Wildebeest analysis examples for:   kbh-kbh   A    February 11, 2023 at 18:50    Script wb_pprint_html.py   by Ulf Hermjakob

23214  MAT 1:1  Quemënga imnamna Jesucristbe bëts taitanga: Jesucristna Rey David y Abrahámbents̈ana ents̈á inamna.
23215  MAT 1:2  Abraham yojamna Isaacbe taitá; Isaacna Jacobëbe taitá y Jacob, Judá y chabe cats̈átangbe taitá. Judá, Fares y Zarabe taitá; y chatbe maTamar yojamna; Fares Esrombe taitá y mua Arambe taitá. Aram Aminadabëbe taitá; Aminadab Naasonbe taitá y Naasón Salmonbe taitá. Salmón Boozbe taitá y muabe maRahab yojamna; Booz Obedbe taitá y muabe maRut yojamna; y Obedna Isaíbe taitá. Isaí Rey Davidbe taitá; David Salomonbe taitá y muabe mayojamna chë Uríasbe shema inamná.
23220  MAT 1:7  Salomón Roboambe taitá; Roboam Aasbe taitá y Aasna Asabe taitá; Asa Josafatbe taitá; Josafat Jorambe taitá y Joramna Uzíasbe taitá. Uzías Jotambe taitá, Jotam Acazbe taitá y Acazna Ezequíasbe taitá. Ezequías Manasesbe taitá; Manasés Amonbe taitá y Amón Josíasbe taitá. Josíasna Jeconías y chabe cats̈átangbe taitá yojamna. Chë Babilonioca ents̈anga chë israelitënga tmojánishëche y choca imojanëtámena ora, Josías chë básenga yojánabamna.
23225  MAT 1:12  Ya Babilonioca ndutámenënga ora; Jeconías Salatielbe taitá; Salatiel Zorobabelbe taitá. Zorobabel Abiudbe taitá; Abiud Eliaquimbe taitá y Eliaquimna Azorbe taitá. Azor Sadocbe taitá; Sadoc Aquimbe taitá y Aquimna Eliudbe taitá. Eliud Eleazarbe taitá; Eleazar Matanbe taitá y Matán Jacobëbe taitá. Jacob Josebe taitá yojamna y Josena Mariybe boyá. Maa Jesusbe mamá, Jesús chë Bëngbe Bëtsabe Uámana Uabuayaná, chë Cristo ca uabainá.
23230  MAT 1:17  Chcasna, Abrahámbents̈ana Davidbentscoñe bnë́tsana canta bëts pamíllanga imojëftsemna. Davídbents̈ana y chë israelitënga Babilonioca imojanëtamenëntscuana inÿe bnë́tsana canta bëts pamíllanga; y inÿe bnë́tsana canta bëts pamíllanga chë Israeloca ents̈anga imojanëtamenents̈ana, chë Cristo tojanonÿnántscoñe.
23250  MAT 2:12  Chents̈ana, mo canÿe otjenayoquëcá Bëngbe Bëtsá chë maguënga tojanabuayená rey Herodesbiajana ndoñe chamondesshëcuanama. As chënga chents̈ana inÿe benachëjana cachëngbe luarëngoye tmojésanshëcuana.
23252  MAT 2:14  As José tojantsbaná, chë s̈es̈onatema y chabe matojesanë́biats̈e y ibeta Egiptó benache tojë́ftsanbocna.
23259  MAT 2:21  As José tojantsbay chë s̈es̈onatema y chabe maIsrael luaroye tojtésanëbiats̈e.
23260  MAT 2:22  Arquelao Judeoca yojanmánda chabe taitá Heródesbe cuentiñe, y José chca tojántats̈ëmbona orna, yojtsauatja choye jama. Pero otjénayoca Bëngbe Bëtsá Josébioye tbojanbuayená; chíyeca Josena Galilea ca uabaina luaroye tojána.
