Wildebeest analysis examples for:   kbh-kbh   T    February 25, 2023 at 00:28    Script wb_pprint_html.py   by Ulf Hermjakob

23215  MAT 1:2  Abraham yojamna Isaacbe taitá; Isaacna Jacobëbe taitá y Jacob, Judá y chabe cats̈átangbe taitá. Judá, Fares y Zarabe taitá; y chatbe mamá Tamar yojamna; Fares Esrombe taitá y mua Arambe taitá. Aram Aminadabëbe taitá; Aminadab Naasonbe taitá y Naasón Salmonbe taitá. Salmón Boozbe taitá y muabe mamá Rahab yojamna; Booz Obedbe taitá y muabe mamá Rut yojamna; y Obedna Isaíbe taitá. Isaí Rey Davidbe taitá; David Salomonbe taitá y muabe mamá yojamna chë Uríasbe shema inamná.
23271  MAT 3:10  Chë tats̈nía ya entsaprontana chë betiyeshënga ttëjëngocana jtseshatë́tsets̈ama. Ndaye betiye ndoñe tontseshajo, jtseshatëts̈ana y iñoye jtsatmets̈ana. Ts̈ëngaftangaftácnaca cachcá, ts̈abe soyënga ndoñe s̈montsamëse, Bëngbetcmochanjácastigaye.
23316  MAT 5:13  Ts̈ëngaftanga, quem luarents̈a ents̈anga jtsëjabuáchanëse s̈mojtsiyena, Bëngbetsabe soyënga chamotsetats̈ëmbuama, as chëngbiama s̈mochántsemna mo chë mënts̈ena ndoñe chaondóndbemama tcojatboto tamocá. Pero chë tamó fténana tojtsóbemëse, ndoñe ntsopodénana tempcá sanana cachiñe jtëtsmënana. Chca, ya tondayama ntsoservénana; chíyeca chë tamó tsáshenoye jtts̈enana y ents̈anga jtsebotájayana.
23317  MAT 5:14  Ts̈ëngaftanga, nts̈amo ts̈abá yomncá s̈mojtsiyenëse, as quem luarents̈a ents̈angbiama s̈mochántsemna mo chë ibetiñe tojtsebínÿna soycá. Canÿets pueblo batsjo juatsbuañe tomnëse, ndoñe ntsopodénana iytëmencá jtsemnama.
23319  MAT 5:16  Cachcá ts̈ëngaftanga, ents̈angbe delante mo binÿnayëngcá s̈mochtsemna, as chënga ts̈ëngaftanga ts̈abe soyënga s̈muamama chamuinÿama, y chca, chënga chamuinÿanÿé chë Taitá, Bëngbetceloca endmëná, corente uamaná y obenátsemnama ca” —Jesús tojánayana.
23323  MAT 5:20  Chë soyëngamna mënts̈á s̈cuayana: Ts̈ëngaftanga chë ley abuátambayënga y fariseúngbioye ndoñe s̈montsayënjanase, jtsamama nts̈amo Bëngbettcmojamëndacá, ndocna te Bëngbetsabe amë́ndayoye ques̈mochátamashjna.
23324  MAT 5:21  Ts̈ëngaftanga s̈mojouena nts̈amo Bëngbetts̈ëngaftangbe ts taitanga tojanamëndacá: ‘Ndoñe catjóba ca. Chca ochjajnayá bontsemna jobuambayana chë ents̈angbiama ts̈abá o ndoñe ts̈abá tmonjamama endbayanabe delante, ndáyeca chca ca.’
23330  MAT 5:27  Ts̈ëngaftanga s̈mojouena nts̈amo Bëngbettojanmandacá: ‘Acbe boyá o acbe shémbioye ínÿaftaca ndoñe catjaíngña.’
23336  MAT 5:33  Ts̈ëngaftanga s̈mojouena nts̈amo ts̈ëngaftangbe ts taitángbioye tmojanëyancá: ‘Nderado tcojayana: De Dios chë soye chanjama ca; ojal chë soye ndoñe catjama ca.’
