Wildebeest analysis examples for:   mir-mirNT   é    February 11, 2023 at 19:07    Script wb_pprint_html.py   by Ulf Hermjakob

23223  MAT 1:10  Jaꞌa Ezequías yhuung, Manasés jeꞌe xiøhajty. Jaꞌa Manasés yhuung, Amón jeꞌe xiøhajty. Jaꞌa Amón yhuung, Josías jeꞌe xiøhajty.
23229  MAT 1:16  Jaꞌa Jacob yhuung, José jeꞌe xiøhajty. Coo jaꞌa María yhuung hänajty tøø myiṉ̃ tøø quiaꞌay, jaꞌa Jesúshajpä, mänitä José jaꞌa María wyiingpøjcy. Jaꞌa Jesús, Cristo jeꞌe xiøhajty; paady yaa quiejxä hädaa yaabä naax̱wiin maa højtscøxpän.
23230  MAT 1:17  Nämajmacts jaꞌa Jesús jaꞌa yhap jaꞌa tieedy hänajty miøødä, møødä Abraham møødä David. Y jaac nämajmacts jaꞌa yhap jaꞌa tieedy hänajty miøødä, møødä Salomón møødä Jeconías. Mänitä judíoshajxy yajnøcxä Babilonia‑naaxooty. Y jaac nämajmacts jaꞌa Jesús jaꞌa yhap jaꞌa tieedy hänajty miøødä, møødä Salatiel møødä José. Mänitä Cristo myiiṉ̃guiahy.
23231  MAT 1:18  Yaa jaduhṉ myiṉ̃ cujaay nebiä Jesucristo myiiṉ̃guiahyyän. Jaꞌa Jesucristo tiaj, María hänajty jeꞌe xiøhaty. Tøø hänajty tiødiägøꞌøy coo jaꞌa Maríahajxy hänajty piøgaꞌañ møødä José. Pero cajnä hajxy hänajty piøcyñä, mänitä María quiähxøꞌcy coo hänajty yhuungmøødä. Jaꞌa Dioshespírituhaam hänajty tøø yhuungpaady.
23232  MAT 1:19  Jaduhṉ jaꞌa judíoshajxy hänajty quiuhdujthaty, coo jaꞌa toꞌoxiøjc yhuungpáadät jabiøcy, mänit jaduhṉ yhøxmájtsänät. Pero miøød jaꞌa José hojioot hänajty; cabä María hänajty ñäxøꞌøwøꞌøwaꞌañ. Mänitä José wyiinmahñdyhajty coo jaꞌa María yhøxmádsät hameeꞌch, nebiä María jaduhṉ quiaꞌa yajtsähdiúnät.
23233  MAT 1:20  Yhuuc wiinmahñdyhajpy jaꞌa José hänajty, mänit miaahoꞌcy. Mänitä Diosmoonsä wyiinhijxy cumaꞌayhaam. Tsajpootyp hänajty chooñ. Mänitä José ñämaayyä: ―José, David miic̈h hijty mhaphajpy mdeedyhajpy. Caꞌa mdajy caꞌa mmay. Hoy jaduhṉ coo jaꞌa María mwiingpǿgät. Dioshespírituhaam jaduhṉ tøø yhuungpaady.
23235  MAT 1:22  Coo jaꞌa José miaꞌabiädøꞌcy, mänit quiudiuuṉ̃ neby hänajty tøø ñämaꞌayíijäm jaꞌa Diosmóonsäm. Mänitä María wyiingpøjcy. Pero cab hajxy ñimiøødmaaw̱ä høxtä coonä jaꞌa María jaꞌa Jesús yajmiṉ̃ñä. Jaꞌa coobhuung, jeꞌeds jaduhṉ miiṉgahw̱. Jesús jaduhṉ xiøhajty. Coo jaꞌa Jesús jaduhṉ myiiṉ̃guiahy, tøjiajt jaꞌa Diosmädiaꞌagy jaduhṉ nebiä Diosmädiaꞌagy‑yajwaꞌxpähajxy jecy quiujahyyän: Huungpaadaam̱b jaꞌa cäxyiihänaꞌc tuꞌug. Yaꞌayhänaꞌc yhuunghadaam̱by. Jueꞌe xiøhataꞌañ, Emanuel. Jeꞌeduhṉ ñänøøm̱by coo jaꞌa Dios hajxy xmiøødhájtäm.
