7139	RUT 1:10	och sade till henne: ”Nej, vi vill följa med dig tillbaka till ditt folk.”
7144	RUT 1:15	Noomi sade till Rut: ”Se, din svägerska har vänt tillbaka till sitt folk och sin gud. [Moabiternas gud var Kemosh, se .] Följ med din svägerska tillbaka hem du också.”
7173	RUT 2:22	Noomi sade då till sin sonhustru: ”Ja, det är bra, min dotter, att du är med hans kvinnliga arbetare. Om du arbetar på något annat skördefält, kan någon skada (antasta) dig.”
7177	RUT 3:3	Tvätta dig, smörj dig [med välluktande olja] och klä dig [lägg bort dina sorgekläder]. [Här används det generella ordet för kläder, hebreiska ”simla”. Samma ordningsföljd med att ”tvätta, smörja och klä sig” finns i där David avbryter en tid av sorg. Det finns även en parallell med Guds handlande med Jerusalem, där Gud breder ut sin mantel, tvättar, smörjer och klär sin blivande brud, se . Noomi uppmanar nu troligtvis Rut att byta ut sina sorgekläder till vanliga kläder, och troligtvis också hennes finaste klänning. Vi vet inte hur länge Rut bar sorgekläder, men i exemplet med Tamar rör det sig om många år, se . Om så är fallet hade hon sorgekläder när hon arbetade på fältet. Det kan förklara varför Boas inte gjort någon ansats att uppfylla sin roll som återlösare, utan väntar på att hon ska vara redo.] Gå sedan ner till tröskplatsen [utanför Betlehem], men [var försiktig] låt honom inte se dig innan han avslutat sin måltid (ätit och druckit).
14052	PSA 9:21	Stå upp, Herre (Jahve)! Låt inte människor ha makten (överhanden)! Låt hednafolken bli dömda inför ditt ansikte. Ge dem en lärare (vördnad, skräck), Herre (Jahve). Låt hednafolken förstå att de bara är människor. [Det hebreiska ordet ”morah” används bara här i hela Bibeln. Det är samma konsonanter som ordet för ”lärare”. Den grekiska och syriska översättningen av GT översätter så. Andra ser ”morah” som en felstavning av hebreiska ”mora” som betyder ”vördnad, skräck och fruktan”. Den elfte hebreiska bokstaven som inleder versen är: כ – Kaf. Tecknet avbildar en utsträckt hand. Ordet ”För” börjar på detta ord och binder ihop med föregående verser att Gud kommer döma orättfärdighet, se vers 17-18. Symbolen med den utsträckta handen kan förstärka att David vill att Gud ska agera och sträcka ut sin hand så folken lär sig och förstår att Gud vill ha en relation med dem. Paulus tar upp samma tema och frågar retoriskt i hur någon ska kunna åkalla och tro om de inte fått höra om Gud. På motsvarande sätt som tidigare då vers 10 och 11 lades till för att återupprätta ordningen har detta stycke förlängts med vers 21. I vers 18 nämndes ju de ogudaktiga, ordningen stördes och stycket blev kortare. På nytt upprättas ordningen, och det med en utsträckt hand!] Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
14116	PSA 17:1	En bön (hebreiska ”tefillah”). Av David. [Detta är den första psalmen som har frasen ”en bön”, hebreiska ”tefillah”, i inledningen, de övriga är: 86, 90, 102 och 142.] ______ Hör, Herre (Jahve), rättfärdighet! [Den korta öppningsfrasen är svår att översätta. Ordet ”rättfärdighet”, som i hebreiskan är ett substantiv, kan tolkas som att bönen gäller en rättfärdig sak eller att författaren anser sig vara rättfärdig och oskyldig. Ett sätt att översätta skulle kunna vara: ”Hör rättfärdigheten som talar genom mig.” Ordet ”rättfärdighet” kan också fungera som ett adjektiv som belyser Guds karaktär. Det blir då en önskan om att Gud i sin rättfärdighet ska höra Davids bön och gripa in och skipa rättvisa. Den trevande inledningen kan vara medvetet formulerad öppen för flera tolkningar. Vi får inte heller glömma att texten är skriven till musik som också förstärker orden, känslan och stämningen. Tänk dig hur David tar fram sin harpa och börjar spela. Efter ett musikaliskt intro kanske den första frasen viskas fram med en paus mellan varje ord: ”Hör, Herre... rättfärdighet...” Efter ytterligare ett instrumentalt parti görs sedan en ny ansats som formar en fullständig mening med en önskan om att Herren uppmärksamt ska lyssna på hans rop.] Ge akt (lyssna uppmärksamt) på mitt rop! Lyssna till (vänd ditt öra mot) min bön, den kommer inte från falska läppar (det är ärliga sanna ord).
