23215 | MAT 1:2 | Abraham yojamna Isaacbe taitá; Isaacna Jacobëbe taitá y Jacob, Judá y chabe cats̈átangbe taitá. Judá, Fares y Zarabe taitá; y chatbe mamá Tamar yojamna; Fares Esrombe taitá y mua Arambe taitá. Aram Aminadabëbe taitá; Aminadab Naasonbe taitá y Naasón Salmonbe taitá. Salmón Boozbe taitá y muabe mamá Rahab yojamna; Booz Obedbe taitá y muabe mamá Rut yojamna; y Obedna Isaíbe taitá. Isaí Rey Davidbe taitá; David Salomonbe taitá y muabe mamá yojamna chë Uríasbe shema inamná. |
23220 | MAT 1:7 | Salomón Roboambe taitá; Roboam Abíasbe taitá y Abíasna Asabe taitá; Asa Josafatbe taitá; Josafat Jorambe taitá y Joramna Uzíasbe taitá. Uzías Jotambe taitá, Jotam Acazbe taitá y Acazna Ezequíasbe taitá. Ezequías Manasesbe taitá; Manasés Amonbe taitá y Amón Josíasbe taitá. Josíasna Jeconías y chabe cats̈átangbe taitá yojamna. Chë Babilonioca ents̈anga chë israelitënga tmojánishëche y choca imojanëtámena ora, Josías chë básenga yojánabamna. |
23225 | MAT 1:12 | Ya Babilonioca ndutámenënga ora; Jeconías Salatielbe taitá; Salatiel Zorobabelbe taitá. Zorobabel Abiudbe taitá; Abiud Eliaquimbe taitá y Eliaquimna Azorbe taitá. Azor Sadocbe taitá; Sadoc Aquimbe taitá y Aquimna Eliudbe taitá. Eliud Eleazarbe taitá; Eleazar Matanbe taitá y Matán Jacobëbe taitá. Jacob Josebe taitá yojamna y Josena Mariybe boyá. María Jesusbe mamá, Jesús chë Bëngbe Bëtsabe Uámana Uabuayaná, chë Cristo ca uabainá. |
23230 | MAT 1:17 | Chcasna, Abrahámbents̈ana Davidbentscoñe bnë́tsana canta bëts pamíllanga imojëftsemna. Davídbents̈ana y chë israelitënga Babilonioca imojanëtamenëntscuana inÿe bnë́tsana canta bëts pamíllanga; y inÿe bnë́tsana canta bëts pamíllanga chë Israeloca ents̈anga imojanëtamenents̈ana, chë Cristo tojanonÿnántscoñe. |
23231 | MAT 1:18 | Jesucristo jónÿnanamna mënts̈á tojanopasá: María tbojans̈buachená Joséftaca jobouamayama, pero cabá ndoñe cánÿiñe ibontsiyena ora, tojanopasá Mariyna ngomamaná yojoquéda chë Uámana Espíritbe obenánaca. |
23232 | MAT 1:19 | José, Mariybe boyá, canÿe nÿetsca soyënguiñe ts̈abá jamama bos̈á inamna. Cha ndoñe yontsebos̈e ents̈angbe delante cha mal jaquédana; chíyecna tojanjuabó nÿe iytëcana Maríybents̈ana jtsojuánañana. |
23233 | MAT 1:20 | Y chca yojtsejuabnantscuana, mo otjenayoquëcá canÿe Bëngbe Bëtsabe ángel tbojáninÿe y chana Josébioye tbojaniyana: “José, Davídbents̈ana ents̈á, ndoñe matenócochinÿenana Maríaftaca jobouamayama, er chë bochántsebomna s̈es̈ona chë Uámana Espíritbe obenánaca cha bochántsebomna. |
