13970	PSA 3:9	Stå upp, Herre (Jahve)! Fräls (rädda) mig, min Gud (Elohim)! För du har slagit alla mina fiender på käkbenet, du har krossat de gudlösas (ogudaktigas, ondas) tänder. [I det poetiska språket med ”käkben” och ”tänder” liknas Davids fiender med vilda odjur vars styrka är i deras käkar och skräckinjagande tänder. Att slå på kinden betyder också förödmjukelse. Verbformen är perfekt i hebreiskan, och förstärker en förvissning om att Gud redan har gripit in.] Herren (Jahve) är frälsningen (ordagrant ”till Herren frälsningen”; bara hos Herren finns räddningen)! Över ditt folk är din välsignelse. [Ropet att ”stå upp och fräls mig” i vers 8 får här sitt svar. Det hebreiska ordet för frälsning som används sextio gånger i Psaltaren är Yeshua, det hebreiska namnet på Jesus. Psaltarpsalmerna pekar på var vår frälsning finns.] Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
14021	PSA 7:18	Illdådet (elakheten, lidandet, mödans frukt) han planerat vänder tillbaka på hans eget huvud, och över honom själv (hans hjässa) kommer hans våld (terror, laglöshet, plundring, hebreiska ordet ”hamas”). [Haman, vars namn är snarlikt hebreiska ”hamas”, utgör ett träffande exempel på dessa verser. Berättelsen hur Haman försöker förgöra judarna återfinns i Esters bok, se kapitel 3-7. Gud låter ofta människors råhet och grymhet drabba dem själva, se .] Jag vill tacka (med öppna händer prisa, hylla och ge erkännande till) Herren (Jahve) för hans rättfärdighet (eftersom han gör det som är rätt, dömer rättvist)! Jag vill lovsjunga Herren (Jahve), den Högstes (Elions), namn!
14035	PSA 9:4	Jag vill glädja mig och jubla i dig (hoppa av glädje inför dig)! Jag vill lovsjunga(även: spela, slå an strängar till) ditt namn, du den Högste! [Den första hebreiska bokstaven Alef (א) föreställer en oxe som symboliserar styrka. Alef är ledaren – den första och det viktigaste. Fyra verb i ”jag vill tacka”, ”jag vill berätta”, ”jag vill glädja mig” och ”jag vill lovsjunga”, börjar med denna bokstav. Av detta förstår vi att det första och allra viktigaste är att bekänna, tacka, prisa och lovsjunga Gud och berätta om allt gott han gör, se .]
14038	PSA 9:7	Du har tillrättavisat(rutit, dånat med hög röst mot) hednafolken (du har slagit skräck i dem med ditt härskri)! Du har förgjort de gudlösa (ogudaktiga, ondskefulla), du har utplånat deras namn för evigt! [Den tredje hebreiska bokstaven är: ג – Gimel. Tecknet avbildar en kamel. Ofta symboliserar den uthållighet; en kamel går genom öknen i hetta och kyla, oavsett omständigheter håller den huvudet högt och går framåt. Ordet ”tillrättavisat” börjar med den bokstaven. Det kan förstärka hur Gud är trofast och kommer döma orättfärdighet.] [Den fjärde hebreiska bokstaven är: ד – Dalet. Mellan vers 6 och 7 borde det ha varit en mening där första ordet började med bokstaven Dalet, men det gör det inte och det fina akrostiska mönstret bryts. Anledningen är troligen att det är första gången i psalmen som ”de gudlösa” nämns. Ondska skapar oordning i världen, och rent bokstavligt blir det oordning i psalmen när ogudaktighet nämns, se . Att den fjärde bokstaven Dalet helt saknas förstärker också poängen här i vers 6-7. Temat i föregående och följande mening är att de ogudaktiga och fienden för alltid kommer att vara borta, vilket då också illustreras rent bokstavligt genom att bokstaven Dalet också saknas i mönstret! En liknande stilistisk manöver görs i . Tecknet för bokstaven Dalet avbildar en öppen dörr sedd ovanifrån. Bokstaven representerar att kunna fatta beslut och välja rätt väg, och skulle kunna betona vikten av att välja Guds väg eftersom det får eviga konsekvenser.]
14128	PSA 17:13	Stå upp, Herre (Jahve)! Konfrontera honom (stå mot hans ansikte)! Få honom ner på sina knän! Rädda mitt liv (själ, hebreiska ”nefesh”) från den gudlöse (ogudaktige, ondskefulle), ditt svärd. [De två första verben ger en fin rytm i språket. Stå upp är ”kumah” och gå konfrontera är ”kadmah”. Det går att tolka ”svärd” i denna vers på två sätt. Svärdet kan vara en parallell till ”Guds hand” i nästa vers. Svärdet blir då som ett vapen i Guds hand då han griper in och försvarar den rättfärdige. Det går också att se det som att den ogudaktige är Guds svärd som står i hans tjänst. Den senare tolkningen innebär att de ogudaktiga ibland är Guds redskap för att utföra hans dom. Tanken är inte främmande i Bibeln, se .]