14268	PSA 24:10	Vem är han, denne ärans Konung (kung av härlighet)? Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) – han är ärans Konung Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.] [Psalmen kan ha framförts av David när arken fördes in i templet. Arken som symboliserar Guds närvaro och även pekar profetiskt på hur Jesus en dag rent fysiskt ska träda in i Jerusalem och hyllas som kung. Portarna som tilltalas syftar på stadens och templets dörrar, men det finns även en andlig tillämpning – att öppna sitt hjärtas dörr och låta Jesus komma in, se . Mitt i den mästerliga poesin med ”Höj era huvuden, ni portar…” och ”låt höja er ni eviga dörrar” finns en grammatisk liten skillnad som betonar och indikerar att Jesus kommer två gånger till Jerusalem. Första gången används en passiv verbform: ”låt höja er ni eviga dörrar ”. Vägen var öppen när han ödmjukt red in på en åsna bland hyllande skaror som välkomnade honom med palmblad och ropade ”Hosianna, Davids son!”. Andra gången är verbet i aktiv imperativ form: ”höj er ni eviga dörrar ”. Denna gång kommer Jesus tillbaka till jorden med himmelska härar för att upprätta sitt tusenårsrike. Vid sin andra ankomst är Jerusalem belägrat och Jesus ”slår själv upp dörrarna”, se .]
14303	PSA 27:1	Av David [innan han blev smord till kung]. [Den grekiska översättningen Septuaginta tillägger här att David blev smord till kung innan han skrev denna psalm. Detta finns dock inte med i den hebreiska texten, men det är tydligt att dessa tankegångar och tolkningar fanns omkring 200 f.Kr. då den hebreiska texten översattes till grekiska.] ______ Herren (Jahve) är mitt ljus [] och min frälsning (befrielse, räddning, trygghet)! Vem skulle jag frukta (vara rädd för)? Herren (Jahve) är mitt livs tillflykt (värn, skydd, säkra fästning – den som försvarar mig)! Vem skulle jag förskräckas (fasa, skaka) inför? [Det hebreiska ordet för frälsning som används sextio gånger i Psaltaren är Yeshua – det hebreiska namnet på Jesus. Psaltarpsalmerna pekar på att vår frälsning finns hos Gud. Han är lik en säker fästning där jag snabbt kan söka skydd vid fara. I psalmen finns ofta uppräkningar i par och tripletter. Herren nämns två gånger i första versen och beskrivs med tre ord: ”ljus, frälsning och tillflykt”. David beskriver dem som kommer emot honom i vers 2 med tre ord: ”onda människor, motståndare och fiender”.]
14451	PSA 35:21	De spärrar upp sina [fula] gap mot mig, och säger: ”Haha, haha (hebreiska ”eha”, ett uttryck för skadeglädje), våra ögon har sett det.” [De har sett psalmisten lida, och troligtvis även ser för sina ögon hur deras planer att fälla honom kommer att lyckas och tar ut segern i förskott. Det är en ordlek mellan denna och nästa vers. Fiendens ögon har sett, men Guds ögon har också sett i vers 22.]
14455	PSA 35:25	Låt dem inte tänka (säga i sina hjärtan): ”Haha, vi fick som vi ville!” De får inte säga: ”Vi har slukat honom!”
14494	PSA 37:23	Med Herren blir stegen hos en stark man (stridsman, en man i sin bästa ålder) fasta (de är förberedda), och han [Herren] gläds över (är känslomässigt engagerad, har behag i) hans väg. [Sista raden kan också översättas: ”han, den starke mannen, gläder sig i Herrens väg.”]
14522	PSA 38:11	Herre (Adonai), inför dig [helt öppet] är all min längtan, min klagan (mitt suckande) är inte dold för dig. [Texten indikerar ett tydligt underförstått: ”Nej, den är verkligen inte dold!”]
14624	PSA 44:27	För vår själ (hela vår varelse, allt vad vi är, hebreiska ”nefesh”) har sjunkit ner i stoftet, vår kropp (ordagrant ”buk, mage”) ligger nedtryckt mot marken. Stå upp och hjälp oss! Återlös oss på grund av din nåd (trofasta, omsorgsfulla kärlek, hebreiska ”chesed”)!