23337  MAT 5:34  Pero ats̈e cbë́yana: Tondayama s̈mattsejúraye; ni celocama, er choca Bëngbetsabe tbemaniñe endmëna.
23340  MAT 5:37  Ts̈ëngaftanga aíñe ca jayanama s̈mojtsebos̈ëse, nÿe aíñe ca s̈mochjayana, y ndoñe casna nÿe ndoñe. Ndayá chents̈ana más s̈mojatichamo soye, Satanásbiocana jtsóbocanana ca” —Jesús tojánayana.
23341  MAT 5:38  Ts̈ëngaftanga s̈mojouena nts̈amo ts̈ëngaftangbe ts taitángbioye tmojanëyancá: ‘Nderado nda tcmojtsebuchjatsëca, ácnaca derecho contsebomna canÿebé chatsbuchjátsëcama ca; y nderado nda canÿe juatsas̈e tcmojtsás̈iye, ácnaca derecho contsebomna cánÿës̈e cha jtas̈iyama ca.’
23346  MAT 5:43  Ts̈ëngaftanga s̈mojouena nts̈amo ts̈ëngaftangbe ts taitángbioye tmojanëyancá: ‘Acbe amigo cochtsebobonshana y acbe uayayá cochtsaboyënja ca.’
23347  MAT 5:44  Pero ats̈e cbë́yana: Ts̈ëngaftangbe uayayënga s̈mochtsababuánÿeshana, y chë cmë́camenëngbiama Bëngbets̈mochtseimpadana.
23348  MAT 5:45  Chca ts̈ëngaftanga, chë Taitá, Bëngbetsá, chë celoca endmënabe básenga s̈mochántsemna; Bëngbetendbétsama ts̈abe y bacna ents̈ángbeñe chabe shinÿe chaotsebinÿnayama, y endbétsama chë nÿetsca soyënguiñe ts̈abá jamama bos̈ënga y ndoñe chca ents̈ángbeñe chauaftema.
23349  MAT 5:46  Ts̈ëngaftanga nÿe chë ts̈ëngaftanga tcmojtsababuánÿeshanënga s̈mojtsababuánÿeshanëse, ¿Bëngbetsábiocana ndayá s̈mochjuacaná? Romocama crocénana ents̈ángbioye atjanayë́ngnaca chca monduamana.
23351  MAT 5:48  Ts̈ëngaftangbe Taitá, Bëngbetceloca endmëná, nÿetsca ts̈abe soyënga bomná y amá endmëna. Ts̈ëngaftángnaca cachcá s̈mochtsemna ca” —Jesús tojánayana.
23352  MAT 6:1  “Cuedado s̈mochtsebomna ndoñe ntsamama ents̈ángbeñe ts̈ëngaftangbe ts̈abe soyënga, nÿe chënga chca chamuinÿama. Chca s̈mojamëse, ts̈ëngaftangbe Taitá, Bëngbetsá, celoca endmëná ndocna uacanana soye quecmochtë́tats̈ataye.
23355  MAT 6:4  chca, acbe caridá iytëcana chaotsemnama. As, ts̈ëngaftangbe Taitá, nda bominÿe endbétsequëcjnaye chë iytëmencá tcojtsama soye, acbe uacanana soye cmochántattaye ca” —Jesús tojánayana.
23357  MAT 6:6  Pero aca Bëngbetsáftaca jencuéntama orna, acbe tsoye cochtamáshëngo, bës̈ás̈a cochtatame y cháftaca cochjencuénta. Chánaca chë iytë́menents̈e ácaftaca echántsemna. Bëngbe Taitá lempe bominÿe endetsequëcjná, masque cánÿenga s̈mojtsemna ora s̈mojtsama soyë́ngnaca. As Bëngbetsá, chca cháftaca chacojtsencuénta ora, cachá acbe uacanana soye cmochántattaye.
23360  MAT 6:9  Chamna ts̈ëngaftanga mënts̈á cmontsë́tocana Bëngbetsáftaca jencuéntana: Bëngbe Taitá, celoca icotsomñe. Acbe uabaina chë más uámana uabainana chauesomñe.
