14232 | PSA 22:12 | Från det att jag föddes har jag alltid varit beroende av dig (ordagrant ”blivit kastad på dig”), alltsedan [tiden i] min mors livmoder har du varit min Gud (Eli). |
14304 | PSA 27:2 | När onda människor kom mot mig, för att äta mig levande (slita mig i stycken, ordagrant ”äta mitt kött”), ja, då var det mina motståndare och mina fiender, som stapplade och föll. |
14615 | PSA 44:18 | från rösten av förolämparen och smädaren (från verbet ”att skära och såra”), från ansiktet [synen] av fienden och hämnaren. [Röst och ansikte kompletterar varandra, både hörsel- och synintryck påverkar. Vers 16 har framträdande k-ljud och i vers 17 är m-ljudet framträdande. Vers 17 är på hebreiska ”miqqol meharep umageddep mipene oyeb umitnaqqem”. Med hjälp av allitteration och assonans, vokalrim på bokstaven ”e”, kulminerar beskrivningen av fienden.] |
14981 | PSA 68:29 | Där [i segertåget, se vers 25] går Benjamin som är minst som erövrare [som den som slog fienden], Juda ledare i den stora skaran (ordagrant ”en stor hög med stenar”), [tillsammans med] Sebulons ledare och Naftalis ledare. [Saul var från Benjamins stam som var den ringaste, se . Sebulon och Naftalis land motsvarar övre och nedre Galileen, det område som det profeteras att Jesus skulle verka i, se .] |
15922 | PSA 116:6 | Herren bevarar ständigt de enkla (öppna, helhjärtade), jag var i stor nöd (hjälplös, svag, ordagrant ”förd lågt ner”), och han räddade mig. |
15974 | PSA 119:8 | Jag ska hålla (skydda, följa, ge akt på)dina förordningar(”inristade bud”), överge mig inte fullständigt. [Ordet ”hålla”, hebr. ”shamar”, används både här i avslutningen och i första versen i nästa stycke och binder samman dessa stycken.] |
16046 | PSA 119:80 | Låt mitt hjärta vara odelat (låt mig vara helhjärtad) i dina förordningar (”inristade bud”), så att jag inte drabbas av skam. |
16084 | PSA 119:118 | Du föraktar alla som gör fel (tar lätt på) mot dina förordningar (”inristade bud”), för deras lögn är fåfäng. |
21878 | DAN 3:2 | Kung Nebukadnessar kallade och samlade: satraperna (hans högsta representanter som ansvarade för olika provinser, ordet betyder ”beskyddare av landet”), föreståndarna (kan även ha militärt ansvar) och guvernörerna, rådgivarna (överdomare), skattmästarna (ansvarade för skatter och finanser), domarna (ordet betyder ”beskyddare av lagen”), polischeferna och alla ledarna i provinserna [statsanställda i lägre positioner] för att de skulle komma till invigningsceremonin av den staty som kung Nebukadnessar hade ställt upp. [Det arameiska ordet för invigning är ”chanukka”, vilket beskriver en religiös ceremoni, se . Troligtvis lovade man trohet till kungen och staten. Hundra år tidigare hade den assyriska kungen Ashurbanipal samlat sina högsta rådsherrar i Babylon för att avlägga en trohetsed. Denna händelse är känd eftersom det finns ett brev bevarat från en av rådsherrarna som var utomlands och inte kunde närvara. Han avlade sin ed om trohet på den ort han befann sig på, och det nämns att han gör det omgiven av gudabilder. Detta är inte en samling för allmänheten. Nebukadnessar samlar de civila, militära och rättsliga makthavarna för sitt land. Den exakta innebörden av de olika titlarna och deras ansvarsområde är inte helt känd. Uppräkningen verkar ske i fallande grad av inflytande. De är tre grupper separerade med ordet ”och”. Det rör sig om totalt flera hundra, kanske tusental. Senare tillsätter Darejavesh 120 satraper över riket, och över dem tre furstar där Daniel är en av dem, se . Nebukadnessar utnämnde lokala ledare för avlägsna provinser, ett sådant exempel är Gedalja som sattes att regera över Juda, se .] |
23473 | MAT 9:25 | Men när folket hade visats ut (ordagrant ”kastats ut”), gick han in och tog flickans hand [vilket gjorde Jesus ceremoniellt oren], och hon steg upp. |
24421 | MRK 4:29 | När skörden är mogen (ordagrant ”när frukten tillåter det”), då låter han genast skäran gå [sänder han in skördearbetarna], för då är det skördetid.” |
28219 | ROM 8:35 | Vad skulle kunna skilja oss från den Smordes (Kristi) osjälviska, utgivande kärlek? [Paulus nämner nu sju lidanden en troende kan behöva genomlida. Listan ökar i intensitet och allvar. Paulus beskriver en del av sina umbäranden för korintierna, se .] Lidanden (generellt ord för problem, stress, pressande situationer), eller bekymmer (ångest, tvingande yttre omständigheter, bokstavligt: ”smala passager, ett litet hoptryckt område”), eller förföljelse (förtryck), eller hunger (då man är utan det allra nödvändigaste), eller nakenhet (ofrivillig exponering), eller fara [då det är riskfyllt att bekänna Jesus], eller svärd (dödande svärd, dvs. med risk för livet)? |
