23214 | MAT 1:1 | Arrpaʼ all aquellcaret̃ Jesucristo paʼtañneshañ eʼñe paʼsoʼchñec̈hnohuenet. Jesucristopaʼ David poʼm̃reneñ, eʼñe Abrahamot̃eñ. Allohuen añ soʼchñetspaʼ ñeñt̃ara mereñtsorecmuet. |
23222 | MAT 1:9 | Uzíasñapaʼ chemereʼtana Jotam. Jotamñapaʼ chemereʼtana Acaz. Acazñapaʼ chemereʼtana Ezequías. |
23223 | MAT 1:10 | Ezequíasñapaʼ chemereʼtana Manasés. Manasésñapaʼ chemereʼtana Amón. Amónñapaʼ chemereʼtana Josías. |
23226 | MAT 1:13 | Zorobabelñapaʼ chemereʼtana Abiud. Abiudñapaʼ chemereʼtana Eliaquim. Eliaquimñapaʼ chemereʼtana Azor. |
23227 | MAT 1:14 | Azorñapaʼ chemereʼtana Sadoc. Sadocñapaʼ chemereʼtana Aquim. Aquimñapaʼ chemereʼtana Eliud. |
23231 | MAT 1:18 | T̃eʼpaʼ oʼch neserrpareʼtatas att̃o allempo eñalleta Jesús. Allempoña María ñeñt̃chaʼ pachor p̃aʼ Jesúspaʼ añcaʼye oʼpatenaya José ñoʼch yoreʼ. Ama yoreñaʼpaʼ Maríañapaʼ ahuepaʼt ac̈homenta Parets Puecamquëñot̃. |
23233 | MAT 1:20 | Allempoña atet̃ cot̃apeʼchenpaʼ machayot̃oʼ orrtoña Yompor poʼm̃llañot̃eñer. Ñeñt̃ orrtoya puec̈hopoñopaʼ atet̃ otos: —José Davidnaʼtare, amach p̃aʼllpatsto; pocteʼcaʼye oʼch peyore María ñeñt̃chaʼ pet̃apor pep̃aʼ t̃arroʼmar ñapaʼ oʼcaʼye ac̈homenta Parets Puecamquëñot̃. |
23234 | MAT 1:21 | T̃eʼpaʼ eñalletatanchaʼ asheñorr, ñeñt̃ñapaʼ pesochchaʼ Jesús t̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃aterreʼ paʼcheñer poʼchñarot̃et. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ och mellañot̃eñ. |
23243 | MAT 2:5 | Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Arr anetso Beléño allara Judeo t̃arroʼmar quellcopaʼ atet̃ anuaret̃, atet̃ quellquëʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃paʼ Yomporña atet̃ otatseʼt̃: |
23256 | MAT 2:18 | Ñeñt̃ anetser Ramopaʼ atarrchaʼ eʼmorrterra yahueñets, atarr gogatstena; allpaʼ Raquelcaʼye yaʼnaʼteneʼ puechoyoreshaʼ; ama mueno oʼch eseshaʼ emyaʼteʼ t̃arroʼmar puechoyoreshaʼpaʼ ama eñallmeñe, oʼ eʼñe muetsanatuet. |
23260 | MAT 2:22 | Allempo ahuerretpaʼ ñetñapaʼ eʼmareʼtueret añ am̃chaʼtaret̃terrtsa Judeo ñeñt̃ Herodesoñ puechemer ñeñt̃ sochetsa Arquelao. Ñeñt̃oʼmarña mechaʼtenet serrtset all. Puec̈hopoñoñapaʼ alla eñotatererr ñeñt̃oʼmarña allempopaʼ alla serr Galileo. |
23264 | MAT 3:3 | Ñehua, añmapaʼ ñocopcaʼye eñoseʼt̃ña Isaías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. Allempopaʼ atet̃ oteʼt̃: Eʼmorrterrach puesheñarr poʼñoñ all amayo allchaʼña serrpareʼtaterranña acheñeneshaʼ. Puerranarot̃paʼ añchaʼ tomaʼntaterranet t̃oñ, ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ oterranet: “T̃eʼpaʼ oʼch saʼcohuenetyes t̃oñ allchaʼ oñmos Partseshaʼ, oʼch eʼñe saʼpac̈harretyesoñ paʼt̃ep̃.” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ Cristocop. |
23268 | MAT 3:7 | Allempoña entapan shonteʼ saduceoneshaʼ ñam̃a fariseoneshaʼ ñeñt̃areta ñeñt̃et judioneshet. Ñetpaʼ t̃arroʼmar huac̈henet añ muenenet oʼch apatapanet Juan. Juanña serrpareʼtatapanetpaʼ otapanet: —Sapaʼ ama cohuenayayso atarr ashcarñat̃es, c̈ha sottena ñerraʼmrrat̃eʼ shechp̃a sompor sepen. Poʼñoc̈hcaʼ ama eseshayeʼ sotenaye eʼñech sapataret̃teñot̃a oʼch sequeshperra allochñapaʼ amach coñchatuerrso Yompor allempoch yoroc̈htatuer tsapat̃onet̃. |
23272 | MAT 3:11 | Elloña Juanpaʼ atet̃ oterraneterr: —Ñeñt̃es cot̃apeʼcherreʼ cohuen Yomporecop napaʼ amaʼt eʼñe poʼñoc̈h napatensoñ Yomporecop, napaʼ eʼñecaʼye oñochaya napatenes. T̃arraña Cristo ñeñt̃chaʼ huapatsa chentaʼpaʼ ñapaʼ añchaʼcaʼye chorratossa Parets Puecamquëñ ñeñt̃ atet̃ ñerraʼm tsoʼ. Ñapaʼ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ nañapaʼ ama tama ahuamencat̃eyayno. Ñapaʼ ñeñt̃ña atarr sherbets, nañapaʼ ama es nesherbeno att̃och amaʼt poʼsapatapaʼ oʼch nanmoñ. |
23277 | MAT 3:16 | allempoñapaʼ apatapan Jesús. Eʼne apatueʼpaʼ oʼ c̈haʼnerrña Jesús oñot̃, enetñapaʼ ahuepaʼt atoraret̃ta. Allot̃ña eʼñe sohuaʼnma Parets Puecamquëñ, Jesúsñapaʼ eʼñe atet̃ entap̃ ñerraʼmrrat̃eʼ yep̃ oʼ sohuaʼnma entot̃, eʼñe c̈hap ñesho. |
