23215 | MAT 1:2 | Abraham yojamna Isaacbe taitá; Isaacna Jacobëbe taitá y Jacob, Judá y chabe cats̈átangbe taitá. Judá, Fares y Zarabe taitá; y chatbe mamá Tamar yojamna; Fares Esrombe taitá y mua Arambe taitá. Aram Aminadabëbe taitá; Aminadab Naasonbe taitá y Naasón Salmonbe taitá. Salmón Boozbe taitá y muabe mamá Rahab yojamna; Booz Obedbe taitá y muabe mamá Rut yojamna; y Obedna Isaíbe taitá. Isaí Rey Davidbe taitá; David Salomonbe taitá y muabe mamá yojamna chë Uríasbe shema inamná. |
23230 | MAT 1:17 | Chcasna, Abrahámbents̈ana Davidbentscoñe bnë́tsana canta bëts pamíllanga imojëftsemna. Davídbents̈ana y chë israelitënga Babilonioca imojanëtamenëntscuana inÿe bnë́tsana canta bëts pamíllanga; y inÿe bnë́tsana canta bëts pamíllanga chë Israeloca ents̈anga imojanëtamenents̈ana, chë Cristo tojanonÿnántscoñe. |
23244 | MAT 2:6 | Y ts̈ëngaftanga, Judeoca Belenents̈e oyenënga, canÿe mandayá ts̈ëngaftangbents̈ana echanjabo. Cha nÿetsca chë Judeoca mándayëngbiama más uamaná echántsemna, y ats̈be ents̈anga Israeloca echántsanÿena. Chíyeca ts̈ëngaftangbe pueblo ndoñe nÿe bats̈á uámana pueblo quenátsmëna ca. |
23258 | MAT 2:20 | “Motsbaná, chë s̈es̈onatema y chabe mamá mesë́biats̈e y Israeloye cochtá. Chë s̈es̈onatema jóbama bos̈ënga ya obanënga montsemna ca.” |
23259 | MAT 2:21 | As José tojantsbaná y chë s̈es̈onatema y chabe mamá Israel luaroye tojtésanëbiats̈e. |
23264 | MAT 3:3 | Juan yojamna canÿa ndabiama chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Isaías mënts̈á tojánayana: Ents̈anga ndoyena luaroca canÿa enduáyebuache: “Bëngbe Utabná echanjabo ca; mo nda canÿe benache tojtseprontacá canÿe uámana ents̈á jashjanguama, ts̈ëngaftángnaca cachcá, Bëngbe Utabná jabama ainaniñe ts̈abe juabnë́ngaca s̈mochtseprontana ca” —cha tojánayana. |
23292 | MAT 4:14 | Chca tojanochnëngo, cachcá chaotsemnama nts̈amo chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Isaías tojanayancá. Isaías tojánayana: |
23397 | MAT 7:12 | “Inÿengaftaca s̈mochtsama nts̈amo chë ínÿenga ts̈ëngaftangaftaca chamotsamama s̈mojtsebos̈cá. Chca endmëna nts̈amo Moisesbe leyiñe y chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayëngbe buatëmbana soyënguiñe endayancá ca” —Jesús tojánayana. |
23424 | MAT 8:10 | Jesús chca tojanuena ora, tojanenjnaná y chë ústonënga tojanë́yana: —Ndegombre cbë́yana, ni mo nÿets Israelents̈e ni canÿa quem boyabasacá Bëngbe Bëtsábeñe nÿets̈á os̈buachiyá chiyátinÿena. |
23425 | MAT 8:11 | Y s̈cuayana, shinÿe bocanoicana y shinÿe uenatjë́mbambanoicana bëtscá ents̈anga mochanjabo, y Abraham, Isaac y Jacob, chë judiëngbe tempsca uámana bëts taitángaftaca mochanjotbiama Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoca, cánÿiñe juasama. |
23426 | MAT 8:12 | Ba Israeloca ents̈anga, chë ndëmuanÿengbiama Bëngbe Bëtsabe amë́ndayana natsana yochtsanmëna, chocana mochantëbuacana chë ndëbinÿna luaroye, infiernoye. Chents̈e puerte mochanjenóbos̈achna y chë tsets̈anama juatsas̈ënga mochantsenoftë́s̈jojnaye ca —Jesús tojánayana. |