23239  MAT 2:1  Jaꞌa Jesús, jim̱ jaduhṉ myiiṉ̃guiahy maa jaꞌa cajpt jaduhṉ xiøhatiän Belén, jim̱ Judeanaaxooty. Jaꞌa Herodes, jeꞌe hänajty tuum̱b gobiernä. Jim̱ jeꞌe hänajty chänaꞌay maa jaꞌa møjcajptän Jerusalén. Mänitä jäyaꞌayhajxy jim̱ näjeꞌe miejch maa jaꞌa Heródesän. Jäguem̱ hajxy hänajty tøø chooñ maa jaꞌa xøø piädsøm̱iän. Madsaꞌahøxtaabiä hajxy hänajty wiädity.
23241  MAT 2:3  Coo jaꞌa gobiernä Herodes jaduhṉ miädoyhajty møødä Jerusalénpä‑jäyaꞌayhajxy nägøx̱iä, mänit hajxy tiägøøyy tajpä maabiä.
23243  MAT 2:5  Mänit hajxy yhadsooyy: ―Beléncajptóotiäc jaduhṉ myinaꞌañ quiaꞌawaꞌañ yaa Judeanaaxooty. Jaꞌa Diosmädiaꞌagy‑yajwaꞌxpä jecy cujahy nebiä Dios miänaaṉ̃än:
23244  MAT 2:6  Jaꞌa cajpt jaduhṉ xøhajpä Belén, jim̱ Judeanaaxooty, jim̱ä wiindsǿṉ tuꞌug myinaꞌañ quiaꞌawaꞌañ; jeꞌec̈h jaꞌa nguꞌug xyhaneꞌemáaṉäp, jaꞌa judíoshajxy; paadiä Beléncajpt jaduhṉ yajmäbaadaꞌañii nebiä møjcajptän.
23246  MAT 2:8  Coo jaꞌa Herodes tøyhajt miooyyä, mänitä miänáaṉgumbä: ―Nøcx jaꞌa pigänaꞌc hajxy jim̱ yajtøw̱ Belén. Nax̱y hajxy hoy mdehm̱ yajtǿwät. Coo mbáadät, mänítøch hajxy miṉ xyhawaaṉä, nébiøch jim̱ nøcxy nwiingudsähgøøbiä.
23247  MAT 2:9  Mänitä madsaꞌahøxtaabiähajxy tiuꞌubøjcy. Jim̱ hajxy ñøcxy Belén nebiä Herodes hänajty tøø miänaꞌañän. Mänitä madsaꞌa hajxy jadähooc yhíjxcumbä, jaꞌa hajxy hänajty tøø yhuug hijxpä jäguem̱ maa jaꞌa xøø piädsøm̱iän. Mänit hajxy jiaanc̈h tehm̱ xiooṉdaacy. Mänitä madsaꞌa hajxy piaduꞌubøjcy. Mänitä madsaꞌa jim̱ tøyyä tiänaaxiøjpy maa jaꞌa pigänaꞌc‑huung hänajty yhitiän naax̱yp. Tøyyä jaꞌa madsaꞌa hänajty quiuhjajnax̱y maa hänajty quioꞌnaꞌayän.
23251  MAT 2:13  Coo jaꞌa madsaꞌahøxtaabiähajxy hänajty tøø wyiimbijnä, mänitä José jaꞌa Diosmoonsä tuꞌug wyiinhijxy cumaꞌayhaam, jaꞌa tsajpootypä. Mänitä José ñämaayyä: ―José, pädøꞌøg. Nøcx hajxy jim̱ Egiptonaaxooty møødä mhuung møødä mdoꞌoxy. Jim̱ hajxy mmähmǿꞌøwät høxtä coonä nhawáaṉämät coo hajxy mwiimbídät. Paady hajxy mbäyǿꞌøgät neby yøꞌø mhuung xquiaꞌa yaghóꞌcät. Jaꞌa Herodes, xyhøxtaꞌawáaṉäp yøꞌø mhuung jaduhṉ; xyajyaghoꞌogáaṉäp jaduhṉ.
23252  MAT 2:14  Mänitä José piädøꞌcy. Mänitä Joséhajxy jim̱ jiaanc̈h nøcxy Egipto møødä yhuung møødä tioꞌoxy. Mänitcoods hajxy tiehm̱ tiuꞌubøjcy.