14133	PSA 18:3	Han [David] sade [inleder denna frihetssång med följande ord, se vers 1]: Jag vill älska dig innerligt (omfamna mig som ditt barn, jag behöver känna din närhet)! [David använder inte det vanliga hebreiska ordet för att älska ”ahav”, utan ”racham”, som annars alltid används för att beskriva hur Gud älskar människan genom att han visar medlidande och nåd. Första gången ”racham” används är i, där Mose får se Guds härlighet och Gud förbarmar sig över honom. Hur kan David förbarma sig över Gud? En djupare förståelse får vi då ordet också används för att beskriva den innerliga kärlek och omsorg en mor har för sitt barn, se, dvs. genom den samhörighet och de band som växer fram då en förälder ger sitt barn fysisk närhet. Med detta ord beskriver David sin inre längtan och sitt djupa behov av att få komma nära sin himmelske Fader.] Herre (Jahve), min styrka (källa till kraft).
14134	PSA 18:4	Herre (Jahve), min bergsklyfta (en hög och ointaglig bergskam, skreva, en skyddad plats) och min borg (fästning) och min räddare (befriare). Min Gud (El), min klippa (massiva berg, fasta punkt) till vilken jag tar min tillflykt [], min sköld och min frälsnings horn [hornet på en vild oxe är en metafor för militär styrka och seger] och mitt värn (min tillflykt, upphöjd plats, högt på ett berg)! [I vers 2-3 beskrivs Gud i åtta militära termer som en försvarare för psalmisten: min styrka, men bergsklyfta, min borg, min räddare, min klippa, min sköld, min frälsnings horn och mitt värn. Detta är den längsta uppräkningen i Psaltaren och förstärker hur Gud verkligen är personligen min hjälpare och beskyddare! I vers 4-7 som följer, summeras hela psalmen. Här finns ett kiastiskt mönster i flera nivåer som inramar Davids rop och vädjan till Herren. I vers 5-6 beskrivs bakgrunden.]
14303	PSA 27:1	Av David [innan han blev smord till kung]. [Den grekiska översättningen Septuaginta tillägger här att David blev smord till kung innan han skrev denna psalm. Detta finns dock inte med i den hebreiska texten, men det är tydligt att dessa tankegångar och tolkningar fanns omkring 200 f.Kr. då den hebreiska texten översattes till grekiska.] ______ Herren (Jahve) är mitt ljus [] och min frälsning (befrielse, räddning, trygghet)! Vem skulle jag frukta (vara rädd för)? Herren (Jahve) är mitt livs tillflykt (värn, skydd, säkra fästning – den som försvarar mig)! Vem skulle jag förskräckas (fasa, skaka) inför? [Det hebreiska ordet för frälsning som används sextio gånger i Psaltaren är Yeshua – det hebreiska namnet på Jesus. Psaltarpsalmerna pekar på att vår frälsning finns hos Gud. Han är lik en säker fästning där jag snabbt kan söka skydd vid fara. I psalmen finns ofta uppräkningar i par och tripletter. Herren nämns två gånger i första versen och beskrivs med tre ord: ”ljus, frälsning och tillflykt”. David beskriver dem som kommer emot honom i vers 2 med tre ord: ”onda människor, motståndare och fiender”.]
14364	PSA 31:15	För jag hör mig förtalas av många – skräck (orsak att frukta) från alla håll (runt omkring mig)! De konspirerar tillsammans mot mig, de planerar att ta mitt liv. [Uttrycket ”skräck från alla håll” är en vanligt återkommande fras i Jeremia, se .]
14385	PSA 32:11	Var glada i Herren (Jahve), jubla (ordagrant ”cirkla runt”, dvs. dansa i glädje och fröjd), ni rättfärdiga, gläd er med sång (höj gälla jubelrop i triumferande glädje), alla ni rättsinniga (som har ärliga, uppriktiga hjärtan)!
14388	PSA 33:3	Sjung en ny (fräsch, förnyad) sång till honom, spela skickligt (helhjärtat) och med glädje (skapa musik, spela högt, ropa ut i segerjubel)! [Uttrycket ”en ny sång” behöver inte betyda att sången är nyskriven, det kan också betyda att en gammal sång sjungs med en ny hängivenhet och förståelse av ordens innebörd. Nästa vers börjar med ”för” och ger flera anledningar till att prisa Gud. Gud är sanning, han är trofast, visar nåd och han är skapare av allt! I GT används frasen ”en ny sång” sju gånger, se, och två gånger i NT, se .]
14470	PSA 36:12	Fortsätt med (sträck ut till sin fulla längd) din trofasta kärlek till dem som känner dig, din rättfärdighet till de rättsinniga (som har ärliga, uppriktiga hjärtan)!