23431 | MAT 8:17 | Chca Jesús tojanma, cachcá chaotsemnama nts̈amo chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Isaías tojanayancá. Cha mënts̈á tojánayana: “Cha bëngbe s̈ocanënga tonjaftsanca y bëngbe nÿetsca tsets̈anana chábeñe tonjanoquedá ca.” |
23468 | MAT 9:20 | Imojtsaye ora, canÿe shembása stëts̈oicana Jesúsbioye yojobeconá. Bnë́tsana uta uatama oboftjajuanánaca cha inapadecena. Chë s̈ocá Jesúsbioye yojobeconá ora, yojtsejuabnaye: “Masque nÿe mo chabe ents̈ayá sibiájua chaijuábojajo, salud chantinÿena ca.” Chents̈ana chë s̈ocá Jesusbe ents̈ayá tojanábojajo. |
23481 | MAT 9:33 | Jesús chë bacna bayëja chábents̈ana tbojtanábocna y cachora chë ndëbiá tojtanonts̈é oyebuambnayana. Ents̈anga ojnanánënga imojtsichamo: “¡Ndocna te Israelents̈e chca bëts soye chemuáisinÿe ca!” |
23490 | MAT 10:4 | Simón, chë celote ca uabobainá y Judas Iscariote, chë uayayëngbe cucuats̈iñe Jesúsbioye boshjuaná. |
23492 | MAT 10:6 | Nÿe Israeloca pueblëngoye s̈mochjá. Choca ents̈anga mo óts̈ena oveshëngcá montsemna, Bëngbe Bëtsábioye corente nduabuatma causa. |
23509 | MAT 10:23 | Canÿe pueblents̈e chacmojtsë́camena ora, inÿe puebloye s̈mochtsacheta. Ndegombre cbë́yana, Israelents̈a nÿetsca pueblëngoye cabá nda ora, chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá ya quem luaroye echanjabáshjango. |
23575 | MAT 12:17 | Chca tojanamëndá, cachcá chaotsemnama nts̈amo chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Isaías tojanayancá. Cha mënts̈á tojánayana: |
23613 | MAT 13:5 | Inÿe meshëngna ndëts̈benguiñe yojuatquë́cjana, ndoñe yapa fshantse binÿnents̈e. Chiñna betsco yojuábocna, fshantse ndoñe jashenocana yonjanmëna causa, |
23615 | MAT 13:7 | Inÿe meshëngna uchmë́shangañe yojuatquë́cjana, y chë uchmëshangá yojuájua orna, lempe yojtsatscué. |
23622 | MAT 13:14 | Chcáyecna, chë́ngbeñe entsemna cachcá nts̈amo chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Isaías tojanayancá: Masque becá chamouena, ndoñe queochátësertana. Masque puerte chamotsantjes̈na, ndoñe quemochátinÿe |
23629 | MAT 13:21 | pero ndoñe nÿets tempo chana jocochájuana, y chca, ndoñe bayté Bëngbe Bëtsáftaca ntjëftsemnëngana, ndoñe yapa tmontsas̈buaché causa. Inÿenga chë́ngbioye mochantsë́buayënja y Bëngbe Bëtsábeñe betsos̈buáchiyama mochanjasúfrianga; chíyeca chënga Bëngbe Bëtsabe palabra cachcá mochanjesonÿaye. |
23631 | MAT 13:23 | Pero chë uanguanëshiñe yojuatquë́cjana jénaye entsemna mo chë Bëngbe Bëtsabe palabra tmojouena y botamana jósertana ents̈angcá. Mo canÿe betiye puerte ts̈abá tojtseshajuancá, chënga bëtscá ts̈abe soyënga Bëngbe Bëtsabiama mochántsama. Inÿengna ínÿengbiama más bëtscá soyënga mochántsama, y chca, ínÿenga jtsemnana mo chë patse meshënga tojanshajo jenaycá, ínÿenga mo chë chnë́nguana bnëtsancá y ínÿengna mo chë unga bnë́tsana meshënga tojanshajo jenaycá ca” —Jesús tojanabuayená. |
