22085	DAN 10:1	[Daniel är nu i 85-årsåldern. Två år tidigare hade den nya persiske kungen Kyros gett judarna tillåtelse att återvända till Jerusalem, se . Det är dock få judar som brutit upp, och för de som gjort det var omständigheterna svåra. Själva synen sker ett specifikt datum, den 24:e i vårmånaden Nisan, se vers 4. Den judiska påsken firas 14:e Nisan, så under de tre veckor som beskrivs här, har påsken kommit och gått. Påsken firas till minne av uttåget ur Egypten. Kanske hade Daniel haft svårt att glädja sig denna högtid eftersom så få tagit möjligheten att göra ett nytt ”exodus” från Babylon. I stället hade han känt sorg, se vers 2. Synen inträffar när Daniel är borta från staden Babylon och befinner sig vid floden Tigris. Texten säger inte varför, kanske var han där på administrativt uppdrag eller för att uppmana judar att återvända? Strukturen i den sista delen av Daniels bok är: 1. Prolog – Dan 10:1-11:2 2. Uppenbarelsen – Dan 11:2-12:4 3. Epilog – Dan 12:5-13.] I den persiske kungen Kyros (Koresh) tredje regeringsår [536 f.Kr.] fick Daniel, som också kallades Belteshassar [namnet han fått när han togs tillfånga ], ett budskap (ord) uppenbarat. [Han får se ännu en vision.] Budskapet är sant, och handlar om ett stort krig (en svår tid, stor vedermöda). Han förstod budskapet och i synen kom insikt i vad den handlade om.
22133	DAN 11:28	Han [kungen av norr – Antiochos IV] ska vända tillbaka [från Egypten] till sitt land med mycket gods, men hans hjärta kommer att vara emot det heliga förbundet. [På väg upp mot Syrien slår Antiochos IV ner ett judiskt uppror och dödar 40 000 judar och lika många säljs som slavar, se 2 Mack 5:12-14. Han plundrade templet i Jerusalem med hjälp av en ond överstepräst, Menelaus, se 2 Mack 5:15-21.] När han har genomfört sitt uppsåt vänder han tillbaka till sitt land.
22135	DAN 11:30	Skepp från Kittim [romerska fartyg från Cypern i väster] ska komma emot honom och han ska förlora modet (bli rädd). [Kittim var ett annat namn för ön Cypern, men också ett uttryck för länderna väster om Egypten och Syrien i allmänhet. Här syftar det på den romerska flotta som kommit till Alexandria under befäl av Gaius Laenas på Ptolemaios begäran. Här introduceras den fjärde stormakten, romarna, som snart kommer att ta över efter grekerna.] Då ska han vända tillbaka [till Syrien] och rikta sin vrede mot det heliga förbundet och ge vreden fritt utlopp. Han ska vända tillbaka och ära (lyssna på) de som övergett det heliga förbundet. [År 167 e.Kr. vände Antiochos IV sin förödmjukelse till ilska mot det judiska folket ännu en gång. Han sände en befälhavare som hette Apollonios till Jerusalem. Han låtsades komma i fredliga syften, men på sabbatsdagen attackerade och dödade han många judar och plundrade staden, se 2 Mack 5:23-26. Samtidigt belönade han de judar som stödde hans hellenistiska agenda, se 2 Mack 4:7-17.]
24056	MAT 24:30	Då [direkt efter den sista tidens vedermöda] ska Människosonens tecken synas på himlen. [Tecknet kan vara solen och stjärnorna i vers 29, eller något annat. Oavsett exakt innebörd är det något som alla kommer att se.] Alla jordens stammar ska sörja (höja klagorop, i förtvivlan slå handen mot bröstet för att visa sorg). De ska få se Människosonen komma på himlens moln med makt och stor härlighet. [Delvis citat från Dan 7:13-14.]
24743	MRK 12:1	Han började tala till dem i liknelser: ”En man planterade en vingård, murade en mur kring den [för att skydda från vilda djur], högg ut ett presskar [under vinpressen för att samla upp saften från de pressade druvorna] och byggde ett vakttorn. [Vingården är en välkänd symbol på landet Israel, se t.ex. Jes 5:1-2.] Därefter arrenderade han ut den till vinodlare (vingårdsarbetare) och reste bort.
25949	LUK 22:16	För jag säger er att jag inte kommer att äta det mer förrän det får sin fullbordan i Guds rike.” [Den himmelska bröllopsmåltiden, Upp 19:6-9.]
25964	LUK 22:31	[Jesus vänder sig nu till Simon Petrus och kallar honom vid hans gamla namn, inte bara en gång utan två. Petrus skulle snart inte vara fast som en klippa, som namnet Petrus betyder.] ”Simon, Simon! Se, Satan har begärt att få sålla er [alla mina lärjungar] som vete. [På samma sätt som vetet sållades från agnarna genom att kraftigt skakas i sållet, ville djävulen rubba lärjungarnas tro. I detta ligger en anspelning på Jobs historia, se Job 1:6-12; 2:1-6.]
27088	ACT 3:23	Men var och en som inte lyssnar till den profeten ska utrotas ur folket.’ [Citat från 3 Mos 23:29 och 5 Mos 18:15-20.]