14880	PSA 62:6	Det enda de [fienderna] planerar för är (deras enda mål, vad de lägger all sin tid på är) hur de ska störta ner (vanära) honom. [Ordagrant är versen: ”Bara, från höjden störta planerar de för.”] De älskar lögn (falskhet), med munnen välsignar de, men i sitt hjärta förbannar de. Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
15446	PSA 90:3	Du vände människan till ånger och sade: ”Människobarn, vänd om (kom tillbaka).”
15920	PSA 116:4	Då åkallade jag (höjde jag min röst och bad i) Herrens (Jahves) namn: ”O, Herre, rädda min själ (mitt liv).”
16149	PSA 120:7	Jag, fred (shalom) [Jag vill fred, välgång, helhet; jag är fridsam], men när jag talar, är dessa för krig. [Ordagrant står det ”Jag, fred”. Ordet shalom betyder frid, fred och fullhet på alla områden. Guds frid är djupt förknippat med Gud själv.]
16553	PRO 3:28	Säg inte till din granne: ”Gå, kom tillbaka imorgon, då ska jag ge dig det”, när du redan nu har det [han frågar efter].
16662	PRO 7:17	Jag har parfymerat sängen, med sköna exotiska dofter (ordagrant ”myrra, aloe och kanel”).
17038	PRO 20:14	”Skräp, bara skräp”, säger köparen [till den som säljer], men när han går därifrån skryter han belåtet [om sitt fynd].
21834	DAN 2:7	De svarade för andra gången: ”Konung, säg vad du drömt till dina tjänare, så ska vi ge uttydningen.”
21880	DAN 3:4	Då ropade en härold (kungens talesperson) med hög röst: ”Folk, nationer och alla språkgrupper – detta är vad ni ska göra:
21890	DAN 3:14	frågade Nebukadnessar dem: ”Shadrak, Meshak och Aved-Nego, är det ett medvetet val att ni inte dyrkar mina gudar och inte tillber (böjer er inför) den guldstaty jag ställt upp?
21892	DAN 3:16	Shadrak, Meshak och Aved-Nego svarade då kungen: ”Nebukadnessar, vi behöver inte svara dig på detta.
21900	DAN 3:24	Plötsligt reste sig kung Nebukadnessar alldeles bestört och frågade sina rådgivare: ”Var det inte tre män vi kastade bundna i elden?” ”Jovisst, o konung”, svarade de konungen.
21902	DAN 3:26	Sedan gick Nebukadnessar fram till öppningen till den brinnande ugnen och ropade: ”Shadrak, Meshak och Aved-Nego, den högste Gudens tjänare! Kom ut, kom ut!” Då kom Shadrak, Meshak och Aved-Nego ut ur elden.
21912	DAN 4:3	”Belteshassar, du som är den störste (högst uppsatte, ledare) bland spåmännen, jag vet att heliga gudars ande bor i dig och att ingen hemlighet är för svår för dig. Säg mig vad jag såg i min dröm och vad det betyder!” [Det har gått över 20 år sedan Daniel tydde kungens första drömsyn där han sett en staty, se kapitel 2. Den unge Daniel fick då en hög position, se, som han fortfarande hade kvar, vilket visar på hans trofasthet.]
21922	DAN 4:13	[Daniels barmhärtighet blir synlig i hur han förmedlar tolkningen. Daniel skulle kunnat ha gett uttydningen och gått därifrån, istället ser vi Daniels medlidande. Han blir personligt berörd och har svårt att veta hur han ska förmedla budskapet. Daniel är inte känslokall för en dom över en hednisk kung som fört bort honom från sitt hemland. Hans engagemang visar sig även i hans avslutande råd där han vädjar till Nebukadnessar att omvända sig. Daniels tillvägagångssätt ger en biblisk mall för hur ett budskap om dom förmedlas i kärlek med praktiska instruktioner.] Daniel, som kallades Belteshassar, blev till en början synbart bestört (chockerad, tagen), uppfylld av oroliga (skrämmande) tankar. Men kungen sade: ”Belteshassar, låt inte drömmen eller tydningen skrämma dig.” Belteshassar [Daniel] svarade: ”Min herre, om drömmen ändå hade gällt dina fiender, och betydelsen dina motståndare!
21933	DAN 4:24	Han sade [till sig själv]: ”Se, är inte detta det stora Babylon som jag har byggt, som mitt kungliga residens genom min väldiga makt, till min ära?”
21968	DAN 5:25	Det här är skriften (texten) som är skriven: Mene (räknad) mene (räknad) tekel (vägd) u-pharsin (och delad). [De arameiska orden kan tolkas som verb eller substantiv. Det måste ha försvårat tolkningen och gjort de vise i Babylon förbryllade. Tolkas orden som substantiv beskriver de vikter och myntenheter. En möjlig tolkning är då att låta det första ordet vara ett verb och de tre sista substantiv: ”räknad: en mina, shekel och en halv-shekel”. Är orden verb blir meningen: ”räknad, räknad, vägd och delad”. Det är den rätta tolkningen, men även om de vise hade kommit så långt, krävs en uttydning för att förklara vad som menas.]