23253  MAT 2:15  Jim̱ hajxy hänajty miähmøꞌøwaꞌañ Egipto. Høxtä jaꞌa Herodes hóꞌogäp, mänit hajxy hänajty wyiimbijtägatsaꞌañ. Jequiän jaꞌa Diosmädiaꞌagy‑yajwaꞌxpä hänajty tuꞌug tøø quiujaay nebiä Dios miänaaṉ̃än: “Nhøxyaax̱pädsøm̱áam̱biøch jaꞌa nhuung jiiby Egiptonaaxooty.” Y coo jaꞌa Joséhajxy jim̱ jiaanc̈h nøcxy Egipto, tøjiajt jaꞌa Diosmädiaꞌagy jaduhṉ.
23254  MAT 2:16  Coo jaꞌa Herodes ñajuøøyy coo hänajty tøø wyiinhøøñii jaꞌa madsaꞌahøxtaabiädøjc, mänitä Herodes jiootmaꞌty. Mänitä Herodes jaꞌa pigänaꞌc yajyaghoꞌcä nägøx̱iä, pønjaty jaꞌa mejtsjumøjtpä hänajty caꞌa yaghabejpnä, jaꞌa hajxy hänajty tsänaabiä Belén møødä Belén mäwiingóṉ. Hix̱, tøø hänajty mejtsjumøjt yhijnä coo jaꞌa madsaꞌa quiähxøꞌtsohṉ̃, jaꞌa madsaꞌahøxtaabiädøjc‑hajxy hänajty tøø yhíx̱iäbä.
23257  MAT 2:19  Coo jaꞌa Herodes yhoꞌnä, jim̱nä jaꞌa Joséhajxy hänajty Egiptonaaxooty. Mänitä José jaꞌa Diosmoonsä tuꞌug wyiinhíjxcumbä cumaꞌayhaam, jaꞌa tsajpootypä. Mänitä José ñämaayyä:
23259  MAT 2:21  Mänitä Joséhajxy piädøꞌcy møødä yhuung møødä tioꞌoxy. Mänit hajxy jim̱ jiaanc̈h nøcxy Israelnaaxooty.
23260  MAT 2:22  Mänitä José miädoyhajty coo Arquelao hänajty guiobiernähajnä jim̱ Judeanaaxooty maa jaꞌa tieedy Herodes hänajty tøø guiobiernähatiän. Mänitä José chähgøøyy. Cab hänajty jim̱ ñøcxaaṉnä Judeanaaxooty. Wiingtuum hajxy ñøcxy Galileanaaxooty, nebiä José hänajty tøø yhawáaṉäxän cumaꞌayhaam.
23266  MAT 3:5  Majiäyaꞌay jaꞌa Juan hänajty ñämec̈hii. Jerusalén hajxy hänajty näjeꞌe chooñ. Näjeꞌe hajxy hänajty chohm̱bä Judeanaaxooty møødä Jordánmøjnøøbaha. Yhamädoow̱hidáaṉäp jaꞌa Juan miädiaꞌagy hajxy hänajty.
23268  MAT 3:7  Mänitä Juan yhijxy coo hänajty ñämec̈hii jaꞌa fariseoshajxy nämay møødä saduceoshajxy. Ja wiꞌi ñäbetaam̱b hajxy hänajty jeꞌebä. Jaꞌa fariseoshajxy, hoy hajxy hänajty jiaanc̈h tehm̱ quiudiuṉ̃ jaꞌa Moisés miädiaꞌagy. Jaꞌa saduceoshajxy, wiingä cuhdujt hajxy hänajty miøødä; cab hajxy hänajty miänaꞌañ coo hajxy jiujypiøjtägatsaꞌañ. Mänitä Juan miänaaṉ̃: ―Hay, møjcuꞌu, caj mijts hoguiuhdujt mnäꞌägädä møødä. Paady hajxy mja wiꞌi ñäbetaam̱bä nebiä Dios hajxy jaduhṉ xquiaꞌa yajcumädów̱ät, túhm̱äts.
23275  MAT 3:14  Mänitä Juan jaꞌa Jesús ñämaayy: ―Cab jaduhṉ yhahixøꞌøy cooc̈h miic̈h nyajnäbétät; maas hoy hijty jaduhṉ cooc̈h miic̈h cu xyajnäbejty.
