23215 | MAT 1:2 | Abraham yojamna Isaacbe taitá; Isaacna Jacobëbe taitá y Jacob, Judá y chabe cats̈átangbe taitá. Judá, Fares y Zarabe taitá; y chatbe mamá Tamar yojamna; Fares Esrombe taitá y mua Arambe taitá. Aram Aminadabëbe taitá; Aminadab Naasonbe taitá y Naasón Salmonbe taitá. Salmón Boozbe taitá y muabe mamá Rahab yojamna; Booz Obedbe taitá y muabe mamá Rut yojamna; y Obedna Isaíbe taitá. Isaí Rey Davidbe taitá; David Salomonbe taitá y muabe mamá yojamna chë Uríasbe shema inamná. |
23220 | MAT 1:7 | Salomón Roboambe taitá; Roboam Abíasbe taitá y Abíasna Asabe taitá; Asa Josafatbe taitá; Josafat Jorambe taitá y Joramna Uzíasbe taitá. Uzías Jotambe taitá, Jotam Acazbe taitá y Acazna Ezequíasbe taitá. Ezequías Manasesbe taitá; Manasés Amonbe taitá y Amón Josíasbe taitá. Josíasna Jeconías y chabe cats̈átangbe taitá yojamna. Chë Babilonioca ents̈anga chë israelitënga tmojánishëche y choca imojanëtámena ora, Josías chë básenga yojánabamna. |
23225 | MAT 1:12 | Ya Babilonioca ndutámenënga ora; Jeconías Salatielbe taitá; Salatiel Zorobabelbe taitá. Zorobabel Abiudbe taitá; Abiud Eliaquimbe taitá y Eliaquimna Azorbe taitá. Azor Sadocbe taitá; Sadoc Aquimbe taitá y Aquimna Eliudbe taitá. Eliud Eleazarbe taitá; Eleazar Matanbe taitá y Matán Jacobëbe taitá. Jacob Josebe taitá yojamna y Josena Mariybe boyá. María Jesusbe mamá, Jesús chë Bëngbe Bëtsabe Uámana Uabuayaná, chë Cristo ca uabainá. |
23231 | MAT 1:18 | Jesucristo jónÿnanamna mënts̈á tojanopasá: María tbojans̈buachená Joséftaca jobouamayama, pero cabá ndoñe cánÿiñe ibontsiyena ora, tojanopasá Mariyna ngomamaná yojoquéda chë Uámana Espíritbe obenánaca. |
23233 | MAT 1:20 | Y chca yojtsejuabnantscuana, mo otjenayoquëcá canÿe Bëngbe Bëtsabe ángel tbojáninÿe y chana Josébioye tbojaniyana: “José, Davídbents̈ana ents̈á, ndoñe matenócochinÿenana Maríaftaca jobouamayama, er chë bochántsebomna s̈es̈ona chë Uámana Espíritbe obenánaca cha bochántsebomna. |
23242 | MAT 2:4 | Chents̈ana chë rey tojánachembo nÿetsca chë judiëngbe bachnangbe amë́ndayënga y chë judiëngbe ley abuátambayënga jenoyeunayëngama. Mënts̈á tojanatjá: —¿Ndayents̈e chë Bëngbe Bëtsabe Uámana Uabuayaná, chë Cristo ca uabainá, jónÿnama ibomna ca? |
23254 | MAT 2:16 | Chë maguënga tmojtsaningñema Herodes tojántats̈ëmbona ora, puerte tbojánetna, y tojanmandá lempe jtsëbáyama base boyabásetemënga uta uata bomnënga y cabá uta uata ndbomnënga, Belén y chë juachañe pueblënguents̈ënga. Uta uatama cha tojanjuabó, er uta uata yojtsemna chë maguënga chë estrella tmojáninÿama. |
23262 | MAT 3:1 | Chë tempo, Juan chë Ubayaná, ents̈anga ndoyena luaroye Judeoca tojánbocna, Bëngbe Bëtsabe soyëngama jábuayenama. |