23709 | MAT 15:7 | ¡Bacna ents̈anga, nts̈amo ndegombre s̈mojuabnacá ndinÿinÿnayënga! Nÿe ts̈abá chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Isaías ts̈ëngaftangbiama tojanoyebuambá, mënts̈á tojánayana ora: |
23713 | MAT 15:11 | Ndayá ents̈á tojtsesacá, ndoñe quebochátsbema Bëngbe Bëtsabe delante ndoñe ts̈abia. Inÿets̈á comna: ndayá ents̈á tojtsejuabná y tojtsoyebuambnacá endobena cha jabemana Bëngbe Bëtsabe delante ndoñe ts̈abia ca. |
23726 | MAT 15:24 | As Jesús tojánayana: —Bëngbe Bëtsá ats̈e s̈onjichmó jtsanÿenama nÿe chë ents̈anga, chë mo óts̈ena oveshëngcá imomnënga Israeloquënga, y chë ndoñe judiëngna ndoñe ca. |
23733 | MAT 15:31 | Y chca orna, chë ents̈anga tmojáninÿe: chë ndëbianga imojtsatoyebuambná, chë ts̈abá jobónjuama ndobenënga ts̈abá imojtsatsmëna, chë coshetënga ts̈abá imojtsatana y chë jtanëngna yojtsëbinÿna; y chama chënga corente ojnanánënga imojtsemna. Chora chënga tmojanonts̈é jëtschuayana chë Israelents̈a ents̈anga imojánadorana Bëngbe Bëtsá. |
23843 | MAT 19:12 | Ba soyënga comna ndaye causa chë boyabásenga ndoñe ntsobenana jobouamayana. Inÿenga jónÿnana jobouamayama ndobenënga, ínÿengbioye cach ents̈anga jábiamana jobouamayama ndobenënga y ínÿengna, nÿets tempo nÿe Bëngbe Bëtsabe amë́ndayama oservena causa ca —tojanë́yana. |
23859 | MAT 19:28 | As Jesús tojanë́yana: —Ndegombre cbë́yana, nÿetsca quem luarents̈a soyëngama mo tsmëcá jtsemnama tempo chaojobuache ora, chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá chabe buashinÿinÿana bëts ts̈enës̈iñe reycá echanjótbema jtsemándayama; y ts̈ëngaftanga, chë ats̈e s̈mëstonëngna, chora bnë́tsana uta uámana tbemaniñe s̈mochanjotbiama mo reyëngcá, chë Israeloca bnë́tsana uta bëts pamillents̈a ents̈angbiama jayanama ts̈abá o ndoñe ts̈abá tmonjamama. |
23887 | MAT 20:26 | Pero ts̈ëngaftangbeñna ndoñe chca chaondë́tsemna. Inÿets̈á; masna, nda ts̈ëngaftanguents̈e chë más uamaná jtsemnama tojtsebos̈á bontsemna chë ínÿenga jtsaservénana. |
23928 | MAT 21:33 | Mënts̈ánaca Jesús tojánayana: “Inÿe cuento s̈mochjatuena chas̈muatsjínÿama: Canÿe jajañe nduiño uvas betiyënga yojáje y chë shë́conana yojajétja. Chë uvasës̈angá juants̈ë́tetjiamna canÿe base luare yojajutjo y canÿe tsbanana jebna soye yojapórma chents̈e jtsaishanÿama. Chents̈ana, inÿe trabájayënga chë jajañe yojárrendaye y chana inÿe luaroye yojtsoñe. |
23973 | MAT 22:32 | “Ats̈e sëndmëna Abraham, Isaac y Jacobëbe Bëtsá ca.” Bëngbe Bëtsá chca jayanëse entsichamo cha ndoñe yondmëna obanëngbe Bëtsá, sinó aina ents̈angbe Bëtsá ca, er masque chënga tmojanóbana, chënga cabá Bëngbe Bëtsáftaca mondoyena ca —Jesús tojánayana. |
24118 | MAT 25:41 | “Chents̈ana chë Utabná chabe uañicuayoica chamojtsemna ents̈anga echanjáuyana: ‘Ats̈bents̈ana mojuánanga ats̈be Bëtsabe uaboténënga. Infiernoye motsajna, chë ndocna te queochátsfsana íñeshoye; choca endëprontana Satanás y chabe ustonëngbiama. |