14543	PSA 39:9	Så nu, vad ska jag sträva efter (vänta på, sätta mitt hopp till) Herre (Adonai, fokus på Guds storhet och makt)? Du är mitt enda hopp (jag ser med förväntan fram mot vad du ska göra)! [Det finns en parallellism och en kontrast mellan de två raderna i vers 8. Verbet ”qawah”, översatt ”sträva efter”, i första raden och substantivet ”tohelet”, översatt ”hopp” i andra raden är synonymer. Men de används som en kontrast. Först ställs en fråga vad en människa ska söka och sträva efter. Svaret på den gavs i föregående vers och visade sig vara ingenting. Denna värld är en skuggbild och samlade rikedomar försvinner, se vers 7. Det krävs ett paradigmskifte och psalmisten skiftar från ”vad” till ”vem”. Istället för att vänta på någonting materiellt vänds hoppet till en person. Insikten om att livet är kort ger inte slutsatsen att försöka njuta av det så mycket man kan så länge man kan. Istället leder det till Gud. Han ger fullständig tillfredsställelse både i detta jordeliv och i evighet.]
14594	PSA 43:2	För du är den Gud (Elohim) som är min tillflykt (mitt värn, skydd, försvar)! Varför har du förkastat mig? Varför måste jag gå runt i sorg, förtryckt av fienden?
14596	PSA 43:4	Så jag kan komma till Guds (Elohims) altare [, det yttre brännofferaltaret och det inre rökelsealtaret], till Gud, min överväldigande glädje (Hebreiska ”El simchah giyl”, Gud, min jublande glädje)! Jag ska tacka (med öppna händer prisa, hylla och erkänna) dig med harpa (kithara, hebreiska ”kinnor”, mindre harpa), Gud (Elohim), min Gud (Elohim)!
14664	PSA 47:10	Gud (Elohim) regerar (är kung) över hedningarna, Gud (Elohim) har satt sig på sin heliga tron. Folkens furstar (ädla, villiga tjänare) har samlats, tillsammans med Abrahams Guds folk [som alla folk ska bli välsignade i, se ]. För jordens sköldar [folkens furstar, ledare som beskyddar, se även Ps ] tillhör Gud, mäktigt (högt) har han gått upp (blivit upphöjd)! [Ordet ”gått upp” är samma hebreiska ord ”alah” som i ”farit upp” i vers 6. Det tredje och sista ”för” i psalmen förstärker Guds allmakt. Hedningar och judar förenas som ett folk, se .]
14896	PSA 63:9	Du har varit min hjälp och under dina vingars skugga sjunger jag (höjer jag gälla jubelrop i triumferande glädje)!
15493	PSA 93:1	Herren (Jahve) regerar (är kung)! Han är klädd i härlighet (höghet). Herren (Jahve) har iklätt sig och spänt om sig makt som ett bälte (runt sig, omgjordat sig). [Styrka liknas vid ett bälte som håller ihop klädnaden. Herrens kraft gör att han kan regera. Här finns också ett bildspråk för att vara redo att agera. Dåtida klädnader hängde löst och för att göra sig redo att arbeta omgjordade man länderna och band upp klädnaden.] Ja, världen är skapad och står fast, den kan inte rubbas (vackla, står tryggt fast).
15521	PSA 95:1	Kom (sätt igång, börja gå, vandra)! Låt oss sjunga (höja gälla jubelrop i triumferande glädje) till Herren (Jahve). Låt oss ropa högt (i segerjubel, väsnas med rop och härskri) till vår frälsnings klippa. [Det hebreiska ordet ”yesha” som betyder frälsning, räddning, befrielse, säkerhet, vård och välgång används sextio gånger i Psaltaren och är detsamma som Yeshua – det hebreiska namnet på Jesus.]
15526	PSA 95:6	Kom (gå in)! Låt oss falla ner (kasta oss ner och tillbe) och böja oss (böja våra knän); låt oss knäböja inför (även med innebörden att välsigna) Herren (Jahve), vår Skapare. [Tre olika hebreiska ord används för att beskriva ödmjuk tillbedjan: shacha, kara och barach. Denna trefaldiga upprepning ger extra betoning på denna vers som en central vers i psalmen.]
15545	PSA 97:1	Herren (Jahve) regerar (är kung)! Låt jorden jubla, låt de fjärran kusterna (öarna) [jordens mest avlägsna platser] glädja sig.
15566	PSA 99:1	Herren (Jahve) regerar (är kung)! Låt folken bäva (darra, skaka)! Han tronar på keruberna [nådastolen ovanpå arken, se ]! Låt jorden skälva (jordbävning)!
15575	PSA 100:1	En tacksägelsepsalm. ______ Ropa högt (höj triumferande jubelrop, väsnas med rop och härskri) till Herren (Jahve) [alla tillsammans utöver] hela jorden (alla länder)! [Det hebreiska verbet ”rua” beskriver segerjubel och segerlarm; ordets ursprungsbetydelse är att förstöra genom att bryta något. Här skulle det bildligt kunna tolkas som att öronen brister p.g.a. öronbedövande ljud.]
15576	PSA 100:2	Tjäna (bli hans livegna och arbeta för) Herren (Jahve) med [största] glädje (fröjd, munterhet, nöje) – kom inför hans ansikte (träd in i hans närvaro) med jubelsång (fröjderop, glädjetjut i triumf)!
15718	PSA 105:45	För att de skulle hålla hans stadgar och ta vara på hans undervisning. Halleluja (värdig att prisas, allt lov till dig)!