23279 | MAT 4:1 | Allempoña Parets Puecamquëñpaʼ anman Jesús all amayo. Ñeñt̃paʼ añecop atet̃ p̃a att̃ochña allpaʼ oʼch huapoña oneñet̃, t̃arroʼmar ñapaʼ añ mueneñ oʼch atet̃ p̃atyes ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. |
23282 | MAT 4:4 | Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: —Napaʼ ama nemno oʼch atet̃ nep̃a t̃arroʼmar Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃paʼ atet̃ oteney: “Allohueney acheñeneshohueneypaʼ ama eʼñe rreñtsa ñapuet̃ yocrram̃ yepeno. Añeʼnaña yocrram̃ yepen yecamquëñecop ñeñt̃ allohuen allpon oteney Yompor.” |
23283 | MAT 4:5 | Allempoña oneñet̃paʼ oʼ anem̃ all Jerusaléño, ñeñt̃ anetserpaʼ anaret̃ Partsocop. Allñapaʼ aʼtapatos nanac eno allohuanen Parets paʼpaquëll. |
23289 | MAT 4:11 | Allempoña oneñet̃ topatuahuan Jesúspaʼ oʼ ahuerr oʼ quec̈hpaʼner. Allempoñapaʼ c̈hac̈haʼtoña Yompor poʼm̃llañot̃eñnaneshar; ñetñapaʼ eʼñe cohuen sherb̃oset Jesús all. Arrpaʼ allohua huañ att̃o oneñet̃paʼ topatenan Jesús allempo. |
23294 | MAT 4:16 | Ñeñt̃ acheñenesharpaʼ ñetpaʼ aña yec̈haʼyenet ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno Yompor; ñetpaʼ c̈ha ottenet ñerraʼm checmetoʼtseneta. T̃arraña t̃eʼñapaʼ oʼ enteret ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen aʼpuetarsam̃perrahuet poct̃ap̃ñet. Ñetña amaʼt aña oʼpatyesahuetañeʼt̃ rromueñets ñeñt̃ara chenquëñets, t̃eʼñapaʼ amaʼt ñocpuetpaʼ oʼ aʼpuetarsam̃p̃saret̃terret eʼñe cohuen. Arrpaʼ allohua atet̃ naneʼt̃ Isaías poʼñoñ. |
23320 | MAT 5:17 | Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Amach soct̃apeʼchatsto napaʼ añecopt̃eʼ nohuapa oʼch nehuaporeʼtaterr Yompor poʼñoñ ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ atet̃ anaret̃ atet̃ ñerraʼm Moisés poʼñoñ ñam̃a añ poʼñoñ ñeñt̃ quellcaʼyeseʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. Napaʼ ama añecpayeʼ nohuapo oʼch nehuaporeʼtach, napaʼ eʼñechcaʼyeña netsotatuer. |
23321 | MAT 5:18 | Eʼñe poʼñoc̈h notenes: Ama ahuaporeʼtpahuoyaye Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ, amaʼt t̃ayot̃eñ t̃arrempohuach esempohuañenchaʼ chencaʼhuerra pats ñam̃a enet. Amaʼt pat̃rra ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ amach chenquërro amaʼt eʼñe pat̃rra quellec pueshempot̃ollohuenpaʼ amach chenquërro amaʼt t̃ayot̃eñ t̃arrempohuach esempohuañenchaʼ eʼñe etsotuerra ñeñt̃ atet̃ oten ahuat̃ot̃eñ. |
23329 | MAT 5:26 | Poʼñoc̈hcaʼye oʼch notas, ñerraʼm c̈hoch yottam̃p̃sasetpaʼ allenasachcaʼye oʼpono allot̃paʼ amachcaʼye ahuen c̈haʼnmaterrseto. Esempohuañenchaʼ c̈hoch sec̈haʼnmaterret ñerraʼm esempoch eʼñe setsaʼtuerra ora allohuen ñeñt̃ allpon quelle muenenet. Amaʼt eʼñe eptalla centavot̃ollña ñerraʼm ama setsaʼtueñaʼpaʼ amachcaʼye c̈haʼnmaterrseto allot̃. Ñeñt̃oʼmarña notenes oʼch eʼñe cohuen samoʼtstera ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ t̃ayepaʼtñapaʼ ama c̈hennasaʼ ñeñt̃ atarr yoroc̈hen senten socop. |
23332 | MAT 5:29 | ’Ñeñt̃oʼmarña notenes: Ñerraʼm seclleʼ p̃atyenes ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, añ poctetsa oʼch sequec̈hpuerr ñeñt̃ seyeʼchena seclloyot̃. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho serrot̃en seclleʼ oʼch sehuaporeʼch, amaʼt ñeñt̃ seclleʼ secohuenrot̃eʼtsen ñeñt̃ atarr sesherbeneʼ. Añña ama tama yoroc̈henayaye socop oʼch saʼypoʼñer eʼne t̃ayecma ñeñt̃ soct̃apeʼchateneʼ sosyaʼtsañ. Añchaʼña atarr yoroc̈hen socop ñerraʼm ama t̃ayecma saʼypoʼñerepaʼ esempohuañenpaʼ orach huaporeʼterrset coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ yaʼchencaterr pat̃err yechets amaʼt yeclleʼ amaʼt yot, t̃eʼt esempohuañen ora yechtsohuenpaʼ huaporeʼterryet coñchaʼpuetso. |
23333 | MAT 5:30 | Att̃ecma ñam̃a ñerraʼm sotpaʼ p̃atyenes ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor añ poctetsa oʼch sequec̈hpuerr ñeñt̃ atet̃ c̈hocma p̃atseʼtatyenes sot. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho sepechen sotpaʼ oʼch sehuaporeʼch, amaʼt ñeñt̃ secohuenrot̃eʼtsen sot ñeñt̃ atarr sesherbeneʼ. Ñeñt̃paʼ oʼch alla noterrserr. Añña ama tama yoroc̈henayaye socop oʼch saʼypoʼñer eʼñe t̃ayecma ñeñt̃ soct̃apeʼchateneʼ sosyaʼtsañ. Añchaʼña atarr yoroc̈hen socop ñerraʼm ama t̃ayecma saʼypoʼñerepaʼ esempohuañenpaʼ orach huaporeʼterrset coñchaʼpuetso. |