23365  MAT 6:14  “Chë ts̈ëngaftangbiama bacna soyënga amënga s̈mojtsaperdónasna, Bëngbe Taitá chë celoca endëtsomñá, ts̈ëngaftanga cmochanjáperdonaye.
23366  MAT 6:15  Pero chë ts̈ëngaftangbiama bacna soyënga amënga ndoñe s̈montsaperdónasna, Bëngbe Taitá cachcá, ts̈ëngaftanga ndoñe quecmochátaperdonaye ca” —Jesús tojánayana.
23369  MAT 6:18  as chca, ents̈anga ndoñe chamondë́tsetats̈ëmbo aca tondaye ntjascá cojtsemnama. Nÿe acbe Taitá, lempe chë mo iytëmencá yomna soyëngama tats̈ëmbuá, chama echántsetats̈ëmbo. Y cha, chë iytëmencá tcojama soye bominÿe endbetsequëcjnayá, acbe uacanana soye cmochántattaye ca” —Jesús tojánayana.
23383  MAT 6:32  Chë soyëngama, chë Bëngbetsábioye nduabuátmënga mondbétsenocochinÿena, pero ts̈ëngaftanga ndoñe. Ts̈ëngaftangbe Taitá, Bëngbetsá, ndayá cmojtsë́jabotama endë́tats̈ëmbo.
23396  MAT 7:11  Y chca, ts̈ëngaftanga, bacna soye amënga, ts̈ëngaftangbe basetémënga ts̈abe soyënga jats̈atayama s̈mojtsamanëse, ¡más ts̈ëngaftangbe Taitá, Bëngbetceloca endmëná, chë tmojtsotjanañënga ts̈abe soyënga echanjáts̈ataye!
23401  MAT 7:16  Ts̈ëngaftanga betiyënga jtsabuatmana nts̈amo cada ona tojtseshajcá; cachcá ts̈ëngaftanga chcanga s̈mochantsëbuatma, ndayá chënga mochtsamama. Uchmas̈ëshe betiyents̈ana ndoñe uvas ntjuátabebiana, ni higuëbé cardo betiyents̈ana.
23406  MAT 7:21  “Ndoñe nÿetscanga chë ‘¡Utabná! ¡Utabná ca!’ ats̈e s̈mojtsattsnanga, Bëngbetsabe amë́ndayoye quemochátamashjna. Nÿe nts̈amo ats̈be Taitá, celoca endmëná, tojtsebos̈cá amëngna aíñe.
23440  MAT 8:26  Chora Jesús tojanë́yana: —¿Ndáyeca ts̈a s̈mojtsauatja? ¿Ts̈a bats̈atema s̈mojtsos̈buaché, Bëngbetts̈ëngaftanga jujuabuáchama yobenama ca? Chca tojanë́yana y tojantsbaná. Chora tojanmandá chë binÿia y chë búyeshe bonguana chaotsatsmënama, y lempe natjë́mbana yojtsatsmëna.
23453  MAT 9:5  ¿Ts̈ëngaftangbiama ndayá más paselo nántsemna ts̈ëngaftangbe delante jayanama: ‘Acbe bacna soyënga tcbontseboperdoná’ o ‘Matëtsbaná y motsa ca’?
23465  MAT 9:17  Y cach ndoñe chë tojtseshayana vínoye tanguá jasabenguiñe ntjataftsuámayana. Tcojuaftsuamasna, chë jasabenga jtseshébëfjuana y chë vínoye jtsabuáshanana, y chë vínoye y chë jasabenga tondayama ntjatoservénana. Chíyeca comna, chë tojtseshayana vínoyna tsëm jasabenguiñe juaftsuámana; y chca, chë jasabenga y chë vínoye jtsoservénana ca” —Jesús tojánayana.
23470  MAT 9:22  Tojanábojajo ora, Jesús tojanobuértana, chë shembásabioye tbojáninÿe y tbojaniyana: “Añemo matsca, shembása. Bëngbetsábeñe icos̈buachéyeca, mora ts̈abá contsatsmëna ca.” Y cach orscana cha ts̈abá yojtsatsmëna.