23264 | MAT 3:3 | Juan yojamna canÿa ndabiama chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Isaías mënts̈á tojánayana: Ents̈anga ndoyena luaroca canÿa enduáyebuache: “Bëngbe Utabná echanjabo ca; mo nda canÿe benache tojtseprontacá canÿe uámana ents̈á jashjanguama, ts̈ëngaftángnaca cachcá, Bëngbe Utabná jabama ainaniñe ts̈abe juabnë́ngaca s̈mochtseprontana ca” —cha tojánayana. |
23272 | MAT 3:11 | “Ndegombre, ats̈na béjayeca cbondubáyana Bëngbe Bëtsabe benache chas̈muatishachama. Pero chë ats̈be ústonoye echanjabá, ats̈biama más obenana bomná comna, y ats̈e merecido taitsatobuajoñe ni mo chabe shecochëtjonëshe jtsámbañama. Chë chabe benache aíñe chamojtishachëngbiama Bëngbe Bëtsá echanjama chë echanjabábeyeca, chë Uámana Espíritu chëngbe ainaniñe cháuamashënguama. Pero chë benache ndoñe chamontishachëngbiamna, Bëngbe Bëtsá echanjama chë echanjabábeyeca, corente castigánënga chamotsemnama, mo iñeshequëcá. |
23277 | MAT 3:16 | Jesús ya uabainá yojtsemna ora, chë buyeshoicana tojtanshë́bëbocna. Chorna Jesús tsbanánoye yojontjes̈iye y tojáninÿe chë celoca atëfjniñe y chë Uámana Espíritu mo canÿe palomatemcá chábioye yojtsastjajuana. |
23279 | MAT 4:1 | Chents̈ana chë Uámana Espíritu ents̈anga ndoyena luaroye Jesús tbojanánatse, as Satanás chauábama cha jisháchichiyama. |
23281 | MAT 4:3 | As Satanás tbojanobobeconá y tbojaniyana: —Aca ndegombre Bëngbe Bëtsabe Uaquiñá tcomnëse, momandá quem ndëts̈benga tandës̈e chaobiama ca. |
23284 | MAT 4:6 | Chents̈e Satanás mënts̈á tbojaniyana: —Aca ndegombre Bëngbe Bëtsabe Uaquiñá tcomnëse, muents̈ana fshantsoye montsënja, er Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe endayana: Bëngbe Bëtsá chabe angelënga echanjichamuá, chacmotsinÿenama. Chënga buacuats̈ë́ngaca cmochanjishache, shecuats̈e ndëts̈beñe ndocá chacondomama ca —cha tbojaniyana. |
23285 | MAT 4:7 | Chora Jesús tbojanjuá: —Cach Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe mënts̈á endayana: “Ndoñe matsbos̈ana acbe Bëtsá chë Utabná bacna soyëngama jacochënguama ca.” |
23290 | MAT 4:12 | Juan chë Ubayaná cárceloye tmojanëtámiama Jesús tojanuena ora, Galilea luaroye cha tojtaná. |
23401 | MAT 7:16 | Ts̈ëngaftanga betiyënga jtsabuatmana nts̈amo cada ona tojtseshajcá; cachcá ts̈ëngaftanga chcanga s̈mochantsëbuatma, ndayá chënga mochtsamama. Uchmas̈ëshe betiyents̈ana ndoñe uvas ntjuátabebiana, ni higuëbé cardo betiyents̈ana. |
23406 | MAT 7:21 | “Ndoñe nÿetscanga chë ‘¡Utabná! ¡Utabná ca!’ ats̈e s̈mojtsatsëtsnanga, Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoye quemochátamashjna. Nÿe nts̈amo ats̈be Taitá, celoca endmëná, tojtsebos̈cá amëngna aíñe. |
23407 | MAT 7:22 | Quem luare jopochócama te banga ats̈e s̈mochanjauyana: ‘¡Bëngbe Utabná! ¡Bëngbe Utabná! Aca jóts̈ëmbonëse, ácbeñe betsos̈buáchema, bënga fsëndoyebuambná, y ácbeyeca bacna bayëjëngbe juabna ents̈ángbents̈ana fsëndëtabocana, y ácbeyeca bëts soyënga fsëndama ca.’ |