23334 | MAT 5:31 | ’Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ: Sapaʼ ahuat̃ot̃eñpaʼ señoteñeʼtña atet̃ otaret̃teteʼt̃: “Ñerraʼm eseshaʼ serreʼ puet̃aporpaʼ apaʼnmepaʼña papell all aquellcaret̃ att̃och quec̈hpuerran puet̃apor.” |
23335 | MAT 5:32 | Elloña na t̃eʼpaʼ oʼch noterres: Ñerraʼm ama añecpayeʼ quec̈hpuerrano puet̃apor att̃o ama c̈hoyeʼ aguënano poʼpsheñeñ yacma, ñerraʼm att̃ot̃a serran puet̃apor, ñañapaʼ ochñaʼtaterranchaʼ puet̃aporesheʼmañ poʼpsheññeshot̃; ñeñt̃paʼ ama cohuenayeʼ enteñe Yompor. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼña yorerreʼ ñeñt̃ asaret̃paʼ ñeñt̃ña yacmarpaʼ c̈hach chetapretenan poʼpsheñeñ puet̃apor; ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama cohuenayeʼ enteñe Yompor. |
23339 | MAT 5:36 | Ñam̃a amach sotatsto oʼch senaʼ señoñ eʼñe sa soñ paʼsoʼchño t̃arroʼmar ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama soyaye seyec̈hcatar. Amaʼt eʼñe puep̃arra sechpaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ selloʼtacheña sa. Ñam̃a ñerraʼm esempoch selloʼtenpaʼ amach errot̃enot̃ alla saʼquelluetatereña sa. |
23349 | MAT 5:46 | Ñeñt̃oʼmarña notenes: Ñerraʼm aña eʼñe semorrentena ñeñt̃ semorrentenaya sam̃a ñeñt̃paʼ amach eʼñeyeʼ sorrtatenoña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa, att̃oña Yomporpaʼ amach es apuerrso ñeñt̃chaʼ atarr socshaterreʼ. T̃arroʼmar ñeñt̃ ama ameʼñenayo Yompor, ñetpaʼ aña morrentenet ñeñt̃ eʼñe morrentenahuet ñamet. Sapaʼ eʼñecaʼye señoteñ eʼñe atet̃ pena ñeñt̃ pueshquëñot̃eʼna cobrenan acheñeneshaʼ shonteʼ quelle. Añña atarr cohuentetsa amaʼt ñeñt̃ ama yemorrentenayepaʼ oʼch yemorreñcha eʼñe cohuen. |
23367 | MAT 6:16 | Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Ñam̃a ñerraʼm esempo semneñ semaʼyocheñot̃ Yompor oʼch sequec̈hpaʼ serrar ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama añecpayaye att̃och entas acheñeneshaʼ ñerraʼm c̈ha sellcaʼhuena. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ommoñat̃eneshaʼña atet̃ petsa. Ñetpaʼ ñerraʼm esempo quec̈hpuenet puerrar Yomporecop ñetpaʼ att̃ach atsoclloyayenet allochñapaʼ att̃och eñotenanet acheñeneshaʼ ñetpaʼ Yomporecpoʼ atet̃ penet. T̃arraña na poʼñoc̈hpaʼ oʼch notas: Ñeñt̃ atet̃ ommoʼchetsa puet̃oreʼteñot̃ Yomporñapaʼ amach es apuerraneto ñeñt̃chaʼ atarr coshaterrahuet. T̃arroʼmar ñetpaʼ aña eʼnenet acheñeneshach cohuentatenahuet. Ñetpaʼ eʼñech alla atsaʼtaret̃terret. |
23368 | MAT 6:17 | T̃arraña sa ñerraʼm esempo eʼñe semaʼyocheñot̃ Yompor oʼch sequec̈hpaʼ serrar sapaʼ att̃erachña sorrtena eʼñech cohuen satsam̃oʼtyena ñam̃a seʼpaclleʼchyena. |
23369 | MAT 6:18 | Allochña acheñeneshaʼpaʼ amach c̈ha eñotaseto sapaʼ c̈ho sequec̈hpuen serrar maʼyochaya Yompor. Sapaʼ eʼñech ñapt̃a Sompor senteneʼ ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Allochñapaʼ Sompor ñeñt̃ eʼñe ñapt̃a senteneʼ ñachña sapuerreʼ ñeñt̃chaʼ ello atarr socshaterreʼ. |
23375 | MAT 6:24 | ’Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ yetmaʼntacha: Amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ amach errot̃enot̃ eʼñe cohuen yetaruasoña epsheñoʼmar yamoʼmtayecop. T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ yep̃apaʼ puesheñarr eʼñech cohuen yemorrenteñot̃ yocsheñeshocmañen yesherbeñ, poʼpsheñeññapaʼ amach eʼñeyeʼ yemorrenteño; c̈hach yottena ñerraʼm c̈ha yetsenaʼteñ. Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃paʼ amach cohuenayeʼ yesherbeñe. Ñerraʼm aña eʼñe semaʼyoc̈hrena ñeñt̃ eʼñe socpa att̃och segana aton quelle, ñeñt̃ atet̃paʼ amach errot̃enot̃ semaʼyoc̈hroña ñam̃a ñeñt̃ecop atarr sherbets Yomporecop. |
23378 | MAT 6:27 | Ñam̃a amach sellcatsto att̃och amach serromo t̃arroʼmar amaʼt sellquënañ att̃och atarr atomat socrra arr patsro, t̃arraña amaʼt eʼñe puesheñarrot̃esapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ soʼchtatoña socrreña amaʼt eʼñe pamt̃arra. |