23476  MAT 9:28  Jesús chë yebnoye tojánamashëngo ora, chë jtanata tbojanóbobeconata. As Jesús tojanatjá: —¿Tsëndata s̈ojtsos̈buaché ats̈e chca jamama chjobenaye ca? Y tmojanjuá: —Arseñor. Aíñe ca.
23489  MAT 10:3  Felipe y Bartolomé; Tomás y Mateo, chë Romocama impuesto ents̈ángbioye atjanayá; Santiago, Alfeobe uaquiñá y Tadeo;
23506  MAT 10:20  Ts̈ëngaftanga ndoñe chë oyebuambnayënga ques̈mochátsmëna, sinó chë ts̈ëngaftangbe Taitá, Bëngbetsabe Espíritu, ts̈ëngaftangbiajana echantsóyebuambnaye.
23508  MAT 10:22  Ts̈ëngaftanga ats̈be ústonënga tsemnama, nÿetsca ents̈anga cmochantsë́buayënja; pero nda nÿets tempo áts̈beñe os̈buachiyá chaotsomñá, atsbocaná echántsemna.
23515  MAT 10:29  “Uta jaja shlofts̈etémata nÿe canÿe denario crocenánama mondbétsena. Masque chca, ni cánÿetema obanatema fshantsoye jotsats̈ana, ts̈ëngaftangbe Taitá, Bëngbetndoñe tontsebos̈ëse.
23518  MAT 10:32  “Nda ats̈be ents̈á yomna ca ents̈angbe delante tojayanabiama, áts̈naca, ats̈be Taitá, chë celoca endmënabe delante chanjayana cha ats̈be ents̈á yomna ca.
23519  MAT 10:33  Pero nda ents̈angbe delante ats̈be ents̈á ndoñe yondmëna ca tojayanabiama, áts̈naca, ats̈be Taitá, chë celoca endmënabe delante chanjayana cha ats̈be ents̈á ndoñe yondmëna ca” —Jesús tojanë́yana.
23536  MAT 11:8  Y ndóñese, ¿ndayá jinÿama choye s̈mojánbocana? ¿Canÿe boyabása uámana ents̈ayaca bopormaná? Ndoñe. Ts̈ëngaftanga s̈mondë́tats̈ëmbo chë boyabásenga uámana ents̈ayaca bopormánëngna chë mándayëngbe yebnënguiñe mondbétsiyenama.
23545  MAT 11:17  y mënts̈á jtsichámuana: Ts̈ëngaftangbiama fsënjaflautá y ndoñe ches̈matslantsá; ngménaca fsënjaversiá y ndoñe ches̈matos̈achna ca.’
23549  MAT 11:21  “¡Ts̈a lastema, Corazín puebloca ents̈angbiama! ¡Ts̈a lastema, Betsaida puebloca ents̈angbiámnaca! Chë chents̈e sënjamats soyënga, Tiro y Sidónts pueblënguents̈e matënjochnënguse, chents̈a bacna ents̈anga ya tempo ngménaca matmëntenojuabó chëngbe bacna soyëngama y Bëngbetsabe benache matmë́ntishache; y chca tmojamama chaottats̈ëmbuama uajojësha ents̈ayangaca matmëntopormanga y chëngbe bests̈as̈iñe jatinÿá matmënjenottoto.
23550  MAT 11:22  Pero ndegombre cbë́yana, nts̈amo ents̈anga tmojamama, ts̈abá o ndoñe ts̈abá tsemnama jayanama chaojobuache ora, ts̈ëngaftanga másts castigo s̈mochántsebomna, chë Tiro y Sidonoca bacna ents̈angbe castiguama.
23553  MAT 11:25  Chë tempo, Jesús tojánayana: “Ats̈e cbatschuá, Taita, celoca y quem luarents̈a Utabná. Aca, chë nÿe bats̈á tats̈ëmbënga tcojanÿanÿé, chë ts̈a tats̈ëmbënga y osertánëngbiama tcojaiytëme soyënga.