24137 | MAT 26:14 | Canÿa chë bnë́tsana uta uatsjendayënguents̈á, Judas Iscariote ca uabainá, tojána bachnangbe amëndayë́ngaftaca jencuéntama. |
24149 | MAT 26:26 | Imojtsesantscuana, Jesús tandës̈e tojanca, Bëngbe Bëtsábioye chama tbojtanchuá, tojanjatá y chë uatsjéndayënga tojanats̈atá. Y mënts̈á tojánayana: “Mocñënga, mosënga. Ats̈be cuerpo entsemna ca.” |
24207 | MAT 27:9 | Chca, tojanochnëngo nts̈amo Jeremías, chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá, tempscá tojanayancá, ndayá yochjanchnënguama. Chana mënts̈á tojánayana: “Y chë unga bnë́tsana ralbenga tmonjanca, ntsachets̈á chë Israeloca ents̈anga cha tmojanamananacá, |
24235 | MAT 27:37 | Y chabe bests̈as̈e juatsboicna canÿe uabemana soye tmojananjo. Chiñe yojétsayana ndáyeca cha tmojancrucificama, mënts̈á: MUA JESÚS ENDMËNA, CHË JUDIËNGBE REY ca. |
24240 | MAT 27:42 | “Cha ínÿenga tojëftsatsebacá, pero cachá jéntsbocama ndoñe quenátobena. Cha Israeloca ents̈angbe Rey tojtsemnëse, chë cruzocana chauatastjango, y chca, bënga chábeñe fchtsos̈buáchiye. |
24286 | MRK 1:2 | Nts̈amo bayté entsemna, chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Isaías chabe librë́s̈añe yojëftsayancá, nts̈amo Bëngbe Bëtsá chabe Uaquiñábioye ibojauyanama cha tojanábema ora: Minÿe, ats̈be abuayiynayá acbe natsana sëntsichamná, chë aca jabama lempe echanjaprónta cha. |
24309 | MRK 1:25 | Chora Jesús chë bayë́jbioye tbojtsanácacana, y tbojaniyana: —¡Iytëca móbema y chábents̈ana maisebocna ca! |
24322 | MRK 1:38 | Y Jesús tojanë́yana: —Inÿoye cuajna, cam béconana pueblëngoye, chíñnaca Bëngbe Bëtsabe soyëngama ents̈anga chayábuayenama; er chama ats̈e sënjabo ca. |
24365 | MRK 3:8 | Inÿe ents̈ángnaca chábioye tmojanobeconá Judeocana, Jerusalenocana, Idumea ca uabaina luarocana, Jordán béjaye chenguanoicana, Tiro y Sidón pueblëngocana. Chënga tmojanobeconá, Jesús ts̈a bëts soyënga yojtsamama tmojanuena ora. |
24376 | MRK 3:19 | y Judas Iscariote, chë chents̈ana ndoñe baytesna, Jesús uayayëngbe cucuats̈iñe bochjanboshjoná. |
24397 | MRK 4:5 | Inÿe meshëngna ndëts̈benguiñe yojuatquë́cjana, ndoñe yapa fshantse binÿnents̈e. Chiñna betsco yojuábocna, ndoñe yapa jashenocana fshantse yojanmëna causa; |
24399 | MRK 4:7 | Inÿe meshëngna uchmë́shangañe yojuatquë́cjana; chë uchmashá yojuájua ora, lempe yojtsatscué, y chca, chë jénayents̈ana tondaye yonjuashájona. |
24408 | MRK 4:16 | Inÿe ents̈anga mondmëna mo chë ndëts̈benguiñe yojuatquë́cjana jenaycá; chëngna Bëngbe Bëtsabe palabra jouenana y oyejuayënga jtsemnana; |
24409 | MRK 4:17 | pero ndoñe nÿets tempo chana jocochájuana; y chca, ndoñe bayté Bëngbe Bëtsáftaca ntjëftsemnëngana, ndoñe yapa tmontsas̈buaché causa. Inÿenga mochantsë́buayënja, y Bëngbe Bëtsábeñe betsos̈buáchiyama mochanjasúfrianga; chíyeca chënga Bëngbe Bëtsabe palabra cachcá mochanjesonÿaye. |