23234 | MAT 1:21 | María canÿe s̈es̈ona bochántsebomna y cha Jesús ca cochjuabaye. Chca echantsabaina er cha chabe ents̈anga chëngbe bacna soyënguents̈ana echanjátsebacaye ca” —chë ángel tbojaniyana. |
23237 | MAT 1:24 | José chë otjénayents̈ana tojanofs̈ená ora, tojanma nts̈amo chë Bëngbe Bëtsabe ángel tbojanmandacá y Maríaftaca tojanobouamá. |
23244 | MAT 2:6 | Y ts̈ëngaftanga, Judeoca Belenents̈e oyenënga, canÿe mandayá ts̈ëngaftangbents̈ana echanjabo. Cha nÿetsca chë Judeoca mándayëngbiama más uamaná echántsemna, y ats̈be ents̈anga Israeloca echántsanÿena. Chíyeca ts̈ëngaftangbe pueblo ndoñe nÿe bats̈á uámana pueblo quenátsmëna ca. |
23246 | MAT 2:8 | Herodes chë soyënga yojtsetáts̈ëmbo ora, Belenoye chë maguënga tojanichamó, y mënts̈á tojanë́yana: “Choye motsajna y ts̈abá chë s̈es̈ona s̈mochjánguango. Chas̈mojínÿena ora, s̈mochjabëuenaye, as áts̈naca chayobená jama chë s̈es̈ona jadórama ca.” |
23249 | MAT 2:11 | Chë yebnoye tmojánamashjna ora, chë s̈es̈ona tmojáninÿe chabe mamá Maríaftaca. Chorna, tmojanoshaments̈é y chë s̈es̈onatema tmojanadorá. Chora chëngbe cajontémënga tmojanëtsë́caca y tmojanats̈tá castellano, incienso y canÿe botamana uanguëts̈e soye, mirra ca uabáiniye. |
23251 | MAT 2:13 | Chë maguënga tmojtsatanoñe ora, otjénayoca José canÿe Bëngbe Bëtsabe ángelbioye tbojáninÿe y cha mënts̈á tbojaniyana: “Motsbaná, chë s̈es̈onatema y chabe mamá mesë́biats̈e y Egiptoye motsachá. Herodes chë s̈es̈onatema bochanjánguango jtsóbama, chíyeca choca cochtsoquedañe ats̈e chacbochjábuayenantscuana ca.” |
23255 | MAT 2:17 | Nts̈amo chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Jeremías tojanoyebuambacá, cachcá tojanochnëngo: |
23260 | MAT 2:22 | Arquelao Judeoca yojanmánda chabe taitá Heródesbe cuentiñe, y José chca tojántats̈ëmbona orna, yojtsauatja choye jama. Pero otjénayoca Bëngbe Bëtsá Josébioye tbojanbuayená; chíyeca Josena Galilea ca uabaina luaroye tojána. |
23264 | MAT 3:3 | Juan yojamna canÿa ndabiama chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Isaías mënts̈á tojánayana: Ents̈anga ndoyena luaroca canÿa enduáyebuache: “Bëngbe Utabná echanjabo ca; mo nda canÿe benache tojtseprontacá canÿe uámana ents̈á jashjanguama, ts̈ëngaftángnaca cachcá, Bëngbe Utabná jabama ainaniñe ts̈abe juabnë́ngaca s̈mochtseprontana ca” —cha tojánayana. |
23271 | MAT 3:10 | Chë tats̈nía ya entsaprontana chë betiyeshënga tbëtëjëngocana jtseshatë́tsets̈ama. Ndaye betiye ndoñe tontseshajo, jtseshatëts̈ana y iñoye jtsatmets̈ana. Ts̈ëngaftangaftácnaca cachcá, ts̈abe soyënga ndoñe s̈montsamëse, Bëngbe Bëtsá cmochanjácastigaye. |