15862	PSA 111:1	Halleluja (prisa Herren Jahves namn)! Av hela mitt hjärta vill jag tacka Herren, tillsammans med dem som lever rätt (lever helhjärtat för Gud), i församlingen [vill jag tacka honom]. [Ordet ”vill jag” börjar på den första hebreiska bokstaven Alef, det förstärker att det första och viktigaste beslutet vi kan göra är att prisa och böja oss inför Gud. Ordet ”tillsammans” börjar på bokstaven Bet som avbildar ett hus och symboliserar hem och gemenskap. Ordet och bokstaven förstärker hur viktig gemenskapen med andra troende är då vi tillsammans får tacka och lovprisa Gud.]
15872	PSA 112:1	Halleluja (prisa Herren Jahves namn)! Välsignad är den som fruktar Herren (Jahve), som har sin stora glädje i hans budord. [Ordet ”välsignad” börjar på den första hebreiska bokstaven Alef. Ordet ”i” börjar på bokstaven Bet som avbildar ett hus och symboliserar hem och gemenskap. Bokstävernas tecken förstärker hur Gudsfruktan ger välsignelse för den som ”bor” och är ”i” Guds Ord.]
15882	PSA 113:1	Halleluja (prisa Herren Jahves namn)! Prisa Herren (Jahve). Prisa, ni hans tjänare, prisa Herrens (Jahves) namn.
15890	PSA 113:9	Han låter den barnlösa bo i hemmet, som lycklig mor till barn. [Barnlöshet en stor skam, se.] Halleluja (prisa Herrens namn)!
15916	PSA 115:18	Men vi ska välsigna Herren (Jahve) från nu och till evig tid. Halleluja (prisa Herren Jahves namn)!
15937	PSA 117:2	För hans nåd (omsorgsfulla kärlek) är mäktig (väldig, stark, överflödande) över oss, och Herrens (Jahves) sanning varar i evighet! Halleluja (värdig att prisas, allt lov till dig)! [Begreppet ”nåd och sanning”, hebreiska ”chesed ve emet” hör alltid ihop och finns i Guds eget vittnesbörd, se . Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig. Det behövs både nåd och sanning, men nåden kommer alltid först.]
15962	PSA 118:25	Herre (Jahve), hosianna (fräls, befria, fortsätt att hjälpa oss), Herre (Jahve), ge oss framgång (hjälp oss att fullfölja uppdraget)!
16244	PSA 135:1	Halleluja (prisa Herren Jahves namn)! Prisa Herrens (Jahves) namn, Lovprisa, ni Herrens (Jahves) tjänare.
16264	PSA 135:21	Välsignad vare Herren (Jahve) från Sion [tempelberget i Jerusalem], han som bor i Jerusalem. Halleluja (prisa Herren Jahves namn)!
16301	PSA 138:2	Jag vill tillbe, vänd mot ditt heliga tempel, och tacka (med öppna händer prisa, hylla och erkänna) ditt namn för din trofasta kärlek (nåd) och din sanning, för du har gjort ditt ord och ditt namn större än allt (du har överträffat allt)!
16324	PSA 139:17	Hur ofattbara (dyrbara) är inte dina tankar om mig, Gud (El, den mäktige, starke)! Hur ofantligt stor är inte summan av dem alla!
16390	PSA 144:15	Rikt välsignat (saligt, mycket lyckligt) är ett sådant folk! Ja, välsignat (saligt, lyckligt) är det folk vars Gud är Herren (Jahve Elohim)!
16412	PSA 146:1	Halleluja (prisa Herren Jahves namn)! Lova Herren (Jahve) min själ.
16422	PSA 147:1	Halleluja (prisa Herren Jahves namn)! Det är gott (välsignat) att lovsjunga vår Gud, ja det är ljuvligt och passande (det enda lämpliga)!
16441	PSA 147:20	Han har inte gjort så med något annat land (hednafolk). De har inte haft kunskap om hans domar. Halleluja (prisa Herren Jahves namn)!
16442	PSA 148:1	Halleluja (prisa Herrens namn)! [Psalmen inleds och avslutas med uppmaningen att prisa Herren, se vers 14. Den hebreiska frasen ”hallelu-jah” translittereras ofta rakt av och har blivit ett välkänt uttryck på alla språk för uppmaningen att prisa Guds namn. Verbet ”hallelu” betyder prisa. Ordet ”Jah” är den första delen i Guds personliga namn ”Jahve”, vars innebörd är den evige.] [Efter den inledande uppmaningen att prisa Herren, hebreiska ”hallelu-jah”, följer sju imperativ av hebreiska verbet ”hallelu”. Det är en uppmaning till allt i himlen att prisa och lova Gud. Himlarna står här i kontrast till jorden i vers 7 som också uppmanas att prisa Gud. I vers 2-4 nämns sju aktörer som alla ska prisa Gud i himlarna. Talet sju står för fulländning, så tillsammans med de sju verben som uppmanar att prisa Gud visar det även numerologiskt på en fulländad lovprisning i himlen.] Prisa Herren (Jahve) från himlarna, prisa honom i höjden [ovan jorden].