23410 | MAT 7:25 | Uaftena yojuáshjango, chë béjayënga yojóftjajna, chë yebnoye puerte yojtsebinÿiaye, pero chë yebna ndoñe ntjuáshajayana, chë yebna ndëts̈beñe inajéboyeca. |
23412 | MAT 7:27 | Uaftena yojuáshjango, chë béjayënga yojóftjajna, chë yebnoye puerte yojtsebinÿiaye y chë yebna uabouancá yojtsáshajaye ca” —Jesús tojánayana. |
23416 | MAT 8:2 | Chora canÿe boyabása bacna nguayanánaca s̈ocá Jesúsbioye tojanobeconá, chabe delante yojoshaments̈iye y tbojaniyana: —Utabná, aca tcojtsebos̈ëse, catjobenaye ats̈be s̈ocana jtsebojuánana ca. |
23420 | MAT 8:6 | Jesúsbioye tbojaniyana: —Utabná, ats̈be bochichnayá yebnoca s̈ocá entsemna, jama ndoñe quenátobena y jabuache tsets̈anánaca entsobësná ca. |
23435 | MAT 8:21 | Chora inÿa, cach uatsjendayënguents̈á, Jesúsbioye tbojaniyana: —Bëngbe Utabná, s̈molesenciá ats̈be taitá chjshesabotbontsañe ca. |
23439 | MAT 8:25 | As chabe uatsjéndayënga tmojána Jesús jetsefs̈enama y tmojaniyana: —¡Bëngbe Utabná, s̈matsebacá. Montsenatjë́mbambana ca! |
23443 | MAT 8:29 | y chora tbojanonts̈é chë bacna bayëjë́ngbeyeca mënts̈á uayebuáchana: —¿Ndayá bë́ngaftaca cojtsebos̈e, Jesús, Bëngbe Bëtsabe Uaquiñá? ¿Moye tcojabo bënga chafsufrima, chama cabá ndoñe chë tempo yontsemna ora ca? |
23462 | MAT 9:14 | Chents̈ana, Juan chë Ubayanabe ústonënga tmojanobeconá y Jesús tmojantjá: —Bënga y chë fariseunga fsënduamana ba soye tondaye ntjascá jtsemnana, Bëngbe Bëtsáftaca jencuéntama. ¿Ndáyeca acbe uatsjéndayënga ndoñe chca ca? |
23515 | MAT 10:29 | “Uta jaja shlofts̈etémata nÿe canÿe denario crocenánama mondbétsena. Masque chca, ni cánÿetema obanatema fshantsoye jotsats̈ana, ts̈ëngaftangbe Taitá, Bëngbe Bëtsá ndoñe tontsebos̈ëse. |
23530 | MAT 11:2 | Chë tempo Juan chë Ubayaná cárceloye tmojanëtame. Choca cha yojouena ndayá Jesús yojtsamama. Y as, Jesús yojtsemnoye, básefta chabe ústonënga tojanichamó, |
23531 | MAT 11:3 | mënts̈á jatjayama: —¿Aca ndegombre cojtsemna chë jabama ibojanmëná, chë Uámana Uabuayaná, o s̈ojtsamna ínÿabiama jatobátmama ca? |
23539 | MAT 11:11 | Ndegombre cbë́yana: Nÿets tempo ents̈ángbeñe, ndocná quenátsmëna Juan chë Ubayanabiama más bëtsá; masque chca, Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoca chë más bats̈á uamaná, más bëtsá echántsemna nts̈amo mora Juan yomnama. |
23540 | MAT 11:12 | “Juan chë Ubayaná tojánabo orscana më́ntscoñama, bëtscá ents̈anga ts̈a mondbos̈e Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoye jamashënguama, y chë Bëngbe Bëtsabe amë́ndayama contra imomnëngna, chëngbe nÿets añémoca montsebos̈e chë mándayana jtsepochócama. |
23553 | MAT 11:25 | Chë tempo, Jesús tojánayana: “Ats̈e cbatschuá, Taita, celoca y quem luarents̈a Utabná. Aca, chë nÿe bats̈á tats̈ëmbënga tcojanÿanÿé, chë ts̈a tats̈ëmbënga y osertánëngbiama tcojaiytëme soyënga. |