23272 | MAT 3:11 | “Ndegombre, ats̈na béjayeca cbondubáyana Bëngbe Bëtsabe benache chas̈muatishachama. Pero chë ats̈be ústonoye echanjabá, ats̈biama más obenana bomná comna, y ats̈e merecido taitsatobuajoñe ni mo chabe shecochëtjonëshe jtsámbañama. Chë chabe benache aíñe chamojtishachëngbiama Bëngbe Bëtsá echanjama chë echanjabábeyeca, chë Uámana Espíritu chëngbe ainaniñe cháuamashënguama. Pero chë benache ndoñe chamontishachëngbiamna, Bëngbe Bëtsá echanjama chë echanjabábeyeca, corente castigánënga chamotsemnama, mo iñeshequëcá. |
23273 | MAT 3:12 | Canÿe ents̈á chabe mëts̈tá cucuats̈iñe jiyëbana, chabe trigo jtsóbobemana y chë ndoservena shácuanënga jtsejashtsëtsana. Chabe trigo chë grano uaquëcjnaye tsañe jtsabuájuana, y chë ndoservena shácuanëngna iñoye jtsatmets̈ana. Cachcá, chë ats̈be ústonoye echanjabana, chë ts̈abe ents̈anga echanjúbuaja, y chë bacna ents̈angna canÿe íñeshiñe echantsacastígaye, y chë iñe ndocna te queochátsfsana ca” —cha tojanë́yana. |
23277 | MAT 3:16 | Jesús ya uabainá yojtsemna ora, chë buyeshoicana tojtanshë́bëbocna. Chorna Jesús tsbanánoye yojontjes̈iye y tojáninÿe chë celoca atëfjniñe y chë Uámana Espíritu mo canÿe palomatemcá chábioye yojtsastjajuana. |
23279 | MAT 4:1 | Chents̈ana chë Uámana Espíritu ents̈anga ndoyena luaroye Jesús tbojanánatse, as Satanás chauábama cha jisháchichiyama. |
23280 | MAT 4:2 | Chents̈e canta bnë́tsana te y canta bnë́tsana ibeta ntjascá tbojanjétana; chíyeca chora tbojaneshë́ntsena. |
23292 | MAT 4:14 | Chca tojanochnëngo, cachcá chaotsemnama nts̈amo chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Isaías tojanayancá. Isaías tojánayana: |
23293 | MAT 4:15 | Zabulón y Neftalibe luare, Jordán béjaye chenguánoica, uafjajónaye tsachañe; Galilea luariñe, ndoñe judío ents̈anga oyenents̈e. |
23310 | MAT 5:7 | “Puerte oyejuayënga mochántsemna chë ínÿengbiama ongmiayënga, er Bëngbe Bëtsá chëngbiama bochanjóngmia. |
23313 | MAT 5:10 | “Puerte oyejuayënga mochántsemna chë ínÿenga tmojama chamotsesufrínënga, nts̈amo Bëngbe Bëtsá yobos̈cá bétsamama; chca ents̈anga mochántsemna chë Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoca mochtsiyenënga. |
23316 | MAT 5:13 | “Ts̈ëngaftanga, quem luarents̈a ents̈anga jtsëjabuáchanëse s̈mojtsiyena, Bëngbe Bëtsabe soyënga chamotsetats̈ëmbuama, as chëngbiama s̈mochántsemna mo chë mënts̈ena ndoñe chaondóndbemama tcojatboto tamocá. Pero chë tamó fténana tojtsóbemëse, ndoñe ntsopodénana tempcá sanana cachiñe jtëtsmënana. Chca, ya tondayama ntsoservénana; chíyeca chë tamó tsáshenoye jtsëts̈enana y ents̈anga jtsebotájayana. |