24410 | MRK 4:18 | Inÿenga mondmëna mo chë uchmë́shangañe yojuatquë́cjana jenaycá. Chënga Bëngbe Bëtsabe palabra mochanjouena, |
24412 | MRK 4:20 | Pero ínÿenga mondmëna mo chë uanguaniñe yojuatquë́cjana jenaycá. Chëngna Bëngbe Bëtsabe palabra botamana mochanjouena; nÿets ainánaca mochántseprontana chiñe jtsos̈buáchiyama. Mo canÿe betiye becá ts̈abá tojtseshajuancá, chënga bëtscá ts̈abe soyënga Bëngbe Bëtsabiama mochántsama. Inÿenga ínÿengbiama más bëtscá soyënga mochanjama; y chca, ínÿenga mochántsemna mo chë unga bnë́tsana meshe tojanshajo jenaycá, ínÿenga mo chë chnë́nguana bnëtsancá, y ínÿengna mo chë patse meshënga tojanboté jenaycá ca” —Jesús tojánayana. |
24491 | MRK 6:15 | Inÿengna imojtsichamo: “Cha entsemna chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Elías ca.” Y ínÿengna: “Muana canÿa Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá, mo chë tempsquëngcá ca.” |
24538 | MRK 7:6 | Chora Jesús tojanë́yana: —Nÿe ts̈abá chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Isaías ts̈ëngaftangbiama tojánayana, bacna ents̈anga chë nts̈amo ndegombre s̈mojuabnacá ndinÿinÿnayënga ca, mënts̈á enduabemanents̈e: Quem ents̈anga mondbétsichamo Bëngbe Bëtsá ts̈a ts̈abia yomna ca; chca nÿe uayás̈aca, pero chëngbe ainanents̈e ndocna ts̈abe juabnë́ngaca. |
24547 | MRK 7:15 | Ndayá ents̈á tojtsesacá, ndoñe ntjábemana ndoñe ts̈abia Bëngbe Bëtsabe delante. Inÿets̈á comna: nts̈amo ents̈á tojtsejuabná y tojtsoyebuambnacá endobena jabemana ndoñe ts̈abia Bëngbe Bëtsabe delante. |
24597 | MRK 8:28 | Y chënga tmojaniyana: —Inÿenga montsichamo Juan chë Ubayaná ca, ínÿengna Elías ca, y ínÿengna, canÿe Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá ca. |
24700 | MRK 10:43 | Pero ts̈ëngaftangbeñe ndoñe chca chaondë́tsemna. Inÿets̈á; masna, nda ts̈ëngaftangbeñe chë más uamaná jtsemnama tojtsebos̈e, cha bontsemna chë ínÿenga jtsaservénana; |
24768 | MRK 12:26 | Y chë obanënga jtayenama, ¿Moisesbe librë́s̈añe ndoñe s̈mëndualía nts̈amo Bëngbe Bëtsá tbojaniyanama, chë betiyetema yojtsángbototjuana ora? Bëngbe Bëtsá mënts̈á tbojaniyana: “Ats̈e sëndmëna Abraham, Isaac y Jacobëbe Bëtsá ca.” |
24771 | MRK 12:29 | Y Jesús tbojanjuá: —Chë más uámana mando mënts̈á endmëna: “Israeloquënga s̈mochjouena, Utabná, Bëngbe Bëtsá endmëna, y nÿe canÿe Bëngbe Utabná endmëna, ndocná más. |
24833 | MRK 14:10 | Chents̈ana, Judas Iscariote, canÿe chë bnë́tsana uta uatsjendayënguents̈á, tojána chë bachnangbe amëndayë́ngaftaca jencuéntama, Jesús chëngbe cucuats̈iñe jaboshjonama. |
24845 | MRK 14:22 | Imojtsesantscuana, tandës̈e tojanca, Bëngbe Bëtsábioye chama tbojtanchuá, tojanjataye y chabe uatsjéndayënga tojanëjatá, y mënts̈á tojánayana: “Mocñënga, mosënga, ats̈be cuerpo entsemna ca.” |