23379 | MAT 6:28 | ’Esoʼmareʼtchaʼña sellcaʼyesaña att̃och sepashta. Senteñt̃eʼ atet̃ yec̈hquëna rorec̈hno ñeñt̃ chopyets ñota allemeñ. Ñetpaʼ ama c̈hoyeʼ taruasaʼyeneto amaʼt mamesha ama c̈hoyeʼ taneneto ñeñt̃ chorraʼyenet att̃o eʼñe cohuen orretyenet. |
23391 | MAT 7:6 | Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr poʼpoñ: —Ñeñt̃ ama quec̈hpuenaye pachm̃areñ ñam̃a pat̃pareñ amach alla seserrpareʼtaterraneteʼt̃e Parets poʼcohuenña. T̃arroʼmar ñetpaʼ att̃a penet ñerraʼmrrat̃eʼ ochec. Ñehua, ochec ñerraʼm esempo amaʼtchaʼ atarr cohuen yap̃paʼ yaʼnach rremaʼpes c̈hach ac̈hotaʼteypaʼ oʼch shetsay. Ñam̃a amaʼt atet̃ ñerraʼm chañcho ñerraʼm esempo es yenaʼ ñesho amaʼtchaʼ atarr cohuen yenten ya, yeser, chañchoñapaʼ att̃ach at̃mamaʼtam̃p̃sey t̃arroʼmar chañchopaʼ ama esoyeʼ entenano amaʼt ñeñt̃ atarr cohuen. |
23400 | MAT 7:15 | Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Sapaʼ señotaʼt̃ach t̃arroʼmar huaponasach ñeñt̃chaʼ ayc̈haʼnatatsa ñetpaʼ aʼm̃tenetoʼ Yompor poʼñoñ. Ñetpaʼ pueshquëñot̃etpaʼ ottenetañ atet̃ ñerraʼm atarr cohuen acheñret eʼñech att̃etañ ñerraʼmrrat̃eʼ carrnero ñeñt̃ ama errot̃ ap̃añeyaye amaʼt mamesha. T̃arraña ñetpaʼ att̃a shequënet t̃arroʼmar eʼñe poʼñoc̈h ñetpaʼ eʼñe att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ maʼyarr ñeñt̃ añach eʼnyen ñeñt̃ eʼñe ñocpa. Att̃ot̃chaʼña eʼñe aʼchencatuerran acheñeneshaʼ. |
23401 | MAT 7:16 | T̃arraña sapaʼ att̃ot̃chaʼña eʼñe sechmeʼtyesanet. T̃arroʼmar allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen acheñeneshar, ñetpaʼ añchaʼña orrtatyenet ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ. T̃arraña poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h ama cohuenayaye, ñetñapaʼ añach orrtatyenet ñeñt̃ ama cohuenayaye. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha. Ora allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ narmetsochec̈hnopaʼ pueʼmerpaʼc̈hoʼña eʼñech cohuenareʼ. Amaʼt parrochapaʼ amach meʼtoña ñeñt̃ ama cohuenayaye. Añña poʼpchañec̈hno narmetsochec̈hno ñeñt̃ ama cohuenayaye, pueʼmerpaʼc̈hoʼña amach cohuenayaye. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña amaʼt parrochapaʼ amach meʼtenoña eʼñe cohuen. Ñam̃a yapaʼ eʼñe yeñoteñ amaʼt errot̃enapaʼ ama arrot̃eyeʼ yet̃oquënoña lloʼm ajchot̃. Ñam̃a amaʼt errot̃enapaʼ ama arrot̃eyeʼ yet̃oquënoña ap rrenagachot̃. Ñeñt̃oʼmarña att̃oña yeñoteñ erraʼtsent̃eʼ ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ narmetsoch, ñam̃a ñeñt̃ ama cohuenayaye; pueʼmerot̃ña yechmeʼteñ. Ñam̃a allohuen narmetsochec̈hno ñeñt̃ ama cohuenayeʼ meʼtyetsopaʼ aʼmataʼtueretchaʼ saprrotueretchaʼ tso. |
23407 | MAT 7:22 | Allempopaʼ shonteʼch acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ notyerrayeñ: “Poʼñoc̈h Ayochreshat̃e eʼñe pesoʼchñopaʼ c̈hocmacaʼye yaʼm̃tonapeʼt̃ña peñoñ. Ñam̃a yec̈horeʼteñot̃ep̃ pesoʼchñopaʼ c̈hocmacaʼye yequec̈hpatacheʼt̃ña shonteʼ oneñet̃ec̈hno. Ñam̃a yec̈horeʼteñot̃ pesoʼchñopaʼ epayeʼcaʼye yorrtatyeseʼt̃ña partsoteñets.” |
23409 | MAT 7:24 | Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Allohuen ñerraʼm erraʼtsenchaʼ eʼm̃ñoteneʼ neñoñ ñeñt̃ atet̃ eʼñe cohuen neyc̈hatenanet, ñerraʼm ñetña eʼñech atet̃ penet, ñetñapaʼ eʼñech eñoteñet ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h sherbets. Ñeñt̃ acheñer ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ ñapaʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ atarr es eñotets. Ñañapaʼ t̃omatan paʼpaquëll, eʼñe echarr peʼ. |
23410 | MAT 7:25 | Eʼñe t̃omatueʼpaʼ huata huomenc, apellchena oñ, orrnota, pocollñapaʼ orrnotam̃p̃sa. Ama aʼmatam̃p̃se t̃arroʼmar quellpachpaʼ eʼñe echarr at̃omataret̃. |
23411 | MAT 7:26 | T̃arraña poʼpotantañña ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ neñoñ ñetña ñerraʼm amach att̃eyeʼ peneto ñeñt̃ notenanet, ñetñapaʼ eʼñech att̃eta ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ ama es eñoteno. Ñapaʼc̈hoʼña t̃omataneñchaʼña paʼpaquëll, t̃arraña amach echarroyeʼ pe. |
23430 | MAT 8:16 | Ñeñt̃e yet̃rocma allempo ellerrenpaʼ huac̈haʼtateññañeterr shonteʼ ñeñt̃ chorraʼyena oneñet̃. Jesúsñapaʼ eʼñe poʼñoñot̃a quec̈hpatuerranet oneñet̃ ñeñt̃ chorraʼyenahuet. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ atsnaʼtyetspaʼ oʼ aʼcrratyesapanet. |