23270  MAT 3:9  Y ndoñe s̈mattsejuabnaye cach ts̈ëngaftangbiama jayanama: Abrahámbents̈ana ents̈anga fsëndmëna ca’. Er ats̈e s̈cuayana, Bëngbe Bëtsá quem ndëts̈béngacnaca Abrahámbents̈ana ents̈anga nanjábiama.
23274  MAT 3:13  As Jesús, Galileocana tojána Jordán béjayoye, Juan yojtsemnoye, cha chabuábayama.
23275  MAT 3:14  Pero Juan ndoñe yontsebos̈e Jesús juabáyama, y mënts̈á tbojaniyana: Ats̈e s̈ontsemna aca chas̈cuabaye, y ¿más ats̈e aca cbochjuabaye ca?
23276  MAT 3:15  Chora Jesús tbojanjuá: —Morna chca chaotsemna. Entsemna lempe nts̈amo Bëngbe Bëtsá tojamandajobedésana ca. As Juan yojouena Jesús juabáyama.
23281  MAT 4:3  As Satanás tbojanobobeconá y tbojaniyana: Aca ndegombre Bëngbe Bëtsabe Uaquiñá tcomnëse, momandá quem ndëts̈benga tandës̈e chaobiama ca.
23284  MAT 4:6  Chents̈e Satanás mënts̈á tbojaniyana: Aca ndegombre Bëngbe Bëtsabe Uaquiñá tcomnëse, muents̈ana fshantsoye montsënja, er Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe endayana: Bëngbe Bëtsá chabe angelënga echanjichamuá, chacmotsinÿenama. Chënga buacuats̈ë́ngaca cmochanjishache, shecuats̈e ndëts̈beñe ndocá chacondomama ca —cha tbojaniyana.
23287  MAT 4:9  As Satanás tbojaniyana: Aca chacojoshëntsaments̈é y chas̈cojadorase, lempe chë soyënga cbochjats̈taye ca.
23289  MAT 4:11  As Satanás cachcá tbojanonÿá. Cachora Bëngbe Bëtsábiocana angelotémënga tmojánabo Jesús jtseservénama.
23296  MAT 4:18  Canÿe te, Jesús chë Galilea uafjajónaye tsachajana yojtsaye y ndeolpe uta boyabásata tojanÿe: canÿa yojamna Simón, chë Pedro cánaca uabainá, y chabe uabentsá Andrés. Chatna atarraiëshangá ibnetsashbuétsets̈añe, er beonga ashebuánayata ibnamna.
23297  MAT 4:19  Jesús tojanë́yana: Ats̈eftaca mabata; ats̈e cbochanjábiama Bëngbe Bëtsabiama ents̈anga anguayata, y morscana nÿe beonga ashebuánayata ya ndoñe ques̈ochátsmëna ca.”
23302  MAT 4:24  Nÿets Siria luarëjana ents̈anga cha imojtsebáyana. As ents̈anga nÿetsca s̈ocana bomnënga Jesúsbioye imojtsënachaye: s̈oquënga y tsets̈anana bomnënga, bacna bayëjbe juabna uambayënga, ataque osháchichanënga y jama ndobenënga. Jesús nÿetscanga yojánashnaye.
23320  MAT 5:17  “Ndoñe s̈mattsejuabnaye, nts̈amo Moisesbe leyiñe iuayancá y chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayënga tmojanayancá jabétsepochocama ats̈e tijabo ca. Ats̈e ndoñe chiyátabo chë soyënga jabétsepochocama, sinó jabábuayenama ndachë soyënga ndegombre bétsayanama.
23330  MAT 5:27  “Ts̈ëngaftanga s̈mojouena nts̈amo Bëngbe Bëtsá tojanmandacá: Acbe boyá o acbe shémbioye ínÿaftaca ndoñe catjaíngña.’
23346  MAT 5:43  “Ts̈ëngaftanga s̈mojouena nts̈amo ts̈ëngaftangbe bëts taitángbioye tmojanëyancá: Acbe amigo cochtsebobonshana y acbe uayacochtsaboyënja ca.’