23276  MAT 3:15  Mänitä Jesús miänaaṉ̃: ―Høøc̈h yajnäbéjtäc neby jaduhṉ ngudiúuṉämät nebiaty jaꞌa Dios xyhanéhm̱äm. Mänitä Juan jaduhṉ miänaaṉ̃: ―Ween nyajnäbétät.
23283  MAT 4:5  Mänitä møjcuꞌugong jaꞌa Jesús wioonøcxy jim̱ Jerusalén. Jaꞌa Dioscajpt jeꞌe jim̱. Mänitä Jesús miøødwiimbejtä jaꞌa møjtsajtøjcuhduum.
23284  MAT 4:6  Mänit ñämaayyä: ―Pø miic̈h jaꞌa Dios tøyhajt xyHuunghajp, cuhdøpxnax̱ jii. Caj miic̈h nej mjádät. Jaduhṉ jaꞌa Diosmädiaꞌagy miänaꞌañ: Jaꞌa Dios jaꞌa mioonsä haneꞌemaam̱b, jaꞌa hajxy jim̱ tsajpootypä coo miic̈h xcwieendähádät. Xchehṉhidaam̱b miic̈h hajxy nej miic̈h tsaajooty jaduhṉ mgaꞌa cuhnébät.
23296  MAT 4:18  Jim̱ä Jesús hänajty miejypiaꞌayoꞌoy maa jaꞌa Galileamejjiän. Mänitä jäyaꞌay metsc yhijxy, jaꞌa Simón, jaꞌa xøhajpä Pedro, møødä piuhyaꞌay Andrés. Hacxmats hajxy hänajty tiuuṉghajpy. Jim̱ä yhacxjohm̱d hajxy hänajty miejypiädaꞌagaꞌañ.
23303  MAT 4:25  Mänitä Jesús piaduꞌubøjcä jaꞌa majiäyaꞌay. Jim̱ Galilea hajxy hänajty näjeꞌe chooñ. Näjeꞌe hajxy hänajty chooñ maa jaꞌa majc‑hagajptän, näjeꞌe Jerusalén, møødä Judea møødä Jordánmøjnøøꞌawiimb.
23320  MAT 5:17  ’Páadyhøch yaa tøø nmiṉ̃ tøø nmech hädaa yaabä naax̱wiin nébiøch mijts jaduhṉ nyajnähixǿꞌøwät nebiä Diosmädiaꞌagy hajxy hamuumduꞌjoot mgudiúnät, jaꞌa Moisés jecy quiujáhyyäbä, jaꞌa Diosmoonsähajxy yajwáꞌxäbä, jaꞌa hajxy hädaa yaabä naax̱wiimbä. Cábøc̈hä Diosmädiaꞌagy nyajcuhdägoyyaꞌañ. Cab hajxy jaduhṉ mmänáꞌanät cooc̈h nyajcuhdägoyyaꞌañ.
23326  MAT 5:23  ’Entonces, coo hajxy hänajty tii mänaa myoxaꞌañ jiiby tsajtøgooty maa jaꞌa altarän, y coo hajxy mänit mjahmiédsät coo jaꞌa mmäjøøn mmädøjc hajxy hänajty tøø xmiädsibøꞌøy hotyiiguiøxpä,
23328  MAT 5:25  ’Coo pøṉ hänajty mänaa xñäxøꞌøwøꞌøwaꞌañ maa jaꞌa cuduuṉgän, jayøjp myajtødiägǿꞌøwät tuꞌhaamnøcxpä. Coo jim̱ mgaꞌa yajtødiägǿꞌøwät tuꞌhaamnøcxpä, mänit hajxy xyajmédsät cuduuṉgwiinduum. Mänitä cuduuṉg xyajcøꞌødägǿꞌøwät jaꞌa policíahajxy. Mänit hajxy xchúmät.
23332  MAT 5:29  ’Coo tii hoyhadsojnä mhíxät, cab jim̱ mmøjhéeꞌpnät ni mgaꞌa nähdónät. Jaduhṉ mnibiädaꞌagǿøjät nebiä wiindspän nebiä cøꞌøducpän. Pø caj, jiiby hajxy mgaꞌawaꞌañ haxøøgtuum.