23434 | MAT 8:20 | Jesúsñapaʼ atet̃ och: —T̃eʼpaʼ napaʼ peñotenchaʼ amaʼt nepacllapaʼ ama necheñe allchaʼ neyc̈henañ. Roʼquëp̃paʼ c̈hocma eñall paʼpon allecma yec̈hena. Ot̃ec̈hnopaʼc̈hoʼña c̈hocma eñall paʼmaʼ allecma yec̈haʼyenet. T̃arraña naña Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ ama eñalle ñeñt̃ eʼñe nepaquëll nepen allchaʼ nep̃anena. |
23438 | MAT 8:24 | Allñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ huomenquëshatam̃pesnomuet. Emoʼyareʼña c̈ha eshaʼtena noñt̃o, att̃eña oññapaʼ chorramoch noñt̃o. Jesúsñapaʼ c̈ha muen. |
23439 | MAT 8:25 | Att̃eña pueyochreshaʼñapaʼ ponem̃yet Jesús all muenpaʼ opueret atet̃ ochet: —¡P̃aʼqueshp̃atayeʼchey Ayochreshat̃e poʼñoc̈huachcaʼye yocllaʼhuerrat̃eʼ! |
23440 | MAT 8:26 | Ñañapaʼ atet̃ otanet: —Esoʼmareʼtña nanac seyoren. Sapaʼ ama eʼñeyeʼ seyemtenno. Jesúsña tanterrapaʼ eʼñe poʼñoñot̃a aʼmtsoññetuerran huomenquëshaʼ amaʼt ñam̃a emoʼyareʼpaʼ oʼ eʼñe aʼmtsoññetuer. Att̃oña ñetpaʼ oʼ alla eʼñe cohuen muechet̃tam̃perret. |
23441 | MAT 8:27 | Att̃a cohuanrrorteñet ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset: —Taʼmcaʼye, añ acheñerpaʼ esonaʼtart̃eʼcaʼye. Atarrepaʼt es aʼmchechaten, amaʼt poʼñoñot̃apaʼ aʼmchechaterran huomenquëshaʼ amaʼt ñam̃a emoʼyareʼ oñ. |
23445 | MAT 8:31 | Ñeñt̃oʼmarña oneñet̃ec̈hnopaʼ atet̃ otareʼtapet Jesús: —Ñerraʼm c̈hoch pequec̈hpatosey acheñpaʼ arrña pemñayeʼchosey chañchesho allochñapaʼ oʼch yechorraʼyererr ñam̃a chañchoc̈hno. |
23446 | MAT 8:32 | Jesúsñapaʼ allent̃a otanet: —Amaʼtcaʼyepaʼ orrascaʼye. Allempoña oneñet̃ec̈hnopaʼ quec̈hpaʼneret acheñpaʼ oʼ chorrereterr ñam̃a chañchoc̈hno. Chañchoña allempo chorrosya oneñet̃ec̈hnopaʼ c̈hepaʼtchaʼ matrraʼtua allohuen ñegonet̃, shorc̈haʼtuos allot̃paʼ eʼñe ñoʼshrraʼtuosa oño. |
23457 | MAT 9:9 | Jesúsña meterrerr allot̃paʼ entnoman puesheñarr acheñ ñeñt̃ñapaʼ añ paʼsoʼcheñ Mateo. All anen allecma cobraʼyenan acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop. Jesúsñapaʼ atet̃ otosan Mateo: —T̃eʼpaʼ oʼch p̃oct̃aʼn att̃och neyochreshaʼ neperrep̃. Mateoñapaʼ c̈ha tantnomtsapaʼ allent̃a cot̃an Jesús. |
23458 | MAT 9:10 | Allempoña c̈hap ñam̃a allempoch rrallmeʼchen Jesús pocollo. Allñapaʼ huac̈haʼta poʼpotantañ shonteʼ ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch cobraʼyeñet acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop. Ñeñt̃paʼ atarr ashcañneshaʼ entyeñ allohuen acheñeneshaʼ. Ñam̃a epuet poʼpotantañ ochñat̃eneshac̈hno ñetñapaʼ all anorrc̈haʼtyesoset all anen Jesús epuet pueyochreshac̈hno. |
23459 | MAT 9:11 | Añña fariseoneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen ñetña allempo atet̃ eñchetpaʼ allent̃a otoñet pueyochreshaʼ: —Esoʼmareʼtña ñeñt̃ semaestror sepenpaʼ rrallmeʼchapretenanña añ acheñeneshar ñeñt̃ pueshquëñot̃eʼna cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ ñam̃a epuet acheñeneshaʼ ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshac̈hno. |
23463 | MAT 9:15 | Jesúsñapaʼ alla tomaʼntatanet, atet̃ otanet: —Ñeñt̃ ahuaʼñaret̃ec̈hno all rrallmeʼchapreteñet ñeñt̃ errteʼ senaʼtetsa, ama pocteyaye oʼch yotanet amach es serraʼyesatsto. Amach yellcatatstaneto t̃arroʼmar atet̃ coshapreteñet ñeñt̃ senaʼtetsa. T̃arraña ñerraʼm esempo machayot̃a saʼnerranet ñeñt̃ senaʼtetsa, ñeñt̃ña parro yemuetyena allempoña ñetpaʼ eʼñe puellquëñot̃et quec̈hpaʼhuerretchaʼ puerrar, amach arrenayeʼ enterreto. Ñeñt̃paʼ att̃ochña t̃oreʼterret allempo Yomporecop eʼñe poʼñoc̈h. Arrpaʼ allohua huañ ñeñt̃ atet̃ Jesús tomaʼntata ña senaʼtostsa. |
23471 | MAT 9:23 | Jesúsña allempo c̈hap am̃chaʼtaret̃ paʼpacllo allñapaʼ entosan ñeñt̃ pencllaʼtam̃pesyeneʼ arromñat̃ llequëñtsorec̈ho, entosan ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ all puellquëñot̃et atarr anoʼtatseʼtyenet. |
23481 | MAT 9:33 | Jesúsñapaʼ allent̃a quec̈hpatan oneñet̃ ñeñt̃ att̃o opanatateñ, opanñapaʼ allent̃a eñorerra. Acheñeneshaʼñapaʼ cohuanrrorteñetpaʼ atet̃ otyenet: —Israelneshaʼpaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ ama puentarano ñeñt̃ atet̃ pena t̃eʼ Jesús. |
