, bacna ents̈anga nts̈amo ndegombre s̈mojuabnacá ndinÿinÿnayënga fariseunga y ley abuátambayënga! Ts̈ëngaftanga s̈montsama ents̈angbiama puerte totcá chaotsemna Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoye jamashënguama, mo bës̈ás̈a cuaftsebiatamiancá. Pero ni cach ts̈ëngaftanga choye ques̈mátamashjuana, ni ínÿenga choye jamashënguama bos̈ë́ngbioye chama ques̈mátalesenciana. |
24001 | MAT 23:14 | ¡Ts̈a lastema ts̈ëngaftangbiama, nts̈amo ndegombre s̈mojuabnacá ndinÿinÿnayënga fariseunga y ley abuátambayënga! Ts̈ëngaftanga chë viudángbioye chë tmobomna soyënga jtsabacayana, y ents̈angbe delante ts̈abá chacmotsë́nÿama y chënga s̈mojtsaíngñayama ndoñe chamondëtsetats̈ëmbuamna, Bëngbe Bëtsáftaca ts̈a jtsencuéntayana. Chë causa, Bëngbe Bëtsá ts̈ëngaftanga más jabuache ínÿengbiama cmochanjácastigaye. |
24002 | MAT 23:15 | “¡Ts̈a lastema ts̈ëngaftangbiama, bacna ents̈anga nts̈amo ndegombre s̈mojuabnacá ndinÿinÿnayënga fariseunga y ley abuátambayënga! Ts̈ëngaftanga ba luarënguenache jtsajnana canÿa ts̈ëngaftangbe ustoná onguayiñe, y s̈mojínÿena ora, ts̈ëngaftanga jamana cha chaotsemna ts̈ëngaftangbiama uta soye más merecido buajoná infiernoye chaotsama. |
24003 | MAT 23:16 | “¡Ts̈a lastema ts̈ëngaftangbiama; ts̈ëngaftanga s̈mondmëna mo jtanënga ents̈anga unachayëngcá! Ts̈ëngaftanga s̈mondbétsichamo: ‘Nda ínÿabioye tbojas̈buachená ndayánaca jamama y tojayana chë Bëngbe Bëtsabe bëts yebnama chca jamama ca, cha ndoñe ntsemnana chë tbojas̈buachená soye jamama ca. Pero chë Bëngbe Bëtsabe bëts yebnents̈a castellanama cha tojajurasna, aíñe jtsemnana chë tbojas̈buachená soye jamama ca.’ |
24005 | MAT 23:18 | Ts̈ëngaftanga mënts̈ánaca s̈mondbétsichamo: ‘Nda ínÿabioye tbojas̈buachená ndayánaca jamama y tojayana chë altarama chca jamama ca, cha ndoñe ntsemnana chë tbojas̈buachená soye jamama ca. Pero chë Bëngbe Bëtsabiama altaroca tojtsejájona soyëngama tojajurasna, aíñe jtsemnana chë tbojas̈buachená soye jamama ca.’ |