23317 | MAT 5:14 | “Ts̈ëngaftanga, nts̈amo ts̈abá yomncá s̈mojtsiyenëse, as quem luarents̈a ents̈angbiama s̈mochántsemna mo chë ibetiñe tojtsebínÿna soycá. Canÿe bëts pueblo batsjo juatsbuañe tomnëse, ndoñe ntsopodénana iytëmencá jtsemnama. |
23318 | MAT 5:15 | Canÿe uajuinÿanë́sha tcojuajuínÿena ora, ndoñe cajonëshe tajsoye jtsabuájuama, sinó tsbanánoca juajájuama, chca, nÿetsca ents̈anga chë yebnents̈e tmojtsemnëngbiama chaotsebínÿnama. |
23322 | MAT 5:19 | Chíyeca, nda nÿe mo canÿe mando chë leyënguiñe ndoñe tonjoyeuná cha, masque nÿe base soye chë mando tojtsemna, y chë ínÿenga cachcá tojtsabuatambá, cha Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoca chë más nduamaná echántsemna. Pero ndëmuanÿenga tmojtsama nts̈amo Bëngbe Bëtsá tojamëndacá y chë ínÿenga cachcá chamotsamama tmojtsabuátambase, chënga Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoca uámanënga mochántsemna. |
23325 | MAT 5:22 | Pero ats̈e s̈cuayana, nda cachabe cats̈átaftaca tbojetna, chánaca bontsemna jobuambayana chë ents̈angbiama ts̈abá o ndoñe ts̈abá tmonjamama endbayanabe delante, ndáyeca chca ca. Nda cachabe cats̈átbioye puerte tbojtsáboyënja, cha bontsemna chë Sanedrín ca uabaina mándayëngbe delante jobuambayana ndáyeca chca ca; y nda cachabe cats̈atbiama opjema ca tojayana, nts̈amo cha bétsamama, cha bontsemna chë infiernoca íñeshoye jama. |
23326 | MAT 5:23 | “Chíyeca, nderado ndayá Bëngbe Bëtsabe bëts yebnoye tcojuamba Bëngbe Bëtsá jëtschuayama y chora tcojenojuabó acbe cats̈ata ácaftaca etonaná yojtsemna ca, |
23330 | MAT 5:27 | “Ts̈ëngaftanga s̈mojouena nts̈amo Bëngbe Bëtsá tojanmandacá: ‘Acbe boyá o acbe shémbioye ínÿaftaca ndoñe catjaíngña.’ |
23332 | MAT 5:29 | “Chíyeca, nderado acbe cats̈bioica bomínÿeca bacna soye tcojinÿe y cachca soye tcojamëse, más ts̈abá nántsemna chë bominÿe cochtsenobuchjatsëca y cochtsë́ts̈ena. Nÿets cuerpo jtsebomnana y lémpeca infiernoye jama chacmotsë́ts̈enamna, acbiama más ts̈abá nántsemna nÿe canÿe soye acbe cuerpents̈ana chacoperdé. |
23335 | MAT 5:32 | Pero ats̈e cbë́yana: Nda chabe shémaftaca tbojtsenë́ts̈ena y chca tojopasá ndoñe chë shema ínÿaftaca tbontseingñé causa, as chë boyá jtsamana cha chabotseingñema, chë shema ínÿaftaca tojtóbouamase. Y nda chë úts̈ena shémaftaca tojtobouamá, chana canÿe uabuatmá jtsebomnana, y chca, chë tsëm boyánaca canÿe bacna soye jamana ca” —Jesús tojánayana. |
23340 | MAT 5:37 | Ts̈ëngaftanga aíñe ca jayanama s̈mojtsebos̈ëse, nÿe aíñe ca s̈mochjayana, y ndoñe casna nÿe ndoñe. Ndayá chents̈ana más s̈mojatichamo soye, Satanásbiocana jtsóbocanana ca” —Jesús tojánayana. |