23355  MAT 6:4  chca, acbe caridá iytëcana chaotsemnama. As, ts̈ëngaftangbe Taitá, nda bominÿe endbétsequëcjnaye chë iytëmencá tcojtsama soye, acbe uacanana soye cmochántats̈taye ca—Jesús tojánayana.
23357  MAT 6:6  Pero aca Bëngbe Bëtsáftaca jencuéntama orna, acbe tsoye cochtamáshëngo, bës̈ás̈a cochtatame y cháftaca cochjencuénta. Chánaca chë iytë́menents̈e ácaftaca echántsemna. Bëngbe Taitá lempe bominÿe endetsequëcjná, masque cánÿenga s̈mojtsemna ora s̈mojtsama soyë́ngnaca. As Bëngbe Bëtsá, chca cháftaca chacojtsencuénta ora, cachá acbe uacanana soye cmochántats̈taye.
23360  MAT 6:9  Chamna ts̈ëngaftanga mënts̈á cmontsë́tocana Bëngbe Bëtsáftaca jencuéntana: Bëngbe Taitá, celoca icotsomñe. Acbe uabaina chë más uámana uabainana chauesomñe.
23361  MAT 6:10  Acbe amë́ndayana chaóshjango. Celoca yojtsemna nts̈amo icobos̈cá; quem luaríñnaca cachcá chaotsemna.
23368  MAT 6:17  Aca nderado tcojtsayúna ora, cochtsojuebjabebiye y aceitíyeca botamana cochtenochquëca,
23373  MAT 6:22  Acbe bominÿe ts̈atotsomñëse, mo canÿe uajuinÿanëshaacbe cuerpama jtsemnana, chíyeca aca jtsobenana nts̈amo tcojtsamcá chë bomínÿeca jtsonÿayana. Chë bominÿe ndoñe ts̈atontsemnësna, chë bominÿe tondaye ntsobenana jamana, nts̈amo tcojtsamcá chacobená jinÿama. Cachcá, acbe ainaniñe ts̈abe juabnënga tcojtsebomnëse, lempe nts̈amo chacojtsamcá ts̈aechántsemna. Y acbe ainaniñe ndocna ts̈abe juabnënga tcontsebomnësna, lempe nts̈amo chacojtsamcá ndoñe ts̈aqueochátsmëna. Y chca, aca cochantsiyena soyënga jtsamëse mo puerte ibetiñcá ca—Jesús tojánayana.
23388  MAT 7:3  “Nderado canÿa chabe bominÿiñe canÿe niñëfja tojtsebomnëse, cha ndoñe ntsobenana chabe cats̈ata jauyanama: Acbe bominÿents̈ana canÿe polvështema jtsebuchjátsëcama s̈molesenciá ca’. Natsana cha bontsemna cachabe bominÿents̈ana chë niñëfja jtsenobuchjátsëcana ts̈ajinÿama jobenayama, chabe cats̈atbe bominÿents̈a polvështema jtsebuchjátsëcama. Cachcá entsemna acbiama, ¡bacna ents̈á chë nts̈amo ndegombre tcojuabnandinÿinÿnayá!, chë ts̈a bacna soye cojtsama ca acbe cats̈ata tcojauyana ora, cach aca ts̈a bëts bacna soyënga cojtsamama ntjenojuaboycá; y chca, aca jamana canÿe bacna soye. Natsana cmontsemna chë cach aca ndoñe ts̈abe soyënga cojtsamama ngménaca jshatenójuaboyana y chca amana jtsajbanana, y chents̈ana cocacochantsobena acbe cats̈ata juajabuáchana nts̈amo ts̈ayomncá chaotsamama.