21969	DAN 5:26	Detta är vad orden betyder (vad som ska ske): Mene(räknad) – Gud har räknat ditt rikes dagar och gjort slut på det. [Upprepningen ”räknad, räknad” betonar hur detta beslut står fast.]
21986	DAN 6:13	Sedan gick de inför kungen och frågade honom om det kungliga påbudet: ”Har inte du utfärdat ett påbud att ingen får be till någon gud eller människa förutom dig, o kung? Säger det inte att någon som bryter mot det under de närmsta trettio dagarna ska bli kastad i lejongropen?” Kungen svarade: ”Jo, det stämmer (det står fast) enligt Mediens och Persiens lag som inte kan återkallas.”
21987	DAN 6:14	Sedan sade de till kungen: ”Daniel, en av de judiska fångarna (ordagrant ’en av sönerna av de bortförda från Juda’), rättar sig varken efter dig eller det påbud som du har signerat. Tre gånger om dagen ber han sin bön.” [De vill låta Daniel framstå i dåligt ljus. De betonar att Daniel inte är en av dem. Enda orsaken att nämna att han varit en fånge var att förnedra honom och misstänkliggöra Daniels intentioner. För det andra säger de att Daniels handlande var inte bara mot lagen, utan mot kungen själv. Inte nog med att Daniel gått emot kungen och lagen, han gjorde det medvetet tre gånger om dagen. Det var inte bara ett missförstånd utan en medveten handling.]
21994	DAN 6:21	Då han närmade sig gropen, ropade han på Daniel med ängslan i rösten: ”Daniel, den levande Gudens tjänare! Har den Gud som du troget (ständigt, oavsett omständigheter) dyrkar kunnat rädda dig från lejonen?”
22002	DAN 6:29	Daniel hade framgång (blev befordrad, fick ära, rikedom och makt) under Dareios regeringstid, och (även) under persern Kyros (Koresh) regeringstid. [Texten kan läsas på två sätt. Antingen beskriver den hur Dareios och Kyros är två samtida ledare. I så fall är Dareios guvernören som Kyros satte över staden Babylon, och som historiskt sett skulle kunna vara en general vid namn Gubaru, se . Den hebreiska konjunktionen ”vav” översätts vanligtvis med ”och”, men kan också översättas ”även”. I så fall blir den andra delen en förklaring och förtydligande: ”även, det vill säga, under persern Kyros regeringstid”. Daniel indikerar då att medern Dareios, se, är samma person som persern Kyros. Det som försvårar tolkningen är att samma personer har olika namn i olika regioner, det gäller ju även Daniel och hans vänner, se . Förhoppningsvis kan framtida arkeologiska fynd där Dareios namn nämns hjälpa till i tolkningen här.]
22047	DAN 8:17	Så han [ängeln Gabriel] kom till platsen där jag stod. När han kom nära blev jag förskräckt och föll ned på mitt ansikte, men han sade till mig: ”Förstå, du människa, att [fullbordan för] synen gäller den sista tiden.”
22079	DAN 9:22	[Ängeln] Gabriel undervisade mig och sade: ”Daniel, jag har kommit för att ge dig insikt och undervisning (hjälp att förstå).
22095	DAN 10:11	Han [mannen i synen] sade till mig: ”Daniel, du är högt älskad (dyrbar). Ge akt på (förstå) de ord som jag ska tala till dig. Res dig upp, för nu har jag blivit sänd till dig.” När han sade dessa ord till mig, reste jag mig upp men skakade fortfarande.
23219	MAT 1:6	Jishaj födde David, konungen. [Både ”David” och ”konung” är i bestämd form i grekiskan vilket ger en extra betoning. Ordagrant: ”Daviden, konungen”.] [Andra delen har fjorton led mellan Salomo och Jojakin, David nämns igen men räknas inte som ett led. Trettio namn nämns, inklusive upprepningen av David och Batsebas man Uria som inte ingår i trädet. Av dessa är 29 män och en kvinna.] David födde Salomo, vars mor [Batseba] var Urias hustru [som David stal från honom, se ],
23233	MAT 1:20	Men medan han funderade (resonerade fram och tillbaka) över allt detta visade sig plötsligt en ängel för honom i en dröm och sade: ”Josef, Davids son, var inte rädd att ta till dig Maria, din hustru, för det som har blivit till (skapats, frambringats, alstrats) i henne är från (har sitt ursprung i) den helige Ande.