24921 | MRK 15:26 | Y chabe bests̈as̈e juatsboicna canÿe uabemana soye tmojananjo. Chiñe yojétsayana ndáyeca cha tmojancrucificama, mënts̈á: MUA CHË JUDIËNGBE REY ENDMËNA ca. |
24927 | MRK 15:32 | ¡Chë Cristo, chë Israeloca Rey! ¡Cruzocana chauatastjango, bënga jinÿama y chábeñe chaftsos̈buachema ca!” Y cháftaca ibojtsecrucificanátnaca ibojtsóyenguaye. |
24945 | MRK 16:3 | Imojtsaye ora imojtsayénatsëtsnaye: “¿Chë cuevëshoye amashjuanents̈a ndëts̈bé nda bochtsabuajuána ca?” |
24967 | LUK 1:5 | Herodes Judea luaroca rey inamna ora, yojamna canÿe judiëngbe bachna, Zacarías ca uabainá. Cha yojamna Abíasbe bachnanguents̈a pamillo. Chabe shemna, Isabel ca yojanabaina, y chana Aarónbents̈ana ents̈á inamna (Aarón, chë más uámana bachnangbe natsana amëndayá). |
24969 | LUK 1:7 | Básenga tondaye ibonjánabamna, Isabel s̈es̈ona jtsebomnama ndobena causa, y chatna ya bëtsanánata ibojtsemna. |
24975 | LUK 1:13 | Chora chë ángel tbojaniyana: —Zacarías, ndoñe matauatjana. Bëngbe Bëtsá tonjouena nts̈amo tconjaimpadacá. Acbe shema Isabel canÿe s̈es̈ona bochántsebomna, boyabásetema, y chana Juan ca cochjuabaye. |
24978 | LUK 1:16 | Banga Israeloca ents̈anga, nts̈amo cha chaojayanama mochanjonts̈é joyeunayana Bëngbe Bëtsá, chëngbe Utabná. |
24986 | LUK 1:24 | Chents̈ana baseftaytese, chabe shema Isabel ngomamaná yojoquéda, y chë causa, chë shema shachna ishinÿe cach tsoca yebnents̈e totanoquedá. |
24988 | LUK 1:26 | Isabel chnë́nguana ishinÿe ngomamaná yojtsemna ora, Bëngbe Bëtsá, ángel Gabriel tbojanichmó Galilea luaroye, Nazaret ca uabaina puebloye, |
24998 | LUK 1:36 | Mouena, Isabel, acbe primá, canÿe s̈es̈ona bochántsebomna, masque ya bëtsananá cha entsemna; chë “s̈es̈ona ndbomná ca” monjanabobuatmá, mora ya chnë́nguana ishinÿe ngomamaná entsemna, |
25002 | LUK 1:40 | Chocna cha, Zacaríasbe yebnents̈e tojánamashëngo y Isabélbioye tbojanchuá. |
25003 | LUK 1:41 | Isabel nts̈amo María tbojanchuama tojanuena ora, Isabelbe s̈es̈ona chabe uafsbioye tojanobonjó, y chë Uámana Espíritu Isabélbeñe tojánamashëngo chabe ainaniñe jtsemándayama. |
25004 | LUK 1:42 | Chcasna, Isabel jabuache tojánayana: —¡Bëngbe Bëtsá acbiama más ts̈abe bendicionënga entsama nÿetsca shembásengbiama, y chë cochántsebomna s̈es̈onbiámnaca cachcá! |
25016 | LUK 1:54 | Cha tojanë́jabuache chabe ents̈anga Israeloca, chabe oservénënga, y ndoñe tbonjánebnatjëmba jtsalastemánana, |
25018 | LUK 1:56 | Mariyna unga ishinÿe Isabélaftaca tojanoquedá, y chents̈ana cachabe yebnoye tojtaná. |
25019 | LUK 1:57 | Isabel jtses̈ócanama tojanónts̈abuache ora, canÿe s̈es̈ona boyabásetema tojanonÿná. |
25020 | LUK 1:58 | Isabelbe juachañe oyenënga y chabe pamíllanga tmojántats̈ëmbona nts̈amo Bëngbe Bëtsá chábioye ibojalastemama, y chama corente Isabélaftaca tmojanoyejuanga. |
25023 | LUK 1:61 | As chënga Isabélbioye tmojaniyana: —Acbe pamíllangbeñe ndocná chca quenatabaina ca. |