23391  MAT 7:6  “Chë Bëngbe Bëtsabe soyëngama josértama ndë́bos̈e ents̈anga ndoñe s̈mattsabuayiynaye. Aíñese nántsemna mo chë Bëngbe Bëtsabe bëts yebnoca uáts̈ëmbona mënts̈ena ques̈ënga cuaftsëbuajocá; chorna chënga jobuértanana, jobotjajuana y jtsáshantsana. O mo chë uámana ndëts̈ëtémënga cots̈ë́ngbioye cuaftsëts̈ancá, chënga nÿe jtsebotájayana ca—Jesús tojánayana.
23405  MAT 7:20  As chca ts̈ëngaftanga chënga s̈mochantsëbuatma, ndachënga mochtsamama ca—Jesús tojánayana.
23407  MAT 7:22  Quem luare jopochócama te banga ats̈e s̈mochanjauyana: ‘¡Bëngbe Utabná! ¡Bëngbe Utabná! Aca jóts̈ëmbonëse, ácbeñe betsos̈buáchema, bënga fsëndoyebuambná, y ácbeyeca bacna bayëjëngbe juabna ents̈ángbents̈ana fsëndëtabocana, y ácbeyeca bëts soyënga fsëndama ca.’
23408  MAT 7:23  Chora ats̈e chanjójuaye: ‘Ndocna te checbaisëbuátmana. Ats̈bents̈ana mojuánanga, bacna soye ama ents̈anga ca” —Jesús tojánayana.
23417  MAT 8:3  As Jesús tojanacuenÿanëjaná, chë boyabásabioye tbojánbojajo y tbojaniyana: Aíñe, së́ntsebos̈e. S̈ocana cbotsebojuaca. Y cachora chabe s̈ocana tbojtsanóbojuanañe.
23422  MAT 8:8  As chë soldadëngbe amëndatbojaniyana: —Señor, ats̈e merecido taitsatobuajoñe ats̈be yebnents̈e chacuamashënguama; nÿe mayana y ats̈be bochichnats̈aechántsatsmëna.
23423  MAT 8:9  Ats̈bioye mándayënga ats̈e sëndábamna y áts̈naca soldadëngbe amëndasëndmëna. Ats̈e canÿe soldado stjauyana “motsa ca”, cha cachora jana; y inÿa stjauyana “mabo ca”, cha cachora jabana; y nderado ats̈be bochichnandayánaca chaomama stjamánda, chánaca cachora chë soye jamana ca —cha tojánayana.
23425  MAT 8:11  Y s̈cuayana, shinÿe bocanoicana y shinÿe uenatjë́mbambanoicana bëtscá ents̈anga mochanjabo, y Abraham, Isaac y Jacob, chë judiëngbe tempsca uámana bëts taitángaftaca mochanjotbiama Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoca, cánÿiñe juasama.
23427  MAT 8:13  Chora Jesús chë soldadëngbe amëndayábioye tbojaniyana: Acbe yebnoye motsay chë nts̈amo cojtsos̈buachecá cachcá chaotsemna ca. Cachora chë bochichnats̈ayojtsatsmëna.
23434  MAT 8:20  As Jesús tbojaniyana: —Chë zorrënga mondbomna cuevëshënga ndayents̈e jtsiyenama y chë shlofts̈ëngna uajajonëshangá, pero chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá ndoñe quenátsbomna ndayents̈e jóchnama ca.
23439  MAT 8:25  As chabe uatsjéndayënga tmojána Jesús jetsefs̈enama y tmojaniyana: —¡Bëngbe Utabná, s̈matsebacá. Montsenatjë́mbambana ca!
23453  MAT 9:5  ¿Ts̈ëngaftangbiama ndamás paselo nántsemna ts̈ëngaftangbe delante jayanama: Acbe bacna soyënga tcbontseboperdoná’ o ‘Matëtsbay motsa ca’?
23454  MAT 9:6  Ats̈e cbochanjínÿanÿiye nts̈amo chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá quem luarents̈e mando yobomnama, ents̈anga bacna soyëngama jáperdonama ca—Jesús tojanë́yana. As chë jama ndobenábioye tbojaniyana: “Matëtsbaná, acbe tjuashe mesocñe y acbe yebnoye motsatoñe ca.”