23236	MAT 1:23	”Se, jungfrun (den unga, ännu inte gifta kvinnan som inte varit med någon man) ska bli med barn och föda en son, och de ska ge honom namnet Emmanuel.” [Jes 7:14] Översatt betyder det [hebreiska ordet Immanuel]: Gud med oss (Gud är förenad och bor med oss).
23416	MAT 8:2	Plötsligt kom en spetälsk (ordet beskriver ett flertal olika hudsjukdomar) fram och föll ner (på sina knän med huvudet mot marken) i tillbedjan inför honom och sade: ”Herre, om du vill (önskar, har en längtan), så kan du rena mig.” [De som hade denna typ av sjukdom var utestängda från samhället och levde i kolonier utanför städerna. Judarna undvek kontakt eftersom man då enligt lagen blev oren, se . Det grekiska ordet ”lepra” är en generell term för olika sorters hudsjukdomar som sprider sig. Det är en sorts mögel. De flesta bibelforskare anser att det inte är den spetälska som finns i dag som även kallas lepra, eller Hansens sjukdom. Anledningen till att det ofta översätts till spetälska är att båda sjukdomarna påverkar huden. Eftersom sjukdomen var obotlig och smittsam betraktades den också som en symbol för synd, se t.ex. .]
23420	MAT 8:6	”Herre, min tjänare ligger förlamad hemma i huset och har enorma (olidliga) smärtor.”
23422	MAT 8:8	Den romerska officeren svarade: ”Herre, jag är inte värdig att du kommer under mitt tak, men säg bara ett ord, så blir min tjänare frisk (helt fri, återställd).
23427	MAT 8:13	Jesus sade till den romerska officeren: ”Gå, det ska bli som du tror.” I samma ögonblick blev hans tjänare helt frisk (fri, botad).
23435	MAT 8:21	En annan av hans lärjungar sade till honom: ”Herre, låt mig först gå och begrava min far.” [Det är inte förrän i som de tolv lärjungarna utses, så detta är antagligen inte någon av dem, utan någon som visade visst intresse i att följa Jesus.]
23476	MAT 9:28	När han kom till huset [Petrus hus i Kapernaum där han bodde] kom de blinda männen fram till honom. Jesus frågade dem: ”Tror ni att jag kan göra detta?” De svarade: ”Ja, Herre.”
23560	MAT 12:2	När fariséerna såg detta sade de till honom: ”Se, dina lärjungar gör sådant som inte är tillåtet på sabbaten?” [Det var tillåtet att för eget behov plocka och äta både frukt och säd från någon annans åker om man var hungrig, se . Att äta mat var heller inte förbjudet på sabbaten. Problemet var att enligt den rabbinska tolkningen av lagen både skördade och tröskade lärjungarna när de ryckte av ax och gnuggade dem mellan sina händer. För att vara säker på att inte utföra ett arbete tillredde rättrogna judar därför maten på fredagseftermiddagen före sabbaten. Det var troligt att Jesu lärjungar följde dessa judiska seder, se, men här var man på resande fot och kunde inte förbereda någon mat.]
23596	MAT 12:38	Sedan sade några skriftlärda och fariséer till honom: ”Mästare, vi vill se dig göra ett tecken [mirakel som bevisar att han var sänd av Gud].”
23605	MAT 12:47	Någon sade till honom: ”Lyssna, din mor och dina bröder står här utanför och vill tala med dig.”
23607	MAT 12:49	Och medan han sträckte ut handen [inte bara mot de tolv, utan alla som var där och lyssnade på hans undervisning] sade han: ”Se, här är min mor och mina bröder.
23659	MAT 13:51	”Har ni förstått allt detta [alla dessa liknelser om himmelriket i kapitel 13]?” De svarade honom: ”Ja, Herre.”
23694	MAT 14:28	Petrus svarade honom och sade: ”Herre, om det är du, befall mig att komma till dig på vattnet.”
23696	MAT 14:30	Men när han såg (kände, upplevde med sina sinnen) hur stark vinden var blev han rädd. När han började sjunka ropade han: ”Herre, rädda (hjälp, fräls) mig!”
23724	MAT 15:22	En kananeisk kvinna från trakten kom och ropade med hög sprucken röst: ”Herre, Davids son, ha förbarmande över mig (känn medlidande med mig och grip in)! Min dotter är svårt demoniserad (plågas och är ansatt av en demon).”