23554  MAT 11:26  Aíñe, chama cbontsadorana, Taita, chca chaotsemnama tcojábos̈enayeca.
23555  MAT 11:27  “Ats̈be Taitá lempe chca s̈onjattá. Chë Uaquiñábioye ndocná corente quebnatábuatma; nÿe chë Taitá aíñe. Y chë Taitábioye ndocná corente quebnatábuatma; nÿe chë Uaquiñá aíñe, y ndábioye chë Uaquiñá tojtsebos̈e nda chë Taitá yomnama jinÿanÿiyama, chánaca chë Taitábioye bochantsábuatma.
23585  MAT 12:27  Ts̈ëngaftanga s̈montsichamo ats̈e Beelzebube obenánaca chë bayëjënga stsatëbuacana ca; pero chca ndegombre tojtsemnëse, ¿ndábeyeca ts̈ëngaftangbe usetonënga obenana imojtsebomna chë bacna bayëjënga jtëbuacnama? Chíyecna, chënga montsinÿinÿná nts̈amo ndegombre yomnana y ts̈ëngaftanga ndoñe ndegombre soye s̈montsichámuama.
23608  MAT 12:50  Er ndánaca, nts̈amo ats̈be Taitá, celoca endmëná yobos̈cá tojtsama, jtsemnana ats̈be cats̈ata, ats̈be uabena y ats̈be mamá, ats̈be ndegombre pamillanguents̈á ca —Jesús tojánayana.
23624  MAT 13:16  Ts̈ëngaftangna oyejuayënga s̈mochanjoyena, er s̈mondbomna bominÿe y matscuas̈ënga Bëngbetsabe soyënga jinÿama y jouenama.
23640  MAT 13:32  Ndegombre, nÿetsca jenayëngama chë mostaza jénaye chë más básetema endmëna, pero tojójua orna, chë jajañents̈e chë másts betiye jóbemana. Ts̈a ts betiye jtsemnana, chíyeca ba buacuashangá jtsabomnana y chë jaja shlofts̈ënga jana y chiñe uajajonëtemëngá jauábopormana ca” —Jesús tojánayana.
23651  MAT 13:43  Chora, chë nts̈amo Bëngbetyomandacá amëngna corente mo shinÿcá mochantsebuashinÿinÿana chëngbe Taitá, Bëngbetsabe amë́ndayoca. Chë jouenama tmojtsobenënga, s̈mochjouena ca” —chora Jesús tojánayana.
23682  MAT 14:16  As Jesús tojanë́jua: —Ndoñe quenátsiyta chënga chamotsatoñama. Ts̈ëngaftanga saná s̈mochjacaredádaye ca.
23697  MAT 14:31  Y cachora Jesús tbojtanobuácuetënts̈iye y tbojaniyana: —¡Ts̈a bats̈atema os̈buachiyá! ¿Ndáyeca ndoñetscá áts̈beñe contsos̈buaché ca?
23715  MAT 15:13  As Jesús tojanë́jua: —Ndaye betiye ats̈be Taitá celocá ndoñe tonjájese, ttëjocana mochántsejashtse. Cachcá echanjama chë nÿe ents̈angbe buatëmbana soyë́ngaca.
23718  MAT 15:16  As Jesús tojanë́jua: —¿Ts̈ëngaftángnaca cabá ndoñe cmontsë́sertana ca?
23723  MAT 15:21  Jesús chents̈ana, Tiro y Sidón luarëngoye tojtsanoñe.
23743  MAT 16:2  Pero Jesús tojanë́jua: Ts̈ëngaftanga jetiñoye s̈mondbétsichamo: ‘Yëfse ts̈abe te echántsemna, er celoca buánganiñe entsemna ca.’
23744  MAT 16:3  Y cachëse s̈mondbétsichamo: ‘Mënté echanjuafté, er celoca buánganiñe y ibetiñe entsemna ca.’ Ts̈ëngaftanga celoye jontjes̈iyëse, nts̈amo chë tempo yochtsemnama ts̈a ts̈abá jayanama s̈mojtsobenëse, ¿ndáyeca ndoñe s̈montsobena jtsetats̈ëmbuana ndayets soye Bëngbetquem tempo cmojtsinÿanÿnama?