16455	PSA 148:14	Han har lyft upp ett horn för sitt folk (gett dem makt och framgång), [ett skäl till] en lovsång för alla dina trogna (fromma, lojala) följare, för Israels barn, det folk som står honom nära. [Hornet på en vild oxe är en metafor för militär styrka och seger, se . Här finns också starka messianska undertoner, se . Totalt nämns 30 instanser som ska prisa Gud och här i avslutningen är finalen Messias som var 30 år då han började sin tjänst, se . Jesus är Messias, orsaken till vår lovprisning!] Halleluja (prisa Herrens namn)!
16456	PSA 149:1	Halleluja (prisa Herrens namn)! Sjung till Herren (Jahve) en ny sång och hans lov i de heligas församling.
16464	PSA 149:9	För att fullgöra domen som är skriven över dem. Detta är äran för alla hans heliga. Halleluja (prisa Herrens namn)!
16465	PSA 150:1	Halleluja (prisa Herrens namn)! Prisa (välsigna, böj dig inför, tala väl om) Gud (El) i hans helgedom, prisa (välsigna, böj dig inför, tala väl om) honom i hans starka, mäktiga fäste (himlavalvet).
16470	PSA 150:6	Må allt som har anda (allt liv som andas, lever, har en andedräkt) prisa (välsigna, böj dig inför, tala väl om) Herren (Ja). [Varje strof har nu lett upp till det sista crescendot i vers 6 som avslutar denna Psalm och hela Psaltaren. Allt som över huvud taget har en möjlighet att ge ljud ifrån sig, eftersom det andas, uppmanas att prisa Gud.] Halleluja (prisa Herrens namn)!
21907	DAN 3:31	[Följande tre verser och hela kapitel 4 är ovanliga på många sätt. Det är ett brev skrivet av en hednisk kung.] [Från:] Kung Nebukadnessar. Till alla folk, nationer och språkgrupper över hela jorden: Fred och framgång (ordagrant: ”låt er fred/välgång bli stor”, en hälsningsfras)! Jag, Nebukadnessar, levde i fred (lugn och ro utan sorger) i mitt hus (hem) och njöt av all framgång (lyx och god hälsa) i mitt palats. [Det är en tid av fred. Stora delar av den dåvarande världen hade intagits av babylonierna. Året skulle kunna vara 581 f.Kr., se vers 30. I så fall är det drygt 20 år sedan Daniel och hans vänner hade tagits till fånga.]
22103	DAN 10:19	Han sade: ”Var inte rädd, du högt älskade man (du är dyrbar i Guds ögon, han har sin glädje i dig)! Frid vare med dig (Guds välsignelse på alla områden)! Var stark, ja var stark!” Medan han talade till mig blev jag styrkt. Jag sade: ”Låt min herre tala nu, för du har styrkt mig.”
23352	MAT 6:1	[Jesus fortsätter att undervisa:] ”Var på er vakt (tänk på detta)! När ni gör goda gärningar [praktiserar rättfärdighet som bl.a. innebär att ge, be och fasta], gör det inte för att bli sedda av människor. Om ni gör det [om det är ert motiv] har ni ingen belöning [att vänta] hos er Fader som är i himlen.” [Denna vers motsäger inte, eftersom motivet där är att ge Gud äran.]
23360	MAT 6:9	Be därför så här: [Eftersom det i verserna 5 och 6 talas om den personliga relationen och i verserna 7 och 8 om att inte rabbla böner, är bönen som nu följer en ”mall”, dvs. en mönsterbild för hur vi kan be. Jesus erbjuder sina lärjungar att i förtrolighet komma inför Fadern, bekänna hans storhet och därefter kommer de personliga böneämnena, som berör våra behov av mat, förlåtelse och beskydd. Jesus visar lärjungarna att det är enkla och ärliga böner som utgår från hjärtat som rör vid Faderns hjärta.] Vår Fader [gr. ”pater”, den bokstavliga innebörden av roten ”pa” är någon som ger näring, beskyddar och uppehåller], som är i himlen (ordagrant: himlarna)! Heligt (avskilt, speciellt) är ditt namn. [Bönen börjar med tillbedjan.]
23716	MAT 15:14	Låt dem vara (bry er inte om dem)! De är blinda ledare för blinda. Om en blind leder en blind faller båda i gropen.”
23724	MAT 15:22	En kananeisk kvinna från trakten kom och ropade med hög sprucken röst: ”Herre, Davids son, ha förbarmande över mig (känn medlidande med mig och grip in)! Min dotter är svårt demoniserad (plågas och är ansatt av en demon).”
24024	MAT 23:37	[Efter de sju veropen, vers 13-36, avslutar Jesus sitt tal på tempelområdet med följande ord:] ”O Jerusalem, Jerusalem [upprepning av namnet beskriver ett starkt känslomässigt engagemang]. Du som vanemässigt mördar profeterna och stenar dem som är sända till dig (som budbärare)! Hur många gånger har jag inte velat (längtat efter att) få samla (skydda) dina barn, som en höna samlar (skyddar, värmer) sina kycklingar under sina vingar, men ni har vägrat.