23482 | MAT 9:34 | Fariseoneshaʼñapaʼ puesasareʼteñot̃etpaʼ atet̃ otyeset: —Oneñet̃t̃eʼ pompor ahuamencat̃ peneʼ att̃ot̃ quec̈hpatenan oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ. |
23487 | MAT 10:1 | Allempo c̈hapaʼmuen allempo Jesús agotaʼmuenan pueyochreshaʼ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña. Eʼñe apc̈haʼhuet ñeshopaʼ ñañapaʼ apanet llesens att̃och quec̈hpatyeset oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ. Ñam̃a llesensanet att̃och aʼcrratyeset acheñeneshaʼ ñeñt̃ osyen allohuen paʼnamen atsnañtsoc̈hno ñam̃a ñeñt̃ paʼnamen atsotyenet. |
23489 | MAT 10:3 | Allot̃ñapaʼ ñam̃a Felipe ñam̃a Bartolomé; allot̃ñapaʼ ñam̃a Tomás ñam̃a Mateo ñeñt̃ cobrayeʼt̃ acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop; allot̃ñapaʼ Jacobo ñeñt̃ Alfeo puechemer, allot̃paʼ ñam̃a Tadeo. |
23494 | MAT 10:8 | Ñam̃a alla oterranerr pueyochreshaʼ: —Ñeñt̃ atsnaʼtyetspaʼ saʼcrratyesnomanetchaʼ, ñeñt̃ rromayetspaʼ setantatyesnom̃chaʼ, ñeñt̃ osyen puetsarñatspaʼ saʼcrratyesnom̃chaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerranet acheñeneshaʼ, sequec̈hpatatyeschaʼ ñam̃a oneñet̃ec̈hno ñeñt̃ chorraʼyenaya acheñeneshaʼ. Sapaʼ eʼñe att̃a aparet̃es huomencñats att̃o es cohuen sorrtatyen Yomporecop, ñeñt̃oʼmarña sapaʼc̈hoʼña eʼñech att̃a sapaʼyesanet sam̃a, amach secobratstaneto ñeñt̃ atet̃ oʼ sep̃aʼyesanet. |
23495 | MAT 10:9 | ’Ñam̃a oʼch notas: Ñerraʼm oʼch sahuanmapaʼ amaʼt puetallarrapaʼ amach seshaʼtatsetnomo quelle. Amaʼt orotllellen, amaʼt huallatllellen, amaʼt cobretllellen amach seshaʼtatsetnome. |
23505 | MAT 10:19 | Ñam̃a allempoch sanmaret̃etyesapaʼ amaʼt mameshapaʼ amach c̈ha sellcaʼp̃satsto, amach sotap̃saʼtatsto: Errot̃uachcaʼye notost̃eʼ am̃chaʼtaret̃esho ñerraʼm oʼch aʼp̃t̃oʼtareʼtapuen. T̃arroʼmar allempopaʼ Somporchaʼña Puecamquëñ señotatyesoseʼña all. |
23506 | MAT 10:20 | Att̃oña amach eʼñe sochaya seʼñoraʼyesoso, añchaʼña Sompor Puecamquëñ ñeñt̃chaʼña seʼñoratyeseʼ. |
23508 | MAT 10:22 | Shonteʼch acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ seʼmoñeʼterreʼ t̃arroʼmar sapaʼ nacaʼye eʼñe sameʼñena. Amaʼtchaʼ atarr mueroc̈htaterrsetpaʼ t̃arraña eseshaʼch eʼñe ahuantaʼhuanmueʼ eʼñe pueyemteñot̃en na, ñeñt̃chaʼña aʼqueshp̃ataret̃terrtsa. |
23514 | MAT 10:28 | Amach aña sem̃chaʼtatsto ñeñt̃chaʼ semtseʼ. T̃arroʼmar añach muetsonaset sechets, secamquëññapaʼ amach errot̃enot̃ muetsonaseto. Añchaʼña sem̃chaʼnaʼt Yompor t̃arroʼmar ñerraʼm ña muenatspaʼ eʼñe ña poʼhuamencot̃paʼ oʼch aʼchencatonay yeʼchets yecamquëñpaʼc̈hoʼña oʼch aʼchencatonay coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ. |
23533 | MAT 11:5 | Oʼch eʼñe seserrpareʼtatuer ora amaʼt att̃o aporoʼyet̃ec̈hnopaʼ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe necuatyesuerranet ñam̃a ñeñt̃ checaʼrepayetspaʼ t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe chopeʼchyesuerret cohuen, ñam̃a ñeñt̃ aʼptsaresyen leprapaʼ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe aʼcohuentataret̃etuerret ñamet, ñam̃a ñeñt̃ paquetneshac̈hnopaʼ amaʼt ñetpaʼ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe eʼmyesuerret cohuen, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ rromayets t̃eʼñapaʼ oʼ alla atantataret̃etuerret, ñam̃a amaʼt ñeñt̃ huocchañneshac̈hno t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe neserrpareʼtatuerranet añ cohuen ñoñets alloch queshperret ñamet. |
23540 | MAT 11:12 | ’T̃arroʼmar añña ñoñets, Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a añ ñoñets ñeñt̃ quellcaʼyeseʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, ñetpaʼ ñeñt̃aña serrpareʼteteʼt̃ att̃och atarr ayochreshat̃terra Yompor t̃arrempohua allempo orrtosa Juan. Ñam̃a allempot̃eñ serrpareʼtatosanet Juan amaʼt t̃emeʼttsen eʼñe poʼhuamencocma serrpareʼtatyeset atet̃ penaña Yompor poʼcohuenña att̃och ayochreshat̃terra ña ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Amaʼt atsrreʼmñat̃neshaʼpaʼ eʼñe ñeñt̃a atarr muenet pueyoc̈hrocmañen. |