23555 | MAT 11:27 | “Ats̈be Taitá lempe chca s̈onjats̈tá. Chë Uaquiñábioye ndocná corente quebnatábuatma; nÿe chë Taitá aíñe. Y chë Taitábioye ndocná corente quebnatábuatma; nÿe chë Uaquiñá aíñe, y ndábioye chë Uaquiñá tojtsebos̈e nda chë Taitá yomnama jinÿanÿiyama, chánaca chë Taitábioye bochantsábuatma. |
23581 | MAT 12:23 | Y nÿetsca ents̈anga ojnanánënga imojtsichamo: “¿Mua yojtsemna chë Davídbents̈ana Uámana Ents̈á, chë Cristo ca?” |
23589 | MAT 12:31 | “Chíyeca cbë́yana, Bëngbe Bëtsá ents̈anga echanjáperdonaye nÿetsca chëngbe bacna soyënga y chë Bëngbe Bëtsabiama puerte bacá oyebuambnayana, mo chábioye cuafjoyenguangcá; pero ndoñe queochátaperdonaye chë Uámana Espíritbiama puerte bacá ichámënga. |
23590 | MAT 12:32 | Bëngbe Bëtsá bochanjaperdóna chë Cha Ents̈á tbojanbemabiama ndoñe ts̈abá ichamuábioye; pero chë Uámana Espíritbiama ndoñe ts̈abá ichamuábioyna, ni quem luarents̈e, ni ndocna te quebochatsperdóna ca” —Jesús tojánayana. |
23668 | MAT 14:2 | As cha chabe oservénënga tojanë́yana: “Mua Juan chë Ubayaná ctsemna, obanënguents̈ana tojtayena, chíyeca chca obenana bëts soyënga jamama yojtsebomna ca.” |
23674 | MAT 14:8 | Y Herodíasna lempe bémbëbioye ibojabuayená nts̈amo Herodes jojuama. As chë bembe tbojaniyana: “Canÿe s̈cneniñe Juan chë Ubayanabe bests̈as̈e s̈mats̈etá ca.” |
23694 | MAT 14:28 | Chora Pedro, Jesúsbioye tbojaniyana: —Bëngbe Utabná, ndegombre aca tcojtsemnëse, momandá ats̈e béjaye juatsbuacá ácbioye chayá ca. |
23696 | MAT 14:30 | Pero chë binÿia ts̈a jabuache yojtsemnama tojáninÿe ora, Pedro puerte yojtsauatja y tbojanonts̈é jtsenatjë́mbambana. Chíyeca cha jabuache tojanchembo: —¡Bëngbe Utabná, s̈matsbocá ca! |
23699 | MAT 14:33 | Y chora, chë barquë́shoye imojtsemnënga Jesusbe shecuats̈ents̈e tmojanoshaments̈é y tmojaniyana: —¡Aca ndegombre Bëngbe Bëtsabe Uaquiñá comna ca! |
23724 | MAT 15:22 | Canÿe shembása Caná luarocá chents̈e inoyena; cha Jesúsbioye yojobeconá y mënts̈á yojtsáyebuache: —¡Utabná, Rey Davídbents̈ana Ents̈á, s̈motselastemá! ¡Ats̈be bembe puerte entsesufrina, bacna bayëjbe juabna entsebomna causa ca! |
23727 | MAT 15:25 | Pero chë shembása tojána, Jesusbe shecuats̈ents̈e tojanoshaments̈é y tbojaniyana: —¡Utabná! Diosmanda pavor s̈motsebema. ¡S̈motsajabuache ca! |
23755 | MAT 16:14 | Chënga tmojanjuá: —Báseftanga montsichamo Juan chë Ubayaná ca, ínÿengna Elías ca, ínÿengna Jeremías y ínÿengna tempsca inÿe Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá ca. |
23757 | MAT 16:16 | Chora Simón Pedro tbojanjuá: —Acna chë Bëngbe Bëtsabe Uámana Uabuayaná condmëna, chë Bëngbe Bëtsá Ainabe Uaquiñá ca. |
23761 | MAT 16:20 | Chents̈ana chabe uatsjéndayënga tojanamëndá ndocnábeñe ntsecuéntayana cha, Jesús, chë Bëngbe Bëtsabe Uámana Uabuayaná, chë Cristo bétsemnama. |
23763 | MAT 16:22 | Chora Pedro, Jesúseftaca tojanoluaré y tojanonts̈é mënts̈á uatsëtsnayana: —¡Ats̈be Utabná, Bëngbe Bëtsá ndoñe chaondëlesenciá chca chaopasama! ¡Ndocna te quenaisopodena chca ácaftaca jopásana ca! |