24191	MAT 26:68	och sade: ”Profetera för oss, den Smorde (Messias, Kristus)! Vem var det som slog dig?”
24299	MRK 1:15	och sade: ”Tiden är inne (fylld, fullbordad)! Guds rike är nära! [En tidsepok är fullbordad. Nu börjar en ny tid då Guds rike är nära.] Omvänd er (förändra ert sätt att tänka, och agera) och tro (lita på, ha förtröstan på) evangeliet (de glada nyheterna, segerbudskapet)!” [Ordet evangelium betyder ”glädjebud” eller ”segerbudskap”. Ordet användes i den romerska världen om det glada budskapet kurirerna från fronten kom och läste upp i Rom efter stora segrar.]
24526	MRK 6:50	för alla såg honom och blev förskräckta. Men han talade genast till dem och sade: ”Ta det lugnt (var vid gott mod)! Jag Är (det är jag), var inte rädda!” []
24566	MRK 7:34	Sedan såg han upp mot himlen, andades djupt och sade till honom: ”Effata!” – [ett arameiskt ord] som betyder öppna dig (var fri)!
24626	MRK 9:19	Jesus svarade dem: ”Ni släkte utan tro (en generation som inte vill tro)! Hur länge måste jag vara med er? Hur länge ska jag tolerera (acceptera, härda ut med) er? För honom till mig!”
24631	MRK 9:24	Genast ropade pojkens far (med sprucken röst, okontrollerat) under tårar: ”Herre, jag tror (litar, förtröstar på dig)! Hjälp min otro (rusa till min hjälp och bota min otro, varje gång jag är svag i tron)!”
24706	MRK 10:49	Jesus stannade och sade: ”Kalla hit honom!” De kallade på den blinde mannen och sade: ”Var vid gott mod (var lugn)! Stå upp! Han kallar på dig!”
24718	MRK 11:9	De som gick före [i följet tillsammans med dem som mötte honom från Jerusalem, se ] och de som följde honom [från Betfage och Betania] ropade [citerade från ]: ”Hosianna (Herre rädda oss)! Välsignad (prisad) är han som kommer i Herrens namn!
24731	MRK 11:22	Jesus svarade dem: ”Tro på Gud (håll fast vid Guds trofasthet)! [Ordagrant: ”ha tro/trofasthet på/från Gud”. Grekiskan är tvetydig, ordet Gud är i genitiv, vilket gör att frasen också kan översättas: ”Ha Guds tro/trofasthet!”]
24766	MRK 12:24	Jesus svarade dem: ”Är det inte här [på följande två punkter] som ni tar fel (vandrar vilse)! [Jo det är det!] Det är för att ni inte förstår (känner till) Skrifterna och inte heller Guds kraft?
25009	LUK 1:47	och min ande gläder sig i Gud, min Frälsare (räddare, beskyddare som bevarar mig)! []
25257	LUK 6:42	Hur kan du säga till din broder: ’Broder, låt mig ta bort dammkornet (flisan) från ditt öga’, när du själv inte ser bjälken i ditt eget öga? Du hycklare (som inte lever som du lär utan som ett skenheligt skådespel)! Ta först bort bjälken ur ditt eget öga, sedan kan du se klart och ta bort flisan ur din broders öga. [Denna liknelse hör ihop med den förra, både flisan och bjälken är orsaken till blindhet. Den som kontrollerar någon annans syn måste själv ha bättre syn än den som han ska hjälpa. Den som tar bort en flisa, måste själv ha tagit bort bjälken från sitt eget öga. Innan du dömer/bedömer någon annan, rannsaka dig själv först. En ledare måste ha större andlig klarsyn än sina elever. Han måste själv praktisera de sanningar han lär ut.]
25518	LUK 11:44	Ve er (uttryck för intensiv förtvivlan)! Ni liknar omärkta gravar som människor [råkar] gå över utan att veta om det [och blir ceremoniellt orena].” [Se även .]
25521	LUK 11:47	Ve er (uttryck för intensiv förtvivlan)! Ni bygger gravar (monument, minnesplatser) till profeterna som era fäder mördade.
25548	LUK 12:20	Men Gud sade till honom: ’Du handlar dåraktigt (resonerar inte logiskt)! I natt ska din själ utkrävas av dig. Allt som du har samlat, vem ska då få det?’
25602	LUK 13:15	Då svarade Herren synagogföreståndaren: ”Ni skenheliga (ni religiösa ledare som bara utför ett skådespel)! Är det inte så att ni alla löser er oxe eller åsna från krubban och leder ut och vattnar den, även på sabbaten?
25621	LUK 13:34	”O Jerusalem, Jerusalem [upprepning av namnet beskriver ett starkt känslomässigt engagemang]. Du som vanemässigt mördar profeterna och stenar dem som är sända till dig (som budbärare)! Hur många gånger har jag inte velat (längtat efter att) få samla (skydda) dina barn, som en höna samlar (skyddar, värmer) sina kycklingar under sina vingar, men ni har vägrat.