23337  MAT 5:34  Pero høøc̈h mijts nnämaaby coo hajxy tii mgaꞌa yajwiinwaaṉǿꞌøwät näꞌä nägoobä. Coo hajxy hänajty tii myajwiinwaaṉøꞌøwaꞌañ, cabä tsajpootypä hajxy mgapxpáadät, ni jaꞌa naax̱wiimbä, ni jaꞌa Jerusalén, ni jaꞌa mgopc‑hajxy. Hix̱, paadiä tsajpootypä hajxy mgaꞌa capxpáadät jeꞌeguiøxpä coo jaꞌa Dios jim̱ yhäñaꞌay. Møød hädaa yaabä naax̱wiin hajxy mgaꞌa capxpáatpät jeꞌeguiøxpä coo jaꞌa Dios yajtänaabiety. Møødä Jerusalén hajxy mgaꞌa capxpáatpät jeꞌeguiøxpä coo jeꞌe Dyioscajptä. Møødä mhamdsoo copc hajxy mgaꞌa capxpáatpät jeꞌeguiøxpä coo jaꞌa mguhwaay hajxy hoy mgaꞌa yajpóꞌowät, ni hajxy hoy mgaꞌa yagjiṉ̃ǿꞌøwät.
23342  MAT 5:39  Pero høøc̈h mijts nnämaaby: cab jaduhṉ myaghawiimbídät; coo pøṉ xyhalaꞌpǿꞌøgät tuꞌnax̱, mjaac yégäp jaduhṉ jaꞌa tuꞌnax̱pä, ween xjiaac halaꞌpøꞌøgy.
23343  MAT 5:40  Coo pøṉ mänaa xñäxøꞌøwǿꞌøwät, coo jaꞌa mgamiixy hänajty xpiøgaaṉä, myégäp jaduhṉ møødä mnähgäjéṉ.
23349  MAT 5:46  Cab hajxy tii mbáadät näꞌä tägøꞌøbä coo jaꞌa mmäguꞌughajpähajtiä mmøødnijiootpaadǿøjät. Høxtä jaꞌa yajnähjuudiuutpädøjc‑hajxy nic̈hojc nibiaꞌhäyóow̱äp. Pero coo jaꞌa mmädsip hajxy mméeꞌxät, mänitä Dios hajxy xyhuunghádät.
23350  MAT 5:47  Cab jaduhṉ ñejpiä coo jaꞌa mmäguꞌughajpä hajxy mmøødnijiootpaadyii. Hopiøṉä ñijiootpaadyii, hoy jaꞌa Diosmädiaꞌagy hajxy quiaꞌa ja mäbøcy. Pero coo jaꞌa mmädsip hajxy mméeꞌxät, hoy hajxy mgudiuṉ̃.
23355  MAT 6:4  Hameeꞌch jaꞌa xädøꞌøñ hajxy jaduhṉ myégät. Dios hajxy jaduhṉ xyhíxäp; mänit hajxy jaduhṉ xyhuunghádät.
23363  MAT 6:12  Højts jaꞌa nbojpä ngädieey méeꞌxäc neby højts tøø nmämeeꞌxiän jaꞌa højts tøø xñägädieeyǿꞌøyäbä.
23364  MAT 6:13  Caꞌa højts xyajcädieey; pero pädáacäc højts hodiuum neby højts jaduhṉ ngaꞌa cädiéeyät. Miic̈h hanehm̱b; miic̈h jaꞌa mäjaa mmøød; miic̈h møj jaanc̈h homiänaajä. Amén.
23365  MAT 6:14  ’Coo mijts jaduhṉ mmäméeꞌxät jaꞌa hajxy tøø xñägädieeyǿꞌøyäbä, mänitä Dios hajxy jaduhṉ xmiéeꞌxpät, jaꞌa nDeedyhájtäm jaꞌa jim̱ tsänaabiä tsajpootyp.
23366  MAT 6:15  Pero coo wiinghänaꞌc hajxy jaduhṉ mgaꞌa mäméeꞌxät, cabä Dios jaꞌa mbojpä mgädieey hajxy jaduhṉ xmiéeꞌxät.
23388  MAT 7:3  Coo jaꞌa mmäguꞌughajpä weeṉ̃tiä quiädiéeyät, y coo miic̈h hänajty maas hanax̱iä tøø mgädieey, cab jaduhṉ yhawiinmatsä coo jaꞌa mmäguꞌughajpä waam̱b mnämáꞌawät.