23773 | MAT 17:4 | Chora Pedro, Jesúsbioye tbojaniyana: “Bëngbe Utabná, ¡ts̈a ts̈abá bëngbiama cuanmëna muents̈e jtsemnana ca! Tcojtsebos̈ëse, unga tambotémënga ats̈e chjapórma: cánÿetema acbiama, ínÿetema Moisesbiama y ínÿetemna Elíasbiama ca.” |
23774 | MAT 17:5 | Pedro chca yojtsóyebuambnantscuana, canÿe buashinÿinÿana jants̈etëshe nÿetscanga yojáutsbotse. Y chë jants̈etëshoicana canÿe oyebuambnayana tmojanuena mënts̈á: “Mua ats̈be bonshana Uaquiñá endmëna, ats̈e chabiama sëntsoyejuá. Cha s̈mochtseyeunana ca.” |
23779 | MAT 17:10 | As chë uatsjéndayënga Jesús tmojantjá: —¿Ndáyeca chë ley abuátambayënga mondbétsichamo, canmëna Elías jabana chë Bëngbe Bëtsabe Uámana Uabuayanabe natsana ca? |
23782 | MAT 17:13 | Chora chë uatsjéndayënga tojanësertá, Juan chë Ubayanabiama Jesús chca yojtsëtsëtsnama. |
23784 | MAT 17:15 | —Utabná, ats̈be uaquiñá motselastemá. Cha ataque bontsësháchichana y puerte entsesufrina, er cha inÿe ora iñoye jtseshajayana y inÿe orna, buyeshoye jtsoshbuets̈ana. |
23817 | MAT 18:21 | As Pedro tojána y Jesúsbioye tbojantjá: —Bëngbe Utabná, ¿ats̈be cats̈ata bacna soye s̈ojaborlase, bueta soye s̈ojtsemna cha japerdónana? ¿Canÿsëfta soye ca? |
23891 | MAT 20:30 | Uta jtanata benache juachañe ibnatbemana. Jesús chëjana yojtsachnëjuanama chata tbojanuena ora, tbojanonts̈é uayebuáchana: —¡Utabná, Davídbents̈ana Ents̈á, s̈motsalastemá ca! |
23892 | MAT 20:31 | Ents̈anga chë jtanátbioye tmojtsanëcácana iytëca chabotsemnama, pero chatna más ibojtsáyebuache: —¡Utabná, Davídbents̈ana Ents̈á, s̈motsalastemá ca! |
23894 | MAT 20:33 | Y chata tbojanjuá: —Utabná, bëndata chabuatëbínÿnama ca. |
23898 | MAT 21:3 | Nderado nda ndayánaca chacmojáuyanëse, s̈ochjauyana: ‘Bëngbe Utabná bontsájaboto y chents̈ana camuents̈e echanjabáisabashejuana ca.’ ” |
23904 | MAT 21:9 | Y chë natsana imojtsajnënga y chë ústonoyënga mënts̈á imojtsaiuáyebuache: “¡Rey Davídbents̈ana Ents̈á matschuanga ca! ¡Corente bendición bomná, chë Bëngbe Utabnabe obenánaca tojabá! ¡Bëngbe Bëtsá celocá matschuanga ca!” |
23920 | MAT 21:25 | ¿Nda Juan chë Ubayaná tbojanichmó ents̈anga jubáyama, Bëngbe Bëtsá o ents̈anga ca? —Jesús tojanë́yana. Chama chënga tmojanonts̈é mënts̈á enatsëtsnayana: “ ‘Bëngbe Bëtsá ca’ chamojojuase, cha s̈ochanjáuyana: ‘As, ¿ndáyeca chë tcmojanabuayená soyënguiñe ndoñe s̈monjanos̈buaché ca?’ |
23923 | MAT 21:28 | Chora Jesús ents̈anga tojanatjá: —¿Nts̈amo ts̈ëngaftanga quem soyama s̈matjayana? Canÿe boyabása uta uaquiñata yojánabamna, y cánÿabioye ibojauyana: “Uaquiñá, mënté motsa ats̈be uvas betiyënga jajoye jatrabájama ca.” |