23727	MAT 15:25	Men hon kom och tillbad (böjde sig i ödmjukhet och vördnad, föll på knä) och sade: ”Herre, hjälp mig!”
23729	MAT 15:27	Hon sade: ”Ja, Herre, men även tamhundarna äter smulorna som faller ner från deras herrars bord.”
23736	MAT 15:34	Jesus frågade dem: ”Hur många bröd har ni?” De svarade: ”Sju, och några små fiskar.”
23784	MAT 17:15	och sade: ”Herre, förbarma dig över min son. Han är fallandesjuk (ordagrant ’blir sjuk under månens inflytande’, grekiska ordet beskriver sjukdomar med periodiskt återkommande anfall och kramper) och plågas svårt. Ofta faller han i elden och många gånger i vattnet.
23789	MAT 17:20	Han svarade: ”På grund av er otro. Sannerligen säger jag er (jag säger sanningen till er), om ni har tro som ett senapskorn [det minsta av alla frön, se ] kan ni säga till det här berget: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting blir omöjligt för er.” [Jesus illustrerar nu sin undervisning genom att använda berget, som de står vid foten av, som en bild på långt större och omöjliga problem och svårigheter än att driva ut en demon. Det är inte storleken på tron som är avgörande, utan inställningen, viljan att tro till skillnad från apati och ovilja. I parallellstället i ber pojkens far en enkel bön: ”Herre, jag tror! Hjälp min otro.” Tro som ett senapskorn är en ihållande tro, den fortsätter att växa och ger inte upp och den får näring av Guds ord och bön.]
23817	MAT 18:21	Då kom Petrus fram till honom och sade: ”Herre, hur många gånger kan min broder synda mot mig och ändå få förlåtelse av mig? Så mycket som upp till sju gånger?” [Enligt den rabbinska traditionen som baserades på Amos 1:3, räckte det att förlåta någon tre gånger. Den fjärde gången någon gjorde samma fel mot dig behövde du inte förlåta, eftersom omvändelsen inte ansågs vara genuin. Petrus föreslog nu mer än det dubbla. Talet sju står också för fulländning.]
23847	MAT 19:16	Då (plötsligt, oväntat) kom en person fram till honom och frågade: ”Mästare, vad gott [vilka goda gärningar] ska jag göra för att få evigt liv?” [Mannen var ung och rik, se . Han var också en ledare, antagligen en föreståndare i synagogan, se .]
23858	MAT 19:27	Då svarade Petrus och sade: ”Se, vi har lämnat allt för att följa dig [i motsats till den rike unge mannen, se vers 22], vad kommer vi att få?”
23879	MAT 20:18	”Se, vi går nu upp till Jerusalem. Människosonen ska utlämnas åt översteprästerna och de skriftlärda, och de ska döma honom till döden.
23883	MAT 20:22	Jesus svarade [och riktade sig nu främst till Jakob och Johannes]: ”Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den bägare som jag ska dricka?” De svarade: ”Ja, det kan vi.”
23891	MAT 20:30	Där [mellan den gamla staden Jeriko och det nya romerska Jeriko] satt två blinda vid vägkanten, och när de fick höra att Jesus gick förbi ropade de: ”Herre, Davids son, förbarma dig över oss!”
23892	MAT 20:31	Folket tillrättavisade dem skarpt (gav dem en tydlig varning) att vara tysta, men de ropade ännu högre: ”Herre, Davids son, förbarma dig över oss!”
23894	MAT 20:33	De svarade honom: ”Herre, gör så att våra ögon öppnas.”
23911	MAT 21:16	och sade till honom: ”Hör du vad de säger?” Jesus svarade: ”Ja, har ni aldrig läst orden: Barns och spädbarns rop har du gjort till en lovsång åt dig?” []
23957	MAT 22:16	De sände sina lärjungar tillsammans med Herodes anhängare [de som stödde den dåvarande romerska kungen Herodes släkt] till Jesus. De sade: ”Lärare, vi vet att du älskar sanningen (du är sann) och du lär ut Guds väg (undervisar om hur man ska leva) på rätt sätt. Du söker inte någons godkännande, och behandlar alla lika.
23965	MAT 22:24	”Mästare, Mose har sagt: Om någon dör barnlös ska hans [yngre ogifte] bror gifta sig med änkan och skaffa efterkommande åt brodern. [En korrekt sammanfattning av, som garanterar en barnlös änkas försörjning i ett samhälle där hon annars skulle tvingats ut i tiggeri. Seden bevarar också den avlidne mannens namn. Dessa äktenskap kallas leviratsäktenskap, från det latinska ordet ”levir”, som betyder svåger. Seden fanns redan före Mose lag, se .]