23749  MAT 16:8  Jesús chë soye yojtsetáts̈ëmbo; chíyeca mënts̈á tojanë́yana: —¿Ndáyeca tandës̈ama s̈mojtsenattsná ca? ¡Ts̈a bats̈atema os̈buáchiyana s̈mobomna!
23758  MAT 16:17  Y Jesús tbojaniyana: —Simón, Jonasbe uaquiñá, oyejuayá cochanjoyena. Ndocna quem luarents̈a ents̈á chë soye checmatinÿinÿé, sinó ats̈be Taitá, celoca endmëná.
23762  MAT 16:21  Chorscana Jesús tojanonts̈é chabe uatsjéndayënga jábuayenana cha ibojtsemna Jerusalenoye jama, y chocna chëtsëjemëngcá mándayënga, chë judiëngbe bachnangbe amë́ndayënga y chë ley abuátambayënga mochjanma cha puerte chaopadecema ca. Tojanë́yana cha mochjanóba, pero unga tianoye yochtanayena ca.
23768  MAT 16:27  Chë BëngbetEnts̈á tbojanbemá, chabe Taitabe obenánaca y puerte buashinÿinÿaniñe echanjabo chabe angelotémëngaftaca, y chora cada cánÿabioye bochántats̈etaye cachcá nts̈amo cada ona tojëftsemcá.
23773  MAT 17:4  Chora Pedro, Jesúsbioye tbojaniyana: “Bëngbe Utabná, ¡ts̈a ts̈abá bëngbiama cuanmëna muents̈e jtsemnana ca! Tcojtsebos̈ëse, unga tambotémënga ats̈e chjapórma: cánÿetema acbiama, ínÿetema Moisesbiama y ínÿetemna Elíasbiama ca.”
23789  MAT 17:20  Y Jesús tojanë́yana: Ts̈ëngaftanga ts̈a bats̈atema os̈buáchiyana bomna causa. Ndegombre s̈cuayana: ts̈ëngaftanga bats̈atema os̈buáchiyana s̈mojtsebomnëse, masque nÿe mo canÿe mostaza betiye jenaycá, quem tjoye s̈matjayana: “Muents̈ana mojuaná y choye motsa ca”, quem tjañe chca nanjama, y ts̈ëngaftanga lempe jamama s̈mattsobena.
23795  MAT 17:26  As Pedro tbojanjuá: —Chë inÿe luarocana ashjajnë́ngbioye ca. Y Jesús tbojaniyana: —Chcasna, ndoñe ques̈nátsmëna chë ats̈be Taitabe ts yebnama impuesto jtsatsquë́cjnayana ca.
23803  MAT 18:7  ¡Ts̈a lastema quem luarents̈a ents̈angbiama, chë ínÿenga bacna soye jamama chaócochënguama tmojtsamëngbiama! Nÿets tempo chca amënga mochanjë́ftsemna. Pero, ¡payajema chë inÿa bacna soye chaomama tojtsamá ca!
23806  MAT 18:10  Mënts̈ánaca Jesús tojánayana: “Ni mo cánÿabioye quem tsëm os̈buáchiyënguents̈ana, chë mo basetemëngcá mondmënënga, mo nduamanacá s̈mattsonÿaye. Ndegombre cbë́yana, chëngbe angelotémënga celoca, sempre ats̈be Taitá celocáftaca mondétsemna ca.
23810  MAT 18:14  Cachcá, ts̈ëngaftangbe Taitá, Bëngbetsá, chë celoca endmëná, ndoñe quenátsbos̈e ni canÿa quem basenguents̈ana mo ots̈enacá chaotsemna, bacna soyënga jtsamëse oyena causa ca” —Jesús tojánayana.
23814  MAT 18:18  “Ndegombre cbë́yana: Ts̈ëngaftanga Bëngbetsáftaca chas̈mojtsencuénta ora, chas̈mojayana canÿe soye ndoñe chaondë́tsemna ca, Bëngbetcachcá echanjayana. Y cháftaca chas̈mojtsencuénta ora, chas̈mojayana canÿe soye aíñe chaotsemna ca, Bëngbetechanjayana aíñe chca chaotsemna ca.