23342 | MAT 5:39 | Pero ats̈e cbë́yana: Ndoñe matsbos̈ana chë ndayánaca tcmojaborlábioye jtachnë́nguama; chamna, ndánaca cats̈bioica tcmojajuebjants̈etase, cochjomiye chë ínÿoica cachcá chacmomama. |
23343 | MAT 5:40 | Nderado nda tcmojademandá y tojtsebos̈e acbe shabuanguanë́jua jtsabocñama, cha molesenciá acbe quëfsaíyanaca chauetsácñama. |
23361 | MAT 6:10 | Acbe amë́ndayana chaóshjango. Celoca yojtsemna nts̈amo icobos̈cá; quem luaríñnaca cachcá chaotsemna. |
23364 | MAT 6:13 | Bacna soyënga jamama s̈ojocochëngo ora, s̈cochjujabuache chca ndenobuíyama. Nÿetsca bacna soyënguents̈ana s̈matsebacaye. |
23368 | MAT 6:17 | Aca nderado tcojtsayúna ora, cochtsojuebjabebiye y aceitíyeca botamana cochtenochquëca, |
23373 | MAT 6:22 | “Acbe bominÿe ts̈abá totsomñëse, mo canÿe uajuinÿanëshacá acbe cuerpama jtsemnana, chíyeca aca jtsobenana nts̈amo tcojtsamcá chë bomínÿeca jtsonÿayana. Chë bominÿe ndoñe ts̈abá tontsemnësna, chë bominÿe tondaye ntsobenana jamana, nts̈amo tcojtsamcá chacobená jinÿama. Cachcá, acbe ainaniñe ts̈abe juabnënga tcojtsebomnëse, lempe nts̈amo chacojtsamcá ts̈abá echántsemna. Y acbe ainaniñe ndocna ts̈abe juabnënga tcontsebomnësna, lempe nts̈amo chacojtsamcá ndoñe ts̈abá queochátsmëna. Y chca, aca cochantsiyena soyënga jtsamëse mo puerte ibetiñcá ca” —Jesús tojánayana. |
23375 | MAT 6:24 | “Ndocná ntsobenana uta mandayata jtsaservénana: cánÿabioye bochantsáboyënja y chë ínÿabioyna bochántsebobonshana, o cánÿabiama ts̈abá echántsetrabajaye y chë ínÿabiamna ndoñe ts̈abá. Ndoñe quecátobena Bëngbe Bëtsá jtsebobonshánana, nÿe quem luarents̈a soyënga jtsebomnama yapa tcojtsebos̈ëse ca” —Jesús tojánayana. |
23376 | MAT 6:25 | “Chcasna ats̈e s̈cuayana: Ndoñe s̈mattsenócochinÿena ndayá s̈mochjase o s̈mochjofs̈iye vida jtsebomnama, ni ndaye ents̈ayá s̈mochjuíchëtjuama cach ndoñe. Ndegombre, vida chë sanama más enduámana y cuerpo chë ents̈ayama más. |
23379 | MAT 6:28 | “Y ndayá s̈mochjuíchëtjuama, ¿ndáyeca s̈mojtsenócochinÿena? S̈mochjinÿe chë jajañe lirio uants̈efjushangá jtsajuajnana: ndoñe ntsetrabájayana, ni ntseshabiamnayana. |
23384 | MAT 6:33 | Chíyeca, ts̈ëngaftangna natsana s̈mochjshétsebos̈e Bëngbe Bëtsá ts̈ëngaftangbe ainaniñe chaotsemándama y lempe nts̈amo cha tojamandacá s̈mochtsama. Chca s̈mojamëse, Bëngbe Bëtsá lempe nts̈amo cmojtsëjabotcá cmochanjáts̈ataye. |
23386 | MAT 7:1 | “Ndocá ínÿengbiama s̈mattsichamo chë ndoñe ts̈abá tmontsamama. Chca, Bëngbe Bëtsá ndoñe queochátichamo ts̈ëngaftanga ndoñe ts̈abá s̈monjama ca. |