23457  MAT 9:9  Jesús chents̈ana tojtsanoñe y canÿe ents̈ábioye tbojáninÿe, Mateo ca uabainá, chë Romocama impuesto ents̈ángbioye atjanayents̈e inétsotbemañe. Chora Jesús tbojaniyana: “S̈masto ca.” As Mateo chents̈ana tojëftsantsbay tbojanasto.
23461  MAT 9:13  S̈mochjá y nts̈amo ndegombre iuayancá s̈mochjuatsjinÿe quem Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe: Ats̈e së́ntsebos̈e ts̈ëngaftanga lastemadënga chas̈motsemna, y ndoñe nÿe bayënga chas̈motsëbánaye Bëngbe Bëtsá jëtschuayama ca. Ats̈e ndoñe chiyátabo chë Bëngbe Bëtsabe bominÿiñe ts̈aamënga jabáchembuama, sinó chë bacna soye amënga imomna ca juabnayënga jabáchembuama ca —Jesús tojánayana.
23463  MAT 9:15  As Jesús tojanë́jua: —Chë casamentoye ófjanënga chë boyabása bouamná chë́ngaftaca tojtsemnëntscuana, chë́ngbioye sandoñe ntsabuáshebenana y ngménaca ndoñe ntsemnëngana. Pero ora echanjobuache y chë boyabása bouamná chents̈ana mochantsánatseñe; chora cocachë ófjanënga tondaye más jasama quemochátsbomna. Nts̈amo chë tojobouacha y chë ofjanë́ngaftaca endmëncá, cachcá endmëna ats̈e y ats̈be uatsjendayë́ngaftacnaca.
23466  MAT 9:18  Jesús ents̈anga yojtsëtsëtsnantscuana, chë judiëngbe enefjuana yebnents̈a canÿe mandatojánashjango y Jesusbe shecuats̈ents̈e yojoshaments̈iye. Chë mandatbojaniyana: Ats̈be bembe tontsóbana. Diosmanda ats̈be yebnoye mabo; cochjabojajo y cha echántayena ca.”
23470  MAT 9:22  Tojanábojajo ora, Jesús tojanobuértana, chë shembásabioye tbojáninÿe y tbojaniyana: Añemo matsca, shembása. Bëngbe Bëtsábeñe icos̈buachéyeca, mora ts̈acontsatsmëna ca.” Y cach orscana cha ts̈ayojtsatsmëna.
23476  MAT 9:28  Jesús chë yebnoye tojánamashëngo ora, chë jtanata tbojanóbobeconata. As Jesús tojanatjá: —¿Tsëndata s̈ojtsos̈buaché ats̈e chca jamama chjobenaye ca? Y tmojanjuá: Arseñor. Aíñe ca.
23488  MAT 10:2  Chë bnë́tsana uta uatsjéndayënga mënts̈á imojanabaina: chë natsaSimón, Pedro cánaca uabainá y chabe uabentsá Andrés; Santiago y chabe uabentsá Juan, Zebedeobe uaquiñata;
23489  MAT 10:3  Felipe y Bartolomé; Tomás y Mateo, chë Romocama impuesto ents̈ángbioye atjanayá; Santiago, Alfeobe uaquiñá y Tadeo;
23502  MAT 10:16  “S̈mochjouena. Ats̈e cbontsachamná mo oveshënga cuenta tjañe ques̈ë́ngbeñe. Chíyeca studio bomnënga mo mëts̈cuayëngcá s̈mochtsemna y uamanënga mo palomatemëngcá.
23504  MAT 10:18  Ats̈be ústonënga bétsemnama, mandadë́ngbioye y reyë́ngbioye cmochanjunatse. Y chca, ts̈ëngaftanga s̈mochanjobenaye chë́ngbeñe y chë ndoñe judië́ngbeñe nts̈amo ats̈biama s̈motats̈ëmbcá jóyebuambayama.