23927 | MAT 21:32 | Juan chë Ubayaná tonjánabo ts̈ëngaftanga jábuayenama nts̈amo jtsiyenana cmamnama, nts̈amo Bëngbe Bëtsá yobos̈cá, y ts̈ëngaftanga chë tcmojanabuayená soyënguiñe ndoñe ches̈matanos̈buaché; y chë cuenta, chë Romocama ents̈ángbioye impuesto atjanayënga y bacna vida bomna shembásengna aíñe chábeñe montsanos̈buaché. Y ts̈ëngaftanga, masque nts̈amo chënga Bëngbe Bëtsábeñe imojtsos̈buáchema lempe s̈mojinÿëse, chë juabnayana ndoñe s̈monjatrocá, chábeñe jtsos̈buáchiyama ca —cha tojanë́yana. |
23937 | MAT 21:42 | Chora Jesús tojánayana: —¿Ts̈ëngaftanga ndocna te Bëngbe Bëtsabe uabemana palabra s̈mëndualía? Chiñe mënts̈á endayana: Chë yebna jebuanënga tmojtsanaboté ndëts̈bé, mora chë más bëts uashacuanës̈ents̈e entsejájona. Chë soye Bëngbe Utabná, Bëngbe Bëtsá chca tojama, y bënga chama ojnanánënga fsë́ntsemna ca. |
23978 | MAT 22:37 | As Jesús tbojanjuá: —“Utabná Bëngbe Bëtsá cochtsebobonshana nÿets acbe ainánaca, nÿets espíritoca y nÿets juábnaca.” |
23983 | MAT 22:42 | Jesús tojanatjá: —¿Nts̈amo s̈mojtsejuabná chë Bëngbe Bëtsabe Uámana Uabuayanabiama, chë Cristo? ¿Ndábents̈ana cha iuabó ca? Y chënga tmojanjuá: —Davídbents̈ana ca. |
23984 | MAT 22:43 | As Jesús tojanë́yana: —¿Nts̈amo chca nántsemna, cach David, chë Uámana Espíritbe mándoca, Crístbioye Utabná ca tbojtsabobuátmëse? David mënts̈á tojánayana: |
23985 | MAT 22:44 | Bëngbe Bëtsá, ats̈be Utabná Crístbioye tbojaniyana: ats̈be cats̈bioica mótbema, ats̈be obenánaca acbe uayayënga acbe cucuats̈iñe chamoquedama chjamëntscuana ca. |
23986 | MAT 22:45 | ¿Nts̈ámose Cristo, Davídbents̈ana Ents̈á nántsemna, cach David “Utabná ca” chábioye tbojtsabobuátmëse ca? —Jesús tojanatjá. |
24026 | MAT 23:39 | Y ats̈e cbë́yana, ndegombre ts̈ëngaftanga morscana ats̈e ndoñe más ques̈mochátinÿe; y ats̈e s̈mochántinÿe mënts̈á chas̈mojtsichamo ora: ‘¡Corente bendición bomná, Bëngbe Utabnabe obenánaca tojabá ca!’ ” |
24062 | MAT 24:36 | “Pero ndayté y ntseco ora Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá yochjésabama, ndocná quenátstats̈ëmbo, ni chë celoca angelotémënga, ni Bëngbe Bëtsabe Uaquiñá. Nÿe chë Taitá chama yotáts̈ëmbo. |
24067 | MAT 24:41 | Uta shembásata bochántsejanÿcoye; canÿa mochanjesbets̈e y chë ínÿana ndoñe. |
24068 | MAT 24:42 | “Chíyeca cuedado s̈mochtsebomna y yejuana s̈mochtsantjes̈na, er ndoñe ques̈mátstats̈ëmbo ndayté ts̈ëngaftangbe Utabná yochjésabama. |
24111 | MAT 25:34 | “Chorna chë Rey, Bëngbe Utabná, chabe cats̈bioica chamojtsemna ents̈anga echanjáuyana: ‘Ts̈ëngaftanga, Ats̈be Taitá ts̈ábeñe cmë́tabna, mabënga ca; ats̈be amë́ndaye luare mo ts̈ëngaftangbiama otocana soycá mosháchiñënga; ts̈ëngaftangbiama endëprontana, Bëngbe Bëtsá quem luare tonjanma orscana. |
24114 | MAT 25:37 | “As chë Bëngbe Bëtsá chabe bominÿiñe ts̈ábenga tojábiamënga mochanjatjaye: ‘Bëngbe Utabná, ¿ntseco shë́ntseca tcbënjáninÿe y tcbënjanajuats̈é? ¿Ntseco uajuendayá tcbënjáninÿe y tcbënjanafs̈é? |
24117 | MAT 25:40 | “As chë Utabná echanjójua: ‘Ndegombre cbë́yana, lempe nts̈amo chë ats̈be cats̈átanguents̈ana chë más bats̈á uámanëngaftaca s̈mojamcá, cach áts̈eftaca s̈monjanma ca.’ |