23387 | MAT 7:2 | Chë nts̈amo ts̈ëngaftanga ínÿengbiama s̈mojtsichamcá ts̈abá o ndoñe ts̈abá tmontsamama, cachcá Bëngbe Bëtsá ts̈ëngaftangbiama chë nts̈amo s̈mojamama echántsichamo. Y nts̈amo ínÿengbioye chas̈mojábiama, uabouana o ndoñe jabuache soyënga, cachcá Bëngbe Bëtsá ts̈ëngaftangbioye cmochanjábiama. |
23391 | MAT 7:6 | “Chë Bëngbe Bëtsabe soyëngama josértama ndë́bos̈e ents̈anga ndoñe s̈mattsabuayiynaye. Aíñese nántsemna mo chë Bëngbe Bëtsabe bëts yebnoca uáts̈ëmbona mënts̈ena ques̈ënga cuaftsëbuajocá; chorna chënga jobuértanana, jobotjajuana y jtsáshantsana. O mo chë uámana ndëts̈ëtémënga cots̈ë́ngbioye cuaftsëts̈ancá, chënga nÿe jtsebotájayana ca” —Jesús tojánayana. |
23392 | MAT 7:7 | “S̈mochjotjañe y Bëngbe Bëtsá cmochanjáts̈ataye; s̈mochjánguango y s̈mochanjínÿena; s̈mochjachembo y bës̈ás̈a cmochanjébëtafjo. |
23397 | MAT 7:12 | “Inÿengaftaca s̈mochtsama nts̈amo chë ínÿenga ts̈ëngaftangaftaca chamotsamama s̈mojtsebos̈cá. Chca endmëna nts̈amo Moisesbe leyiñe y chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayëngbe buatëmbana soyënguiñe endayancá ca” —Jesús tojánayana. |
23399 | MAT 7:14 | Chë ts̈abe vida binÿnoye jamna base utënts̈á bës̈ás̈ajana endmëna y ndoñe paselo jóyenama benache, y chiñe báseftanga mondbínÿena. |
23406 | MAT 7:21 | “Ndoñe nÿetscanga chë ‘¡Utabná! ¡Utabná ca!’ ats̈e s̈mojtsatsëtsnanga, Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoye quemochátamashjna. Nÿe nts̈amo ats̈be Taitá, celoca endmëná, tojtsebos̈cá amëngna aíñe. |
23417 | MAT 8:3 | As Jesús tojanacuenÿanëjaná, chë boyabásabioye tbojánbojajo y tbojaniyana: —Aíñe, së́ntsebos̈e. S̈ocana cbotsebojuaná ca. Y cachora chabe s̈ocana tbojtsanóbojuanañe. |
23431 | MAT 8:17 | Chca Jesús tojanma, cachcá chaotsemnama nts̈amo chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Isaías tojanayancá. Cha mënts̈á tojánayana: “Cha bëngbe s̈ocanënga tonjaftsanca y bëngbe nÿetsca tsets̈anana chábeñe tonjanoquedá ca.” |
23442 | MAT 8:28 | Jesús uafjajónaye chenguana tojánashjango, canÿe luare Gadara ca uabáinents̈e. Chorna chë utabuantsánëngbents̈ana útata, bayëjbe juabna uambayata, tbojánbocna y Jesúsbioye tbojanobobéconata. Puerte ts̈atjayata ibnamna, chíyeca ents̈anga ndoñe ntsobenana chëjana jtsachnëjuanana; |
23452 | MAT 9:4 | Pero Jesús yojtsetáts̈ëmbo nts̈amo chënga imojtsejuabnaycá; chíyeca tojanë́yana: “¿Ndáyeca nÿets̈á bacna juabnënga ainaniñe s̈mojtsebomna ca? |
23454 | MAT 9:6 | Ats̈e cbochanjínÿanÿiye nts̈amo chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá quem luarents̈e mando yobomnama, ents̈anga bacna soyëngama jáperdonama ca” —Jesús tojanë́yana. As chë jama ndobenábioye tbojaniyana: “Matëtsbaná, acbe tjuashe mesocñe y acbe yebnoye motsatoñe ca.” |