25030 | LUK 1:68 | “¡Chë Utabná, chë Israeloca ents̈angbe Bëtsá matschuanga, er cha tonjabo chabe ents̈anga jabújabuachama y jabátsebacama! |
25042 | LUK 1:80 | Chë básetema yojonts̈é jobóchana y chabe espíritnaca puerte. Bayté, ents̈anga ndoyena luarënguenache cha yojëftsiyena, Bëngbe Bëtsá Israeloca ents̈ángbioye cha tojáninÿanÿentscuana. Chents̈ana, chamuábuatmanamna tojanonts̈é Israeloca ents̈ángbeñe jóyebuambayana. |
25067 | LUK 2:25 | Jerusalenoca inamna canÿe bacó, Simeón ca uabainá; cha inamna nÿetsca soyënguiñe ts̈abá amá, y yojaniyena nts̈amo Bëngbe Bëtsá yomandacá. Cha yojanobátmana chë tempo ndaye ora, Bëngbe Bëtsá bochjanichmuá canÿa Israeloca ents̈anga cháuatsebacama. Y chë Uámana Espíritu chabe ainaniñe yojtsemna; |
25074 | LUK 2:32 | Cha chë ndoñe judiëngbe juabnënga binÿnayá echántsemna; y chábeyeca, nÿets quem luarents̈e mochanjátats̈ëmbona, chë acbe ents̈angbiama, Israeloquëngbiama ca” —cha tojánayana. |
25076 | LUK 2:34 | Chents̈ana, Simeón Bëngbe Bëtsábioye tbojanimpadá ts̈abe bendicionënga chata chabotsebomnama chaomama; y María, chë Jesusbe mamábioye tbojaniyana: “Quem soyënga corente cmochanjacochtsets̈enaná, mo ainana espadë́jaca cuafjenëchnëngcá. Cha Israeloca banga echanjápochocaye y banga echanjátsebacaye; y chca, nts̈amo banga ainaniñe imojuabnacá echantsótats̈ëmbo. Israeloca banga quem básetema mochantsábotena y chabe palabrë́ngnaca ca” —cha tbojaniyana. |
25080 | LUK 2:38 | Simeón, María y Josébioye yojtsëtsëtsnaye ora, Ana chë́ngbioye yojobeconá, y chë Atsebacayá tojanonÿnama Bëngbe Bëtsábioye tbojtanchuá chents̈ana, Jerusalenoca ents̈ángbioye, chë canÿe atsebacayá Israeloca ents̈angbiama imojanobatmanë́ngbioye tojanë́yana, chana Jesús yojétsemna ca. |
25095 | LUK 3:1 | Bnë́tsana shachna uatama Tiberio César Romoca bëts mandado yojamna ora, Poncio Pilato yojamna Judeoca mandado, Heródesna Galileoca rey, chabe cats̈ata Felipe Iturea y Traconitoca rey, y Lisániasna Abilinioca rey. |
25098 | LUK 3:4 | Chë soye tojanopasá, cachcá nts̈amo chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Isaías chabe librë́s̈añe yojëftsabemcá. Cha mënts̈á tojanábema: Ents̈anga ndoyena luaroca canÿa enduáyebuache: “Bëngbe Utabná echanjabo ca; mo nda canÿe benache tojtseprontacá canÿe uámana ents̈á jashjanguama, cachcá, ts̈ëngaftángnaca, Bëngbe Utabná jabama ainanents̈e ts̈abe juabnë́ngaca s̈mochtseprontana. |
25115 | LUK 3:21 | Pero Herodes Juánbioye cabá ndutame ora, Juan ba ents̈anga tojanëbaye, y Jesúsnaca tojánabo jenábayama. Ibojtsabayanëntscuana, Jesús Bëngbe Bëtsáftaca ibojtsencuéntaye; y chora celoca yojotëfjo, |