23511  MAT 10:25  Chë uatsjendaya cachabe buatëmbayajtsemnama tojashjáchëse, ndamás nanjátsbos̈e. Cachcá endmëna chë oservenáftaca, cachabe nduiñcá tojtsemnëse. Ats̈e sëndmëna mo canÿe yebnents̈a taitay ts̈ëngaftangna mo cach yebnents̈a basengcá. Ents̈anga jtsichámuana ats̈na Beelzebú o chë bacna bayëjëngbe amëndatsmëna ca. ¿Nts̈amo chënga ts̈ëngaftanga cmochtsëbobuatma ca?” —Jesús tojanë́yana.
23520  MAT 10:34  “Ndoñe s̈mattsejuabnaye ats̈e quem luaroye tijabo nÿetsca ents̈anga natjë́mbana chamotsiyenama. Ats̈e chama ndoñe chiyátabo; ats̈e sënjabo causa, ents̈anga más mochántsentsjanaye.
23521  MAT 10:35  Ats̈e sënjabo chë uaquiñá cachabe taitabe contra chaotsemnama, chë bembe cachabe mamabe contra y chë bebincuá chabe uambén mamabe contra chaotsemnama.
23531  MAT 11:3  mënts̈á jatjayama: —¿Aca ndegombre cojtsemna chë jabama ibojanmëná, chë Uámana Uabuayaná, o s̈ojtsamna ínÿabiama jatobátmama ca?
23553  MAT 11:25  Chë tempo, Jesús tojánayana: Ats̈e cbatschuá, Taita, celoca y quem luarents̈a Utabná. Aca, chë nÿe bats̈á tats̈ëmbënga tcojanÿanÿé, chë ts̈a tats̈ëmbënga y osertánëngbiama tcojaiytëme soyënga.
23554  MAT 11:26  Aíñe, chama cbontsadorana, Taita, chca chaotsemnama tcojábos̈enayeca.
23555  MAT 11:27  Ats̈be Taitá lempe chca s̈onjats̈tá. Chë Uaquiñábioye ndocná corente quebnatábuatma; nÿe chë Taitá aíñe. Y chë Taitábioye ndocná corente quebnatábuatma; nÿe chë Uaquiñá aíñe, y ndábioye chë Uaquiñá tojtsebos̈e nda chë Taitá yomnama jinÿanÿiyama, chánaca chë Taitábioye bochantsábuatma.
23556  MAT 11:28  Ats̈bioye mabënga nÿetsca ts̈ëngaftanga uamënts̈nayënga y bëtscá trabajo uangménënga, y ats̈e chanjama ts̈ëngaftanga chas̈mochnama.
23557  MAT 11:29  Nts̈amo canÿe ents̈á, uacná yuguës̈iñe juabatsëcana juanatsama, cachcá, ts̈ëngaftanga ats̈e s̈mochjaleséncia jobnatsayama y jabuátambama. Ats̈bents̈ana s̈mochjuatsjinÿe: ats̈e uantado mëná sëndmëna y ndoñe quetsatamana yapa uamajatenobiamnayana. Y chca, ts̈ajóchnama s̈mochantsobena y ainaniñe más añemo s̈mochántsebomna.
23561  MAT 12:3  As Jesús tojanë́yana: —¿Ndoñe s̈mënduaa y s̈mondë́tats̈ëmbo ndaDavid y chabe enutënga tmojanmama, shë́ntseca imojtsemna ora?
23565  MAT 12:7  Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe mënts̈á endayana: Ats̈e së́ntsebos̈e ts̈ëngaftanga lastemadënga chas̈motsemna, y ndoñe nÿe bayënga chas̈motsëbánaye Bëngbe Bëtsá jëtschuayama ca. Nts̈amo chiñe entsayancá ndegombre cmojtsësertánëse, ts̈ëngaftanga ndoñe chëngbe contra s̈mattsichamo, chë ochnayté chca tmojtsamëngbiama.