23544 | MAT 11:16 | Jesúsñapaʼ atet̃ oterranerr acheñeneshaʼ: —Ñehua, napaʼ oʼch neñotatas ñeñt̃ atet̃ pena patantarr acheñeneshaʼ ñeñt̃ yentyen t̃eʼ ñeñt̃ amaʼt errot̃ena ama acshatpoteneto. Ñeñt̃paʼ fariseoneshaʼ atet̃ petsa. T̃arroʼmar amaʼt allempo orrta Juan ñeñt̃ apatañtatseʼt̃ ñapaʼ ama rraneʼt̃e ñeñt̃ yocrram̃ yepen allohueney, ama orraneʼt̃e ñeñt̃ecma yorren allohueney. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ c̈ha sotyeseʼt̃ c̈hoʼt̃eʼ chorreña oneñet̃; amaʼt eʼñe mameshapaʼ ama pocteyeʼ señcheʼt̃e. T̃eʼñapaʼ oʼ norrterra nam̃a Ñeñt̃en Acheñetosets. Napaʼ paʼnamen nerraʼyen ñam̃a norryen. Saña t̃eʼpaʼ att̃a sesochatseʼtyenen nam̃a atarroʼ arratsñat̃en ñam̃a atarroʼ orrarñat̃en napaʼ añoʼchña eʼñe neyemuetyena ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼ ñam̃a ashcarñat̃ec̈hno ñeñt̃ atarr cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ quelle. T̃arraña amaʼt atet̃ sepennoñpaʼ Nomporña eʼñe eñoteneʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr sherbets ñocop. Ñam̃a allohueney ñeñt̃ey eʼñe puechemereshaʼ p̃ohueney ñeñt̃ey cot̃eneʼ ña poct̃ap̃ña yapaʼc̈hoʼña eʼñe yeñotuenña ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr sherbets. Ñeñt̃oʼmarña yorrtatyeññañ ñeñt̃ cohuen enten ña. Sañapaʼ amaʼt eʼñe mameshapaʼ ama acshatpahuoyayso, eʼñe att̃es ñerraʼmrrat̃eʼ cheshaneshaʼ ñeñt̃ c̈hocma poʼpoñ entannaʼtuenet amach mueno oʼch yemtana all yellsheñen poʼpotantañ pacmachoreshaʼ all plazo all shontena acheñeneshaʼ. Ñetñapaʼ amach mueneñeto oʼch coshaprechet pacmachoreshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ att̃o yellsheñenetpaʼ atet̃ oteñet poʼpotantañ pacmachoreshaʼ: “Yapaʼ amaʼt oʼ yerequërcaʼhua allo yocshameʼtenapaʼ sañapaʼ amaña sesheʼraram̃penye; allot̃paʼ amaʼt oʼ yepoctorareʼtua ñeñt̃ yaʼchpeñtsorec̈h allo yellcanrrortenapaʼ sañapaʼ amaña sellcapretenyo.” |
23549 | MAT 11:21 | —Nanacchaʼ llequëñtsoʼtsaʼyenes coraziñoʼmarneshachaʼ, nanacchaʼ llequëñtsoʼtsaʼyenes sam̃a betsaidoʼmarneshachaʼ. T̃arroʼmar amaʼt atarr norrtatyennaseñ nepartsoña sesho, sañapaʼ amaña soct̃apeʼcherroña ello cohuen Yomporecop. Ñerraʼm arrchaʼña norrtatañ nepartsoña tiroʼmarneshesho ñam̃a sidónoʼmarneshesho, ñetñapaʼ ahuat̃ot̃eñt̃eʼ cot̃apeʼcherretañ eʼñe cohuen Yomporecop. Ñetpaʼ att̃och eʼñe orrtetañ c̈ha llecatenanet poʼchñaret, cotnasheʼmach chorraʼyesetañ, tsapñach epachshemaʼtyenetañ all anorrc̈haʼtyenet puellquëñot̃et. |
23556 | MAT 11:28 | Sehuac̈haʼta nesho allohuenes ñeñt̃es neneʼ seyoc̈hro ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ sentyen. Eʼñe sameʼñeñot̃en na, napaʼ naʼhuañam̃perreschaʼ ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ sentyen. Napaʼ añchaʼña nenerrnas ñeñt̃ amach c̈ha mueroc̈htaterrso; ñeñt̃ña sapaʼ eʼñech pocteʼ senteñ. Att̃ochña sapaʼ señotenen napaʼ atarr nemuerensa ama atsrreʼmoc̈hen entñeno amaʼt eʼñe puesheñarrocpa. Amaʼt eʼñe mamesha ama añeyeʼ neʼneno ñeñt̃ eʼñe nocpa. Att̃ochña eʼñe cohuen nocshaterres seyoc̈hro amaʼt eʼñe secamquëñohuen. |
23564 | MAT 12:6 | Napaʼ oʼch notas: Napaʼ ñeñt̃en arroʼtsenen nanac nesherben ello nem̃taneñ ñeñt̃ atet̃ sherben Parets paʼpaquëll. |
23576 | MAT 12:18 | Añmapaʼ ñeñt̃chaʼ atarr t̃orrerrtsa nocop, ñapaʼ ñeñt̃ nenen ñeñt̃chaʼ atarr sherberrets. Ñapaʼ ñeñt̃ atarr nemorrentena ñeñt̃ eʼñe nocshateneʼ. Ñapaʼ ñach ahuamencat̃ neperr necamquëñot̃, ñach eñotaterreʼ allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayaye. Añchaʼ eñotaterranet ñeñt̃ eʼñe cohuen ñoñets att̃ochña eʼñe pocteʼ nentuerranet. |
23579 | MAT 12:21 | Ñeñt̃oʼmarña allohuen paʼnamen acheñeneshac̈hno ñachña eʼñe yemuetuerret. Arrpaʼ allohua huañ atet̃ oteʼt̃ Yompor ñeñt̃ quellquëʼt̃ Isaías. |
23582 | MAT 12:24 | Fariseoneshaʼña allempo eʼmareʼchetpaʼ ñetñapaʼ atet̃ otyeset: —Att̃o quec̈hpatatyenan oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ añacaʼye ahuamencat̃ peneʼ Beelzebú ñeñt̃ pompor pen allohuen oneñet̃ec̈hno. |