26560	JHN 10:10	Tjuven kommer bara för att stjäla (kleptomaniskt ta för sig) och slakta (för att göra ett offer) och förgöra (likvidera, driva på, knuffa ur balans, separera) [separera fåret från hjorden för att sedan lätt kunna döda]. Jag har kommit för att de ska ha (äga) liv (med kraft, mening, syfte, ett liv värt att levas) och detta i överflöd (fullaste mått, upp till brädden så att det flödar över)!
27033	ACT 2:15	Dessa män är inte druckna som ni tror, det är ju bara tredje timmen på dagen (klockan är ju bara nio på morgonen)! [Judisk tid räknades från klockan sex på morgonen, då solen gick upp.]
27534	ACT 15:23	Man skickade med dem följande brev: [Avsändare:] Apostlarna och de äldste (församlingsledarna), era syskon (bröder och systrar i tron) [i Jerusalem]. [Mottagare:] Syskonen (bröderna och systrarna) som inte är av judisk börd i [staden] Antiokia, Syrien och Kilikien. [Dessa tre namn utgör själva adressen till brevet. De två områdena, Syrien och Kilikien, var administrativt en romersk provins som styrdes från staden Antiokia.] Hälsningar (var glada)!
28404	ROM 15:33	Låt fridens Gud [som ger av sin frid på alla områden] vara med er alla. Amen (det är sant och trovärdigt, låt det ske så)!
28820	1CO 15:34	Vakna upp från er berusning (besinna er)! Lev rättfärdigt och sluta synda! Några av er är helt okunniga om Gud. Det säger jag till er skam.
28822	1CO 15:36	Du dåre (du som helt saknar förstånd och inte resonerar logiskt)! [Paulus kallar det dåraktigt att inte tro på något bara för att man inte förstår exakt hur det fungerar, och tar några exempel från vardagen. Lika självklart som att ett frö som planteras dör och växer upp till något nytt, lika självklart är det att en kropp som begravts kan få en ny kropp vid uppståndelsen.] Det du sår får inte liv [skjuter inte upp ur marken och börjar växa] om det inte först dör.
28843	1CO 15:57	Men tack till Gud, som ger oss seger genom vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus)! [Det sista stycket, vers 54c och 57, ramas in av ordet ”seger”!]
28918	2CO 3:9	För om redan den [gammaltestamentliga] tjänst som gav fördömelse hade härlighet, hur mycket mer härlighet överflödar då inte den [nytestamentliga] tjänst som ger rättfärdighet (ett frikännande, ett liv som resulterar i rättfärdiga handlingar)!
28962	2CO 5:17	Därför om någon är i den Smorde (Messias, Kristus) – [finns det] en ny skapelse! Det gamla [de som var från början – i plural; dvs. allt det tidigare] är borta (har passerat åt sidan). Se (observera, lägg märke till), det nya har kommit (har hänt, blivit till)! [Frasen ”en ny skapelse” saknar pronomen och kan både syfta på det större eskatologiska skiftet efter Jesu död och uppståndelse () och på det personliga skiftet som sker när någon omvänt sig. Adjektivet ”gamla” kan användas om människor, saker, tider, tillstånd och omständigheter. När en människa är ”i den Smorde” innebär det att hon är född på nytt och hennes ande har fått liv och gemenskap med Guds Ande som för fram henne inför Fadern iklädd Jesu rättfärdighet.]
29046	2CO 10:7	[Hittills har Paulus mest i förbifarten nämnt att det finns motståndare till honom i Korint, se 3:1. Nu riktar han sig till dessa falska apostlar. Vi förstår att de var judar som predikade ett falskt evangelium, se .] Se vad som sker mitt framför er (vad som är helt uppenbart)! [Frasen kan också översättas ”Ni ser bara det som är på ytan” och syfta på de falska apostlarnas vältalighet och retorik.] Om någon är övertygad om att han tillhör den Smorde (Messias, Kristus), då ska han ha klart för sig att vi tillhör den Smorde lika mycket som han.
29129	GAL 1:5	Honom tillhör äran (all majestät, härlighet) i evigheters evigheter (genom alla tidsåldrar som varit och i de som kommer)! Amen (låt det bli så, det är sant, sannerligen).
29132	GAL 1:8	Men även om vi, eller om så vore en ängel (budbärare) från himlen, skulle predika ett annat (parallellt) evangelium än det vi har predikat för er, så låt honom vara under en evig förbannelse (dömd till helvetet)!
29133	GAL 1:9	Som vi sagt förut, så säger jag igen: Om någon predikar ett annat evangelium än det ni fick från oss, låt honom vara under en evig förbannelse (dömd till helvetet)!
29165	GAL 2:17	Men om vi, när vi ständigt söker att bli rättfärdiga i den Smorde (Messias, Kristus), själva har visat oss vara syndare, är den Smorde (Kristus) då en som uppmanar till synd (en representant för den)? Självklart inte (låt det aldrig ske, motsatsen till amen)!