25117 | LUK 3:23 | Jesús unga bnë́tsana uata yojtsebomna, ents̈ángbeñe Bëngbe Bëtsabe soyëngama jóyebuambayama yojonts̈é ora. Ents̈anga imojanjuabná Jesús Josebe uaquiñá yojamna ca. José yojamna Elibe uaquiñá. Elí Matatbe uaquiñá y Matatna Levibe uaquiñá. Leví yojamna Melquibe uaquiñá, Melqui Janabe uaquiñá y Jana Josebe uaquiñá. José yojamna Matatíasbe uaquiñá, Matatíasna Amosbe uaquiñá. Amós Nahumbe uaquiñá, Nahúm Eslibe uaquiñá y Esli yojamna Nagaibe uaquiñá. Nagai yojamna Maatbe uaquiñá, Maatna Matatíasbe uaquiñá. Matatías Semeibe uaquiñá, Semei Josecbe uaquiñá y Josec yojamna Judabe uaquiñá. Judá yojamna Joananbe uaquiñá y Joanán Resabe uaquiñá. Resa Zorobabelbe uaquiñá, Zorobabel Salatielbe uaquiñá, y Salatielna Neribe uaquiñá yojamna. Neri yojamna Melquibe uaquiñá, Melqui Adibe uaquiñá. Adi Cosambe uaquiñá, Cosam Elmadambe uaquiñá, y Elmadamna yojamna Erbe uaquiñá. Er yojamna Jesusbe uaquiñá y Jesús Eliezerbe uaquiñá. Eliezer Jorimbe uaquiñá y Jorimna Matatbe uaquiñá. Matat yojamna Levibe uaquiñá, Leví Simeonbe uaquiñá y Simeón Judabe uaquiñá. Judá Josebe uaquiñá, José Jonambe uaquiñá, y Jonamna yojamna Eliaquimbe uaquiñá. Eliaquim yojamna Meleabe uaquiñá, Melea Menabe uaquiñá. Mena Matatbe uaquiñá, y Matata yojamna Natanbe uaquiñá. Natán yojamna Davidbe uaquiñá, David Isaíbe uaquiñá y Isaína Obedbe uaquiñá. Obed Boozbe uaquiñá, Booz Salabe uaquiñá y Sala yojamna Naasonbe uaquiñá. Naasón yojamna Aminadabëbe uaquiñá, Aminadab Adminbe uaquiñá y Admin Arnibe uaquiñá. Arni Esrombe uaquiñá, Esrom Fáresbe uaquiñá y Fáresna yojamna Judabe uaquiñá. Judá yojamna Jacobëbe uaquiñá, Jacob Isaacbe uaquiñá y Isaacna Abrahambe uaquiñá. Abraham Tarebe uaquiñá y Taré yojamna Nacorbe uaquiñá. Nacor yojamna Serugbe uaquiñá, Serug Ragaube uaquiñá y Ragauna Pelegbe uaquiñá. Peleg Heberbe uaquiñá, y Heber yojamna Salabe uaquiñá. Sala yojamna Cainanbe uaquiñá, Cainán Arfaxadbe uaquiñá y Arfaxadna Sembe uaquiñá. Sem Noebe uaquiñá y Noé yojamna Lamecbe uaquiñá. Lamec yojamna Matusalenbe uaquiñá, Matusalén Enocbe uaquiñá y Enocna Jaredbe uaquiñá. Jared Mahalaleelbe uaquiñá, y Mahalaleelna yojamna Cainanbe uaquiñá. Cainán yojamna Enosbe uaquiñá, Enós Setbe uaquiñá, Set Adanbe uaquiñá y Adán Bëngbe Bëtsabe uaquiñá. |
25149 | LUK 4:17 | Chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Isaíasbe librë́s̈a tmojaniyé chaualiama. Chë librë́s̈a yojutë́fjona orna, tojáninÿena mënts̈á uábemanents̈e: |
25157 | LUK 4:25 | Ndegombre cbë́yana, Elías, chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá, Israeloca inamna ora, ba viudanga chents̈e imojamna. Chë tempo, unga uata y tsë́ntsañe nÿets̈á ndoñe tonjanafté y bëts shëntsana chë luariñe yojtsebinÿna. |
25158 | LUK 4:26 | Pero Bëngbe Bëtsá, Elíasbioye ndoñe tbonjanichmó ni mo canÿe Israelents̈a viudábioye, y aíñe tbojanichmó ínÿoye, Sarepta ca uabáinoye, Sidón béconana, canÿe chents̈a viudábioye. |
25159 | LUK 4:27 | Eliseo, chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá, Israeloca inamna ora, chents̈e banga imojamna bacna nguayanánaca s̈oquënga, y ni mo canÿa chents̈a s̈ocábioye tbonjanshná, pero aíñe canÿe s̈ocábioye, Naamán ca uabainá, cach bacna nguayanánaca, Siriocá ca” —cha tojánayana. |