23583 | MAT 12:25 | Jesúsñapaʼ eñotanet ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatseʼtyenet pueyoc̈hreto ñocop ñeñt̃ att̃o otyeñet ñapaʼ oneñet̃a pompor poʼhuamencot̃ quec̈hpatatenan oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ atet̃ otanet: —Ñerraʼm puesheñarr am̃chaʼtaret̃ elloptannena paʼcheñer eʼñe ñagattsetpaʼ eʼñech poctacma aʼcllatannaʼtuerret. Att̃ecmach p̃annerra ñeñt̃ parro yec̈hetsa pat̃err anetso, ñerraʼm c̈ho elloptannenet eʼñe ñagattsetpaʼ ñeñt̃ña att̃o huomencatenetpaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña c̈hachcaʼye huañerrets. Att̃ecmach p̃annerra amaʼt ñeñt̃ eʼñe pamoʼtsnaʼtarecmuet ñerraʼm elloptannerret eʼñe ñagattsetpaʼ ñeñt̃ña att̃o huomencatenetpaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña c̈hachcaʼye huañerrets. |
23585 | MAT 12:27 | Sapaʼ atet̃ sotenen napaʼ Beelzeboʼ poʼhuamencot̃ nequec̈hpateññañ eʼñe ña pueyochreshaʼ, ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch notas: Ñeñt̃ seyochreshaʼ sepen sa ñeñt̃ eñoteneʼ ñamet oʼch quec̈hpatachet oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ, ñetpaʼc̈hoʼña amaña Beelzebú poʼhuamencot̃eyeʼ quec̈hpateñetoña oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ. Ñetpaʼc̈hoʼña Yomporoña poʼhuamencot̃ quec̈hpateñetña oneñet̃. Ñeñt̃ña oʼ eñotatas ñeñt̃ atet̃ sotennoñ ñeñt̃paʼ amacaʼye poʼñoc̈h att̃eyaye. |
23586 | MAT 12:28 | Poʼñoc̈hcaʼye Yompor eʼñe Puecamquëñot̃ ñeñt̃ña ahuamencat̃ nepeneʼ att̃ot̃ nequec̈hpateñña oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ, ñeñt̃chaʼña señotateʼ t̃eʼpaʼ oʼ nec̈hapatonas Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o poʼñoc̈h atarr ayochreshat̃tena ña. |
23587 | MAT 12:29 | ’Ñehua, yapaʼ yeñoteñ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃tetsa att̃o atarr ahuamencat̃tena oneñet̃, ñañapaʼ eʼñe poʼhuamencot̃ cohuam̃pesyenan allohuen eʼñe cohuen ñeñt̃ paʼpaquëll p̃aʼyen. T̃arraña ñerraʼm esempo oʼch huapoña ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ ñeñt̃chaʼ metanoseʼña poʼhuamenc atet̃ ñerraʼm na Nompor, ñeñt̃chaʼña rromoseʼ oʼch huancos, allochñapaʼ oʼch beʼt̃osos all ñeñt̃ paʼpaquëll p̃aʼyen oʼch eʼñe puerratam̃p̃sos ñeñt̃ allpon oʼpatyena ña. |
23590 | MAT 12:32 | Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ nesaseneʼ na Ñeñt̃en Acheñetosets ñeñt̃paʼ ap̃retnaʼpoʼ nenteñ. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ añ achm̃areʼteññañet Parets Puecamquëñ ñeñt̃ñapaʼ amacaʼye ap̃retnaʼpahuoyeʼ nenteñe. Ñeñt̃paʼ amach ap̃retnaʼpahuoterro eʼñe t̃ayot̃eñ errponohuañen. |
23596 | MAT 12:38 | Allempoña allponsheña ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ epuet ñam̃a allpon fariseoneshaʼ ñetña eʼñe pueshquëñot̃etpaʼ atet̃ ochet Jesús: —Yapaʼ Maestrochaʼ yemneñ oʼch p̃orrtatonay pepartsoña ñeñt̃chaʼ yeñotateʼ p̃apaʼ poʼñoc̈ht̃eʼ Parets Puechemerep̃ ñeñt̃ep̃t̃eʼ Cristotosets. |
23601 | MAT 12:43 | ’Ellonet̃paʼ oʼch alla neñotaterrserr poʼpoñonet̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ ap̃aret̃terra acheñeneshaʼ ñeñt̃ t̃eʼpaʼ ama eʼñeyeʼ cohuen cot̃apeʼcheneto Yomporecop. Ñehua, oneñet̃ ñerraʼm esempo c̈haʼnom acheñenesheshot̃, ñeñt̃ña oneñet̃paʼ oʼch auyes errap̃aren amaʼt amayoʼmar eʼnyeseʼ poʼpsheñeñ allchaʼ yec̈herrerr allchaʼ eʼñe amesuerrerr cohuen. T̃arraña ñerraʼm amach erra eñchepaʼ att̃eñapaʼ oʼch ot: “Napaʼ oʼch alla ahuerren nepacllo allot̃ nec̈haʼnom ahuaña.” Atet̃chaʼc̈hoʼ p̃a. Oʼch alla ahuerr allot̃ c̈haʼnom ahuaña. Allña oʼch c̈herrpaʼ eʼñech cohuen entuerran paʼpaquëll, eʼñech cohuen atarrapoʼtuaret̃, eʼñech cohuen aññoʼtyesaret̃, t̃arraña amach eseshayeʼ yec̈hetso all. Allempoñapaʼ oʼch alla ahuerr alloʼtsaʼyen pamoʼtseshaʼpaʼ oʼch enanaʼ poʼpoñ canc̈herrsheña oneñet̃ec̈hno ñeñt̃ nanac sosyareʼ, ñeñt̃ ello metanaʼtueneʼ ñeñt̃ atet̃ sosyaten ñeñt̃ huaʼñeneʼ oʼch yec̈haprecha. Allohuenetpaʼ oʼch chorreñet ñeñt̃ acheñer. Allempoña tsapat̃onet̃paʼ alloʼnach sen ñeñt̃ acheñer sosyatnomuets huomenc. Elloch metanerran ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyeseʼt̃ ñenmat̃. Poʼñoc̈hchaʼcaʼye atet̃ perraña acheñeneshaʼ ñeñt̃ t̃eʼpaʼ ama eʼñeyeʼ cohuen cot̃apeʼcheneto Yomporecop. |