23822  MAT 18:26  Chora chë oservená chë reybe shecuats̈ents̈e yojoshaments̈iye y ibojtseimpáda: Taita, Diosmanda s̈motsëuantajema. Ats̈e lempe cbochanjëtsë́nts̈abuachiye ca.’
23831  MAT 18:35  Chora Jesús tojánayana: “Ats̈be Taitá, celoca endmëná, cachcá ts̈ëngaftangaftaca echanjama, ts̈ëngaftangbe cats̈ata ndoñe ndegombre nÿets ainánaca s̈monjaperdonase ca.”
23835  MAT 19:4  As Jesús tojanë́jua: —¿Ts̈ëngaftanga ndoñe chë Bëngbetsabe uabemana palabrënguiñe s̈mëndualía, Bëngbetsá, chë ents̈anga tojanabiamá, quem luare jobojáts̈ama ora “boyá y shema tojánabiamama”?
23839  MAT 19:8  Y Jesús tojanë́yana: Ts̈ëngaftanga Bëngbetsabe mandënga jóyëngacñama ndoñe ques̈mátsbos̈e causa, Moisés tcmojanalesenciá shémbioye jesë́ts̈enana. Pero quem luare jobojáts̈ama orna, ndoñe chca quenjatsmëna.
23848  MAT 19:17  Y Jesús tbojanjuá: —¿Ndáyeca chë ts̈abe soye ndayátsemnama s̈cojtsetjaná ca? Ts̈abia nÿe canÿa endmëna: Bëngbetsá. Aca chë nÿetsca tescama yomna ts̈abe vida jtsebomnama tcojtsebos̈ëse, mandënga cochtsobedecena ca.
23865  MAT 20:4  As yojáuyana:Ts̈ëngaftángnaca ats̈be uvas betiyënga jajoye motsajna jatrabájama y nts̈amo chas̈mojamcá cbochtëbuénaye ca.’ Y chë ents̈anga imojá.
23868  MAT 20:7  Y chënga imojojuá: ‘Ndocná bënga ches̈nataimpadá causa ca.’ As chë nduiño yojáuyana:Ts̈ëngaftángnaca ats̈be uvas betiyënga jajoye motsajna jatrabájama y cbochtëbuénaye ca.’
23879  MAT 20:18  Ts̈ëngaftanga s̈montsonÿá mora bënga Jerusalenoye montsajnama. Chocna chë BëngbetEnts̈á tbojanbemá, chë bachnangbe amë́ndayënga y ley abuátambayëngbe cucuats̈iñe mochanjáboshjona, y chënga mochanjayana jóbanama cha ibojtsemna ca,
23884  MAT 20:23  Chora Jesús tojanë́jua: —Ndegombre, tsëndátnaca ats̈cá s̈ochanjasúfria, pero ats̈e ndoñe quettobena jamándana ats̈be cats̈bioica o ats̈be uañicuayoica chas̈ótbemama. Chë útents̈e entsemna ndëmuanÿengbiama ats̈be Taitá tojaprontacá ca.
23886  MAT 20:25  Chora Jesús chë uatsjéndayënga tojánachembo y tojanë́yana: Ts̈ëngaftanga s̈mondë́tats̈ëmbo, chë ndoñe judië́ngbeñe chë reyënga lempe jtsemándayana nÿa mo nduiñënga cuaftsemncá; y chëttsa ents̈angna chëngbe obenánaca jtsemándayana, ndayánaca jtsamëse, chë inÿe ents̈anga sempre chamotsayaunanama.
23897  MAT 21:2  y mënts̈á tojanë́yana: Tsëndatbe natsana entsemna base pueblotémoye motsata. Cachora canÿe burrá utsbuaná s̈ochanjínÿena y cháftaca canÿe burrotema echántsemna. S̈ochjuajafjoná y s̈ochjuánatse.