29262	GAL 6:7	Bli inte vilseledda (lurade, bedragna)! Gud låter sig inte förlöjligas (föraktas, bli fnyst åt) – för vad en människa sår [om hon skulle så], det ska (kommer) hon också skörda.
30334	JAS 1:1	[Från:] Jakob, tjänare (slav, livegen) till Gud och Herren Jesus den Smorde (Messias, Kristus), [Till:] de tolv stammarna i förskingringen (diasporan). [De första kristna församlingarna utgjordes till största delen av judar som flytt från Jerusalem. Några av de platser som brevet skickades till och lästes upp i var troligen Fenikien, Cypern och Antiokia i Syrien norr om Jerusalem dit många flytt, se . Brevet var skrivet till messiastroende judar bosatta utanför sitt hemland, kringspridda över hela Romarriket, men är minst lika aktuellt för kristna i dag.] Hälsningar (var glada)! [Jakob var Jesu halvbror som kom till tro först efter Jesu uppståndelse. Jakob hade en ledande roll i församlingen i Jerusalem, se . Hälsningen är snarlik den i brevet som skickades ut från just Jerusalem, se, och som Jakob var initiativtagare till, se . Detta styrker att det är samme Jakob som skriver detta brev. I jämförelse med andra nytestamentliga brev är inledningen och hälsningen kort. I t.ex. Paulus brev till Rom är hälsningen sju verser lång.]
30635	1JN 2:18	Barn (små barn under uppfostran)! Nu är det den sista tiden (timmen). Ni har hört att Antikrist ska komma [Paulus undervisar t.ex. om Laglöshetens människa, se ], redan nu har många antikrister uppstått (dykt upp, visat sig). Genom detta vet vi (har vi en personlig erfarenhet, bevisar det) att det är den sista tiden. [Uttrycket ”den sista tiden” används i NT för hela perioden från Jesu död och uppståndelse fram till hans återkomst, se Petrus tal i och . Med ordvalet indikerar Johannes att budskapet är brådskande, utan att för den skull hävda att slutet är nära förestående. Ordet ”Antikrist” betyder ”motståndare till Kristus”, men också ”ersättare för Kristus” och beskriver någon som kopierar och härmar Kristus. Alla läror som går emot vem Jesus är och vad han har sagt är ”anti” Kristus. Följaktligen kallas de som förespråkar och lär ut dessa falska läror för antikrister och är fiender till Kristus. Uttrycket antikrist/antikrister används totalt fem gånger i NT. Fyra gånger i detta brev och en gång i . Andra titlar för Antikrist är ”Laglöshetens människa”, se, och ”Förödelsens styggelse”, se . Även vilddjuret i förknippas med Antikrist.]
30674	1JN 4:4	Kära barn (älskade familjemedlemmar)! Ni är från Gud och har övervunnit dem [de falska profeterna och Antikrists ande], för han som är i er är större (mäktigare) än han som är i världen.
30712	1JN 5:21	Kära barn (älskade familjemedlemmar), var på er vakt mot (skydda, bevara er från) avgudarna (avbilderna, falska idéer och tankar om Gud)! [Johannes avslutande mening sammanfattar hela brevets resonemang: rata det falska och omfamna det äkta! Ordet för avgudarna kan syfta på mänskligt gjorda avgudar som Artemis och hennes tempel i Efesos, men även felaktiga idéer och föreställningar om Gud. I sin vidaste mening beskriver det allt som leder bort från Gud och tar den plats av vördnad, kärlek och tillbedjan som var tänkt att riktas mot den ende sanne Guden.] Amen (låt det bli så).
30817	REV 3:3	Kom därför ihåg hur du tagit emot [i tro fått ta emot evangeliet] och hört [Guds ord]. Lyd (håll fast vid sanningen) och vänd om (förändra ert tänkesätt på en gång)! För om du inte vaknar ska jag komma som en tjuv [plötsligt, oväntat] och du ska inte veta vilken timme jag kommer över dig.
31087	REV 19:1	[De tre veropen från kungar, köpmän och handelsmän får en parallell i tre lovprisningar. Ordet halleluja är ett låneord från hebreiskan som betyder ”prisa Jahve” där Jahve är Guds personliga namn. Ordet används bara fyra gånger i NT. Alla fyra tillfällen är här i det nittonde kapitlet, se vers 1, 3, 4 och 6. Nu sker ett skifte. Den stora vedermödan som har dominerat kapitel 4-18 kommer till sitt slut. Kapitel 19 börjar med frasen ”Efter detta”. Det indikerar nästa kronologiska händelse.] Efter detta [händelserna i kapitel 18] hörde jag liksom en stark röst från en stor skara i himlen: ”Halleluja (prisa Gud)! Frälsningen och äran och makten tillhör vår Gud,
31092	REV 19:6	Sedan hörde jag något som lät som en enorm folkskara, som dånet av många stora vatten och mullrande åska, och de ropade: ”Halleluja (prisa Gud)! För Herren vår Gud, den allsmäktige (som har all kraft och vet allt), har nu intagit sin kungliga position. [Jesus har alltid varit kung, men nu träder han in i den positionen.]