23977	MAT 22:36	”Mästare, vilket är det största (viktigaste) budet i lagen?”
24028	MAT 24:2	Han svarade: ”Ja, ni ser allt detta, eller hur? Men jag säger er sanningen, här ska inte en sten lämnas kvar på den andra, allt ska bli nedrivet.” [Jesus förutsäger templets förstörelse, som inträffar 70 e.Kr.]
24148	MAT 26:25	Judas, som skulle förråda honom, sade: ”Rabbi, det är väl inte jag?” Jesus svarade: ”Du har själv sagt det.” [I Johannes mer detaljerade beskrivning gestikulerar Petrus till Johannes, som sitter närmast Jesus, och ber honom fråga vem det är. Jesus doppar då ett bröd och ger det till Judas. Trots det verkar inte Johannes och Petrus förstå vem det var, se .]
24165	MAT 26:42	Han gick bort på nytt och bad för andra gången: ”Fader, om denna bägare inte kan gå förbi mig utan jag måste dricka den, så låt din vilja ske.”
24168	MAT 26:45	Sedan kom han tillbaka till lärjungarna och sade till dem: ”Ja, ni sover fortfarande och vilar er. Men nu är stunden här då Människosonen ska överlämnas i syndares händer.
24244	MAT 27:46	Omkring nionde timmen (klockan tre) ropade Jesus med hög röst: ”Eli, Eli, lema sabaktani?” Det betyder: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig (lämnat mig hjälplös)?” [Jesus citerade från på sitt modersmål, arameiska. Upprepning av ”Min Gud, min Gud” beskriver ett starkt känslomässigt engagemang. Eftersom denna strof är psalmens första mening så fungerar den även som en titel för hela psalmen. När Jesus uttalar dessa ord så bär detta associationer till hela innehållet. Inte bara ångesten i början av psalmen utan även vändpunkten i vers 22 ”Du bönhör mig” och Guds ingripande i den sista delen med den avlutande raden i vers 32 ”han har gjort det” som harmoniserar med Jesu sista ord på korset ”det är fullbordat”, se .]
24261	MAT 27:63	och sade: ”Herre, vi har kommit att tänka på att när den där bedragaren ännu var i livet sade han: ’Efter tre dagar ska jag uppstå.’
24389	MRK 3:32	En stor mängd människor satt i en cirkel runt Jesus, och de sade till honom: ”Se, din mor och dina bröder står här utanför och frågar efter dig.” [Jesu familj hade beslutat sig för att hämta och föra med sig honom med våld eftersom de ansåg att han blivit galen, se .]
24391	MRK 3:34	När han hade fört blicken runt dem som satt omkring honom sade han: ”Se, här är min mor och mina bröder.
24430	MRK 4:38	Jesus låg i aktern och sov på en dyna. Då väckte de honom och sade: ”Mästare, bryr du dig inte om att vi går under?”
24560	MRK 7:28	”Nej, herre”, svarade hon, ”men även tamhundarna [de små valparna] under bordet äter de små smulorna som de små barnen lämnar kvar.”
24612	MRK 9:5	Petrus svarade [trots att ingen frågat honom, han avbröt deras konversation] och sade till Jesus: ”Mästare, det är gott (underbart) för oss att vara här. Låt oss göra tre hyddor [han syftade antagligen på de hyddor som man byggde under firandet av Lövhyddohögtiden], en för dig, en för Mose och en för Elia.”
24631	MRK 9:24	Genast ropade pojkens far (med sprucken röst, okontrollerat) under tårar: ”Herre, jag tror (litar, förtröstar på dig)! Hjälp min otro (rusa till min hjälp och bota min otro, varje gång jag är svag i tron)!”
24645	MRK 9:38	[Johannes, den yngste lärjungen, kommer ihåg ett tillfälle då de försökt stoppa en man som inte gjorde saker på exakt samma sätt som de. Nu frågar han Jesus om de varit för kritiska när de fördömt honom.] Johannes sade till honom: ”Mästare, vi såg en man som inte följer oss driva ut demoner i ditt namn, och vi hindrade (förbjöd) honom gång på gång eftersom han inte var med oss (en av dina lärjungar).”
24677	MRK 10:20	Då svarade han honom: ”Mästare, allt detta har jag helhjärtat hållit (vaktat över) sedan jag var ung.” [Han trodde han hållit buden ända sedan han blivit moraliskt myndig, vilket var vid tretton års ålder. I dagens judendom sker detta vid Bar mitzvah som betyder att man blir en ”lagens son”. Att Sakarias och Elisabet höll lagen, benämns som något positivt i . I framkommer också att mannen känner att han saknar något. Frågan som han verkar ställa är varför han ännu inte fått frid i hjärtat, trots att han har försökt hålla alla buden?]