23576  MAT 12:18  Muents̈e ats̈be oservená entsemna. Ats̈e cha sënjabocacá, ats̈be bonshaná, y ats̈e corente chabiama sëntsoyejuá. Ats̈e chanjama ats̈be Espíritu chabe ainaniñe chaotsemnama y ents̈anga echanjabuayená, Bëngbe Bëtsá nÿetsca luarënguents̈ana ents̈angbiama yochjayanama chënga ts̈ao ndoñe ts̈atmonjamama.
23587  MAT 12:29  “¿Nts̈amo nda nanjobenaye canÿe corente añemo bomna ents̈abe yebnoye jamashënguana y chabe soyënga jtsebocana, ndoñe natsana chábioye tconjshétsebatsëquëse? Nÿe tcojshétsebatsëquësna aíñe cuanjobenaye cha jefcana. Ats̈e ya chca Satanásoftaca sënjama.
23597  MAT 12:39  As Jesús tojanë́jua: —Quem puerte bacna ents̈anga y ndos̈buáchiyënga montsebos̈e ats̈e canÿe bëts soye chaima, ats̈be obenana jinÿanÿiyama; pero chca soye ndoñe quemochátinÿe, sinó nÿe chë ndayomna mo chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnaJonásoftaca tojanopasoycá.
23602  MAT 12:44  Ats̈be oyenoye, chë ndayents̈ana sënjëftsebocnoye chanjesshë́cona ca’. Y choye tojtashjango orna, jinÿenana lempe ts̈acha jtesamashënguama, mo chents̈e ndocná tontsiyencá, tsjajniñe y lempe botamaniñe cuaftsemncá.
23605  MAT 12:47  asna, canÿe boyabása Jesúsbioye tbojanbuayená: Acbe may acbe cats̈átanga shjoca montsemna y montsebos̈e ácaftaca jóyebuambayama ca.
23619  MAT 13:11  As Jesús tojanë́jua: —Bëngbe Bëtsá ts̈ëngaftanga cmontsinÿanÿná nÿetsca chë mo iytëmencá yomna soyënga chabe amë́ndayama, pero chë ínÿengbioyna ndoñe.
23635  MAT 13:27  As chë peonga imojá chë nduiño jauyanama: ‘Bacó, chë jajañe ts̈abe jénaye tconjanjé y as, ¿ndáyeca chë bacna shácuana chiñe tojuábocna ca?’
23636  MAT 13:28  Y chë nduiño yojáuyana: Ats̈be uayachca tojama ca.’ Chora chë peonga imojatjaye: ‘¿Quectsebos̈e bënga fchachë bacna shácuana jetsejashtsëtsama ca?’
23645  MAT 13:37  As Jesús tojanë́yana: “Chë ts̈abe jénaye jená endmëna chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá,
23659  MAT 13:51  Chora chabe uatsjéndayënga Jesús tojanatjá: —¿Lempe chama quecmojtsë́sertana ca? Y chënga tmojanjuá: Arseñor, aíñe ca.
23660  MAT 13:52  As Jesús tojanë́yana: —Canÿe ley abuatambajtsetats̈ëmbuana ndaBëngbe Bëtsá tempo Moisesbiajana yojanoyebuambná soyëngama. Nts̈amo Bëngbe Bëtsabe amë́ndayana bétsemnama cha tojtsatsjendá orna, mo canÿe yebnents̈a nduiñcá cha jtsemnana. Chë nduiñna chabe grano uaquëcjnaye yebnocana anteo y tsëm uámana bomnana juabocnana. Cachcá chë ley abuatambayá, Bëngbe Bëtsabe soyëngama jtsabuátambayana chë tempo Bëngbe Bëtsá tojanoyebuambá soyëngama y chë tsëm soyë́ngnaca Bëngbe Bëtsabe amë́ndayama ca —tojanë́yana.
23668  MAT 14:2  As cha chabe oservénënga tojanë́yana: “Mua Juan chë Ubayactsemna, obanënguents̈ana tojtayena, chíyeca chca obenana bëts soyënga jamama yojtsebomna ca.”