23458 | MAT 9:10 | Jesús cach Mateobe yebnents̈e yojtsesaye ora, banga Romocama impuesto ents̈ángbioye atjanayënga y ínÿenga bacna soye amënga tmojánashjajna y mesë́shents̈e Jesús y chabe uatsjéndayëngaftaca imojotbiama. |
23460 | MAT 9:12 | Jesús chca tojanuena y chë fariseunga tojanë́yana: —Chë salud bomnënga ashnayá ndoñe ntsëjabótana, pero chë s̈oquënga aíñe. |
23465 | MAT 9:17 | Y cach ndoñe chë tojtseshayana vínoye tanguá jasabenguiñe ntjataftsuámayana. Tcojuaftsuamasna, chë jasabenga jtseshébëfjuana y chë vínoye jtsabuáshanana, y chë vínoye y chë jasabenga tondayama ntjatoservénana. Chíyeca comna, chë tojtseshayana vínoyna tsëm jasabenguiñe juaftsuámana; y chca, chë jasabenga y chë vínoye jtsoservénana ca” —Jesús tojánayana. |
23471 | MAT 9:23 | Chënga tmojtëtanonts̈é ayana y chora chë mandayábioca chënga tmojánashjajna. Chents̈e Jesús tojánanÿe, ínÿengna chë veloriama imojtsanflautaye y ínÿengna ts̈a imojtsos̈achiye. |
23475 | MAT 9:27 | Jesús chents̈ana tojë́ftsanbocna ora, uta jtanata tbojanasto y mënts̈á ibojtsaiuáyebuache: —¡Davídbents̈ana Ents̈á, bëndata s̈motsalastemá ca! |
23476 | MAT 9:28 | Jesús chë yebnoye tojánamashëngo ora, chë jtanata tbojanóbobeconata. As Jesús tojanatjá: —¿Tsëndata s̈ojtsos̈buaché ats̈e chca jamama chjobenaye ca? Y tmojanjuá: —Arseñor. Aíñe ca. |
23486 | MAT 9:38 | Peonga tmojtsashbenëse chë nduíñbioye jaimpádana ba peonga chauichamoma chë jaja saná játbanama. Cachcá, Bëngbe Bëtsábioye moimpadanga ba abuayiynayënga chauichamoma, quem ents̈anga chábioye chamúbuajama ca” —Jesús tojanë́yana. |
23497 | MAT 10:11 | “Nderado canÿe bëts pueblents̈e o base pueblents̈e chas̈mojáshjajna ora, s̈mochjánguango canÿe ts̈abe ents̈á, ínÿengbioye ndaingñayá, y chabe yebnents̈e s̈mochtsoquedañe, inÿe puebloye játantscuana. |
23501 | MAT 10:15 | Ndegombre s̈cuayana, quem luare jopochócama te, chë ndoñe chacmonjúbuaja y ndoñe chacmonjoyauná ents̈anga Bëngbe Bëtsá puerte jabuache echantsacastígaye, y chë bacna ents̈anga Sodoma y Gomorra luaroquëngna ndoñe nÿa nÿets̈á jabuache queochatacastígaye ca” —Jesús tojánayana. |
23502 | MAT 10:16 | “S̈mochjouena. Ats̈e cbontsachamná mo oveshënga cuenta tjañe ques̈ë́ngbeñe. Chíyeca studio bomnënga mo mëts̈cuayëngcá s̈mochtsemna y uamanënga mo palomatemëngcá. |
23506 | MAT 10:20 | Ts̈ëngaftanga ndoñe chë oyebuambnayënga ques̈mochátsmëna, sinó chë ts̈ëngaftangbe Taitá, Bëngbe Bëtsabe Espíritu, ts̈ëngaftangbiajana echantsóyebuambnaye. |