24118 | MAT 25:41 | “Chents̈ana chë Utabná chabe uañicuayoica chamojtsemna ents̈anga echanjáuyana: ‘Ats̈bents̈ana mojuánanga ats̈be Bëtsabe uaboténënga. Infiernoye motsajna, chë ndocna te queochátsfsana íñeshoye; choca endëprontana Satanás y chabe ustonëngbiama. |
24121 | MAT 25:44 | “As chënga mochanjatjaye: ‘Bëngbe Utabná, ¿ntseco tcbënjáninÿe shë́ntseca o uajuendayá, o inÿe luarocana ashjangonacá, o enas̈á, o s̈ocá o cárceloca utamená y ndoñe tcbënjanajabuache ca?’ |
24122 | MAT 25:45 | “Y chë Utabná echanjójua: ‘Ndegombre cbë́yana, ts̈ëngaftanga nts̈amo chë ats̈be cats̈átanguents̈ana chë más bats̈á uámanëngaftaca, ndoñe s̈monjanmcá, áts̈eftaca cach ndoñe ches̈mátanma ca.’ |
24145 | MAT 26:22 | Chora chë uatsjéndayënga puerte ngménaca imojtsemna y tmojanonts̈é canÿánÿa Jesús jatjayama: —Bëngbe Utabná, ¿nderado ats̈e cha chtsemna ca? |
24165 | MAT 26:42 | Uta soyama tojtesaná y mënts̈á Bëngbe Bëtsáftaca tbojanencuentá: “Ats̈be Taitá, ats̈e japadésama ndoñe chas̈ondë́tsemnama jamama ndoñe jopódianësna, nÿe nts̈amo aca cojtsebos̈cá chaotsemna ca.” |
24186 | MAT 26:63 | Pero Jesús nÿe iytëca yojtsemna. Chíyeca chë bachnangbe más uámana amëndayá tbojaniyana: —Bëngbe Bëtsá Ainabe mándoca cbomandá chas̈cuyana aca ndegombre chë Cristo, chë Bëngbe Bëtsabe Uaquiñá comna o ndoñe ca. |
24188 | MAT 26:65 | Chora chë bachnangbe más uámana amëndayá chabe uichëtjonëjuangá yojtsenánts̈ajatanëca, puerte ibojtsetna causa, y tojánayana: —¡Nts̈amo quem boyabása tonjoyebuambacá, Bëngbe Bëtsabiama entsemna mo cha cuafjoyenguangcá, chë chabe Uaquiñá yomna ca cha tonjayana ora! ¿Ndayama más ents̈anga s̈ochjátëjaboto Jesusbe contra chamuayanama? |
24235 | MAT 27:37 | Y chabe bests̈as̈e juatsboicna canÿe uabemana soye tmojananjo. Chiñe yojétsayana ndáyeca cha tmojancrucificama, mënts̈á: MUA JESÚS ENDMËNA, CHË JUDIËNGBE REY ca. |
24236 | MAT 27:38 | Utata bacna soye ochjajnayátnaca chënga chents̈e tmojanacrucificá, canÿa Jesusbe cats̈bioica y chë ínÿana chabe uañicuayoica. |
24238 | MAT 27:40 | y imojtsatsaye: “¡Aca chë icobena Bëngbe Bëtsabe bëts yebna jtsenásatajchcana y nÿe unga tese jëtsjebuana, cach aca mentsbocá! ¡Ndegombre Bëngbe Bëtsabe Uaquiñá tcomnëse, chë cruzocana matastjango ca!” |
24241 | MAT 27:43 | Cha tojayana Bëngbe Bëtsábeñe puerte yojtsos̈buaché ca. ¡Mora Bëngbe Bëtsá chabuatsbocá, cha ndegombre muábioye tbobobonshánëse!, er cha tonjánayana Bëngbe Bëtsabe Uaquiñá canmëna ca” —chënga imojtsichamo. |
24252 | MAT 27:54 | Chë soldadëngbe amëndayá y chë ínÿenga, Jesús jtsebojanÿama cháftaca tmojanoquedanga, chë fshantse yojuangmë́manama tmojáninÿe ora, y nÿetsca chë yojtsëchnëjuana soyëngama, puerte auatjanánënga imojtsemna y tmojánayana: “¡Ndegombre quem boyabása Bëngbe Bëtsabe Uaquiñá yomna ca!” |