24690	MRK 10:33	”Se, vi är nu på väg upp till Jerusalem, och Människosonen ska bli överlämnad till översteprästerna och de skriftlärda. De ska döma honom till döden och överlämna honom till hedningarna.
24692	MRK 10:35	Då gick Jakob och Johannes, Sebedeus söner [tillsammans med sin mor Salome, se Matt. 20:20], fram till honom och sade: ”Mästare, vi vill att du ger oss vad vi än ber dig om.”
24704	MRK 10:47	När Bartimaios hörde att det var Jesus från Nasaret, började han ropa (gång på gång): ”Jesus, Davids Son, förbarma dig över mig (visa nåd och medlidande, på en gång)!”
24716	MRK 11:7	De förde åsnefölet till Jesus och lade sina yttermantlar på det, och han satte sig på det. [På Bibelns tid i Mellanöstern symboliserade hästen krig och åsnan fred. Intåget i Jerusalem blir en markering från Jesus att han är en kung, men inte en politisk eller krigisk kung som många hade tänkt sig. Matteus, som skriver för judiska läsare och ofta kopplar händelserna till profetiska förutsägelser, har även med en referens till Sakarja i sin redogörelse av intåget. ”Se, din Konung kommer till dig på ett ödmjukt sätt, ridande på en åsna, på ett föl, ett lastdjurs föl”, se .]
24730	MRK 11:21	Petrus kom ihåg vad som skett och sade till honom: ”Rabbi, titta! Fikonträdet som du förbannade är [redan] förtorkat.” [Trädet hade dött direkt när Jesus talade till det i vers 14, men det tog viss tid för ”bönesvaret” att bli helt manifesterat.]
24756	MRK 12:14	De kom till honom och sade: ”Mästare, vi vet att du är trovärdig och inte tar parti för någon utan behandlar alla lika. Du ger en rätt undervisning om Guds väg. Är det rätt (i enlighet med Guds lag) att betala [individuell och årlig] skatt till Caesar (kejsaren) eller inte?” [Om Jesus svarade ”ja” skulle det reta upp judarna som hatade den romerska ockupationen, medan ett ”nej” skulle kunna leda till åtal för uppror mot romerska staten.]
24761	MRK 12:19	”Mästare, Mose har sagt: Om någon dör barnlös ska hans [yngre ogifte] bror gifta sig med änkan och skaffa efterkommande åt brodern. [En korrekt sammanfattning av, som garanterar en barnlös änka försörjning i ett samhälle där hon annars skulle tvingats ut i tiggeri. Seden bevarar också den avlidne mannens namn. Dessa äktenskap kallas leviratsäktenskap, från det hebreiska ordet levir, som betyder svåger. Seden fanns redan före Mose lag, se .]
24787	MRK 13:1	Medan Jesus var på väg ut från templet sade en av hans lärjungar: ”Mästare, se vilka stenar och vilka byggnader!” [Jesus lämnade nu templet både fysiskt, men även symboliskt. Herodes den store hade börjat ombyggnaden som tagit 46 år och snart var klar. De största vita stenblocken var enorma, 12 meter långa, 3,5 meter höga och 5,5 meter breda, det kan ha varit dem som lärjungarna pekade på.]
24860	MRK 14:37	När han kom tillbaka [till Petrus, Jakob och Johannes en timma senare] och fann att de sov sade han till Petrus: ”Simon, sover du? Orkade du inte ens hålla dig vaken en timme?
24924	MRK 15:29	De som passerade hånade (smädade) honom och medan de skakade på huvudet sade de: ”Jaha, du som skulle bryta ned templet och bygga upp det på tre dagar!
24929	MRK 15:34	Vid nionde timmen (klockan tre) ropade Jesus med hög röst [och citerade på arameiska, men med vissa hebreiska drag]: ”Eloi, Eloi, lema sabaktani?” Det betyder: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”
24930	MRK 15:35	Några av dem som stod bredvid hörde detta och sade: ”Lyssna, han ropar på Elia.” [Det var en vanlig judisk trosuppfattning att profeten Elia kunde komma och rädda en rättfärdig man i nöd.]
25000	LUK 1:38	Då sade Maria: ”Se, jag är Herrens tjänarinna, låt detta hända mig enligt dina ord.” Sedan lämnade ängeln henne.
25022	LUK 1:60	Men hans mor svarade: ”Nej, han ska heta Johannes.” [Det namn som ängeln sagt till Sakarias att hans son skulle ha, se vers 13.]