27317	ACT 9:32	[Saulus är nu i Tarsus. Berättelsen återgår nu till Petrus som senast var tillsammans med Johannes och Filippus i Samarien, se 8:14-25.] Petrus reste runt i hela området [kring Jerusalem] och kom även ner till de heliga (de troende) som bodde i Lydda. [Staden Lydda hette på Gamla testamentes tid Lod, vilket också är dess moderna namn i dag. Den ligger alldeles intill Israels internationella flygplats Ben Gurion. På Nya testamentets tid var den en gränsstad mellan Judéen och Samarien. Det är troligt att Filippus passerade förbi här och evangeliserade på sin vandring från Ashdod norrut mot Caesarea, se 8:40.]
27805	ACT 23:3	[Paulus använder samma ord ”slå” när han svarar. Han förbannar inte Ananias, men han uttalar en dom över honom.] Då sade Paulus till honom: ”Gud ska slå dig, din vitkalkade vägg [hycklare]! Du sitter här för att döma mig efter lagen, men du bryter mot lagen när du befaller att de ska slå mig.” [Jesus använde liknande uttryck om vitkalkade gravar för att beskriva fariséernas hyckleri och religiösa skådespel, se Matt 23:27. Se även Hes 13:10-16.]
28627	1CO 9:19	[Paulus kommer nu till den centrala delen i ämnet som rör hur man lever som kristen i en fallen värld. Den fråga varje kristen måste ställa sig är hur mycket vi måste identifiera och anpassa oss till den rådande kulturen för att göra evangeliet tillgängligt. När det gäller frågan om det är rätt att äta kött offrat till avgudar, som var en aktuell fråga där i princip allt kött i staden hade offrats i avgudatempel, så är svaret både ja och nej. Det beror på hur mycket du vet, och om det finns någon annan svagare troende som kan komma på fall om du utnyttjar din frihet att äta sådant kött. Paulus tre förhållningssätt: 1. Fullständig anpassning – allt för alla, se 9:19-27. 2. Delvis anpassning, se 10:1-13. 3. Ingen anpassning, se 10:14-22.] Även om jag är fri (oberoende) från alla [eftersom jag är oavlönad], har jag [av egen fri vilja] gjort mig till en tjänare (slav, livegen) till alla, för att vinna desto fler [för Jesus].
28884	2CO 1:16	Jag tänkte [det var min ursprungliga plan] att besöka er på väg till Makedonien, och sedan [på nytt på tillbakavägen] från Makedonien komma till er, för att hos er få hjälp med min resa till Judéen. [Antagligen hjälp med boende och bön inför resan och inte ekonomiskt stöd, se 11:7-10.]
29100	2CO 12:10	Därför gläder jag mig i svaghet [plural], i misshandel (förolämpningar) [plural], i nöd [plural], i förföljelser [plural], i svårigheter (ångest) [plural] för den Smordes (Kristi) skull. [Paulus svagheter var svårigheter som han utsattes för på grund av att han predikade evangelium. Denna lista är en sammanfattning av den mer detaljerade beskrivningen i 11:23-30.] För när jag är svag, då är jag stark.
29797	1TI 2:14	Det var inte Adam som blev förledd, utan det var kvinnan [Eva] som blev förledd, och föll i överträdelse. [Till skillnad från Artemiskulten som hade sitt säte i Efesos där kvinnan hyllades som alltings ursprung var det Gud som hade skapat människan. De gnostiska myterna har stora variationer men gemensamt är att det finns flera andliga nivåer där Bibelns Gud är en av de lägre gudarna. Ormen och Eva är frälsarfigurer som räddar Adam. De upplyser honom om den andliga världen som är långt högre än den materiella. Eva sägs också vara skapad före Adam och mor till olika söner genom olika fäder, varav en son var Adam. Det finns ändlösa variationer, men temat är detsamma. Eva var ursprunget och den som upplyste Adam och gav honom kunskap – grekiska ”gnosis”. Det kan vara denna typ av falska läror, myter och ändlösa släktregister som Paulus refererar till i 1 Tim 1:3-4.]
30304	HEB 12:25	[Detta är den femte och sista varningen i detta brev. För de andra se 2:1-4; 3-4; 5:11-6:20; 10:19-39.] Se till (var ständigt vaksamma så) att ni inte avvisar honom som talar. För om inte de [israeliterna under ökenvandringen] kom undan som avvisade honom när han varnade dem här på jorden, hur ska då vi göra det om vi vänder ryggen åt honom som från himlen varnar oss?
30409	JAS 4:5	Eller tror ni att det är tomma ord när Skriften säger: Svartsjukt längtar Anden som han låtit bo i oss? [Inget exakt citat, men samma innehåll som 2 Mos 20:5, 1 Mos 6:3-5, Jes 63:8-16.]
30746	JUD 1:6	Ni känner till [berättelserna om] de änglar som inte höll fast vid sin höga ställning utan övergav sin rätta hemvist. Dem håller han i förvar i mörker med eviga bojor till den stora dagens dom. [Det är troligt att Judas refererar till händelsen i 1 Mos 6:1-4.]
30779	REV 1:14	Hans huvud och hår var som vit ull, vitt som snö. [Den vita färgen symboliserar vishet och renhet, se Ords 20:29; Jes 1:18. Bildspråket i vers 14-16 känns igen från Dan 7:9 och Dan 10:5-6.] Hans ögon var likt flammande eld.