28273 | ROM 10:17 | Alltså (som slutsats av detta): Tron (tilliten, förtröstan) kommer av det man hör, [och] det man hör [förkunnelsen, redogörelsen, predikan] kommer genom den Smordes (Kristi) ord [se vers 14]. [Det grekiska ordet höra, ”akoe”, har flera aspekter. Förutom att rent fysiskt höra, handlar det också om att verkligen lyssna på vad som sägs, se . I Bibeln är detta djupt förknippat med att gensvara och lyda, se . Paulus förtydligar i detta brev Israels kallelse och lyfter även fram den frälsning som erbjuds hedningarna genom det judiska folket i Jesus, se kap. 9-11. I Israels trosbekännelse ”Shema Yisrael” (”Hör, o Israel”), finns samma koppling till att hörsamma och lystra till själva innehållet genom att gensvara, se . Grekiskan har två benämningar för ”ord” – logos (ett ord, en tanke, men används också för att beskriva Guds planritning och lära om allting – Ordet, Logos är Sonen personifierad och förekommer endast i singular, se ) och rhema (kan förklaras som Guds givna ord, genom Anden riktade och levandegjorda för direkta sammanhang – förekommer både i singular och plural). Här använder Paulus rhema i singular för den Smordes ord.] |
28970 | 2CO 6:4 | I stället vill vi på alla områden visa att vi är Guds tjänare: I stor uthållighet, under påfrestningar (problem, stress, pressande situationer), i svårigheter (nöd, trångmål), under tvingande yttre omständigheter (ordagrant: ”smala passager, ett litet hoptryckt område”), |
29801 | 1TI 3:3 | inte missbruka vin (ordagrant ”inte någon som sitter länge vid vinet”), inte vara våldsam (stridslysten), utan ska vara vänlig (förstående, förlåtande), fridsam, fri från penningbegär (inte älska pengar och vara girig, ordagrant ”inte vän med silvermynt”). |
29922 | 2TI 3:2 | Människorna kommer att vara: egenkära (själviska, älska sig själva, allt centrerar kring det egna jaget), penningkära (älska pengar, leva för materialism, ordagrant ”vän med silvermynt”), skrytsamma (arroganta), stolta, hånfulla, [Nu följer fem allitterationer – en retorisk stilfigur där flera ord börjar med samma ljud. Det kan jämföras med rim, där ord slutar med samma ljud. De följande fem orden börjar alla med den grekiska bokstaven alfa, som reverserar ordets betydelse. Den svenska motsvarigheten är ”o”. Denna grupp verkar alla ha att göra med familjerelationer.] olydiga (upproriska) mot sina föräldrar, otacksamma, gudlösa, |
29924 | 2TI 3:4 | falska (sådana som förråder), hänsynslösa (förhastade, kastar sig huvudstupa in till sitt förfall) högmodiga (förblindade). De kommer att älska njutning (ordagrant vara ”vän med hedonism”), mer än de älskar Gud (ordagrant vara ”vän med Gud”) |
29966 | TIT 1:7 | Församlingsledaren (grekiska ”episkopos”) ska som Guds förvaltare (en tjänare ansvarig för sin herres hus) vara fläckfri. [De tre punkterna i listan ovan har att göra med en ledares familjeliv och hur han har skött det, se . Paulus fortsätter och ger nu fem negativa och sex positiva egenskaper.] Han ska inte vara självgod (ordagrant ”en som njuter och har sitt välbehag i sig själv”, en självcentrerad person utan förmåga att sätta sig in i andra människors situationer), inte vara häftig (impulsiv, hetlevrad), inte missbruka vin (ordagrant ”inte någon som sitter länge vid vinet”), inte vara våldsam (stridslysten), inte vara ute efter pengar (ordagrant ”skamlös girighet”), |
30252 | HEB 11:13 | [Kiasmens centrum. Här blir det tydligt att tron ser framåt på något som ännu inte är fullt synligt för det fysiska ögat, se vers 1. Här bryts också mönstret ”i tro” för att betona ”genom tro” (gr. ”kata pistis”), samma uttryck som i vers 7.] Genom tro dog alla dessa [Abraham, Sara, Isak och Jakob, se vers 8-12, men kan även inkludera de som nämns i vers 17-40] utan att ha fått ta emot de fullbordade löftena. [Under sitt jordeliv fick de inte se allt det Gud lovat dem.] Trots det såg de uppfyllandet, men som på håll, och välkomnade det [i tro] och bekände sig vara gäster och främlingar (som har en temporär boning här) på jorden. |
30692 | 1JN 5:1 | Var och en som tror att Jesus är den Smorde (Messias, Kristus), är född av Gud. Var och en som älskar Fadern (ordagrant: ”den som har fött honom”), älskar också hans barn (ordagrant: ”de som är födda av honom”). |
30728 | 3JN 1:3 | För jag blev mycket glad när syskonen (bröderna och systrarna i tron) kom och vittnade om den sanning som finns hos dig (som du äger; ordagrant: ”om din sanning”), precis som du [också] vandrar (lever) i sanning. |
31169 | REV 22:20 | Han som intygar detta säger: ”Ja, jag kommer snart.” Amen (hebreiska för ”ja, låt det ske”), kom Herre Jesus! [Höga visan avslutas med en liknande bön och längtan efter Jesus, se . Paulus använder det arameiska uttrycket ”Maranatha” som också betyder ”Vår Herre kom”, se .] |