23937  MAT 21:42  Chora Jesús tojánayana: —¿Ts̈ëngaftanga ndocna te Bëngbetsabe uabemana palabra s̈mëndualía? Chiñe mënts̈á endayana: Chë yebna jebuanënga tmojtsanaboté ndëts̈bé, mora chë másts uashacuanës̈ents̈e entsejájona. Chë soye Bëngbe Utabná, Bëngbetchca tojama, y bënga chama ojnanánënga fsë́ntsemna ca.
23958  MAT 22:17  Chcasna, ¿nts̈amo catjájuaboye? ¿Ts̈abá tayojtsemna, César, chë Romocats mandadbiama, bënga impuesto jtsatsquë́cjnayana o ndoñe ca?
23996  MAT 23:9  Ts̈ëngaftanga taitá ca’ chë ley abuátambayënga s̈mondbétsachembuana, pero ts̈ëngaftanga ndocna quem luarents̈á taitá ca’ s̈mattsechembuana; ts̈ëngaftanga nÿe canÿe Taitá s̈mondbomna, chë celoca endmëná.
24000  MAT 23:13  “¡Ts̈a lastema ts̈ëngaftangbiama, bacna ents̈anga nts̈amo ndegombre s̈mojuabnacá ndinÿinÿnayënga fariseunga y ley abuátambayënga! Ts̈ëngaftanga s̈montsama ents̈angbiama puerte totchaotsemna Bëngbetsabe amë́ndayoye jamashënguama, mo bës̈ás̈a cuaftsebiatamiancá. Pero ni cach ts̈ëngaftanga choye ques̈mátamashjuana, ni ínÿenga choye jamashënguama bos̈ë́ngbioye chama ques̈mátalesenciana.
24001  MAT 23:14  ¡Ts̈a lastema ts̈ëngaftangbiama, nts̈amo ndegombre s̈mojuabnacá ndinÿinÿnayënga fariseunga y ley abuátambayënga! Ts̈ëngaftanga chë viudángbioye chë tmobomna soyënga jtsabacayana, y ents̈angbe delante ts̈abá chacmotsë́nÿama y chënga s̈mojtsaíngñayama ndoñe chamondëtsetats̈ëmbuamna, Bëngbetsáftaca ts̈a jtsencuéntayana. Chë causa, Bëngbetts̈ëngaftanga más jabuache ínÿengbiama cmochanjácastigaye.
24002  MAT 23:15  “¡Ts̈a lastema ts̈ëngaftangbiama, bacna ents̈anga nts̈amo ndegombre s̈mojuabnacá ndinÿinÿnayënga fariseunga y ley abuátambayënga! Ts̈ëngaftanga ba luarënguenache jtsajnana canÿa ts̈ëngaftangbe ustoná onguayiñe, y s̈mojínÿena ora, ts̈ëngaftanga jamana cha chaotsemna ts̈ëngaftangbiama uta soye más merecido buajoná infiernoye chaotsama.
24003  MAT 23:16  “¡Ts̈a lastema ts̈ëngaftangbiama; ts̈ëngaftanga s̈mondmëna mo jtanënga ents̈anga unachayëngcá! Ts̈ëngaftanga s̈mondbétsichamo: ‘Nda ínÿabioye tbojas̈buachená ndayánaca jamama y tojayana chë Bëngbetsabe ts yebnama chca jamama ca, cha ndoñe ntsemnana chë tbojas̈buachená soye jamama ca. Pero chë Bëngbetsabe ts yebnents̈a castellanama cha tojajurasna, aíñe jtsemnana chë tbojas̈buachená soye jamama ca.’
24005  MAT 23:18  Ts̈ëngaftanga mënts̈ánaca s̈mondbétsichamo: ‘Nda ínÿabioye tbojas̈buachená ndayánaca jamama y tojayana chë altarama chca jamama ca, cha ndoñe ntsemnana chë tbojas̈buachená soye jamama ca. Pero chë Bëngbetsabiama altaroca tojtsejájona soyëngama tojajurasna, aíñe jtsemnana chë tbojas̈buachená soye jamama ca.’