23392  MAT 7:7  ’Coo jaꞌa Dios hajxy tii mmäyujwáꞌanät, mänit hajxy jaduhṉ xmióꞌowät; coo hajxy mmänuuꞌxtáꞌagät, mänit hajxy jaduhṉ xpiuhbédät.
23397  MAT 7:12  ’Jadúhṉäts mijts jaꞌa jäyaꞌayhajxy mnäxúuꞌtspät nej mijts myajnäxuudsaꞌañän. Jaduhṉä Moisés jecy miänaaṉ̃ coo hajxy ngudiúuṉämät. Jaduhṉ hajxy jecy miänaam̱bä, jaꞌa Diosmädiaꞌagy hajxy jecy yajwáꞌxäbä.
23409  MAT 7:24  ’Pǿṉhøch nmädiaꞌagy xmiädóow̱äp, coo jaduhṉ quiudiúnät nébiøch nhaneꞌemiän, jaduhṉ mäwíinäts jeꞌe nebiä jäyaꞌay jaꞌa tiøjc tøø quiojjiän tsaawiing.
23411  MAT 7:26  Pero pǿṉhøch nmädiaꞌagy tøø xquiaꞌa cudiuuṉä nébiøch nhaneꞌemiän, jaduhṉ mäwíinäts jeꞌe nebiä jäyaꞌay caꞌa jajpän. Jiibiä tiøjc quiojy tsabiuꞌujooty.
23418  MAT 8:4  Mänitä Jesús miänaaṉ̃: ―Huuc mädow̱, caꞌa pøṉ mnäꞌägädä hawaaṉä. Nøcx jim̱ Jerusalén maa jaꞌa teediän. Jim̱ myajcähxǿꞌøgät coo tøø mnähwaꞌac̈h coo tøø mguhwaꞌac̈h. Jim̱ä xädøꞌøñ mguyoxǿꞌøwät nebiä Moisés jecy yhanehm̱iän. Jaduhṉä hijxtahṉd myajcähxǿꞌøgät coo tøø mnähwaꞌac̈h coo tøø mguhwaꞌac̈h.
23423  MAT 8:9  Hanéꞌemyhøch nhity; jím̱høch nwiindsøṉbä, y jím̱høch nsoldado. Cooc̈hä nsoldado tuꞌug nnämáꞌawät coo homiaajä ñǿcxät, nǿcxäp jaduhṉ; y cooc̈h nnämáꞌawät coo myínät, mínäp jaduhṉ. Y cooc̈hä nmoonsä waam̱b nnämáꞌawät, quiudiúnäp jaduhṉ.
23459  MAT 9:11  Jim̱ä fariseoshajxy hänajtypä, jaꞌa hajxy hänajty hoy jaanc̈h tehm̱ pianøcxpä jaꞌa Moisés miädiaꞌagy. Mänitä fariseoshajxy miänaaṉ̃: ―Tii yøꞌø mwiindsǿṉ coo miøødcay jaꞌa yajnähjuudiuutpähajxy møødä cubojpä cugädieeyhajxy ―nøm̱ä Jesús miäguꞌughajpähajxy ñämaayyä.
23460  MAT 9:12  Miädoow̱ jaꞌa Jesús jaduhṉ. Mänit miänaaṉ̃: ―Pøṉ jaduhṉ møc, caj yajtsooyøꞌøy; pøṉ jaduhṉ paꞌammøød, jeꞌeds jaduhṉ yajtsooyøøby. Jaduhṉ mäwíinøch høøc̈h nebiä mädsooyøøbiän. Páadyhøch yaa tøø nmiṉ̃ tøø nmech, nébiøch jaꞌa cubojpä cugädieeybähajxy nnämáꞌawät coo jaꞌa yhaxøøgwiinmahñdy hajxy ween ñajtshixøꞌøy. Jaꞌa hojiäyaꞌayhajxy, cábøch hajxy jeꞌe waam̱b nnämaꞌawaꞌañ. Nøcx hajxy habøc tii jaꞌa Diosmädiaꞌagy jaduhṉ ñänøøm̱by: “Chójpiøch jaꞌa njoot jaduhṉ coo hojioot hajxy mmøødhádät; cábøch jaduhṉ nmänaaṉnä coo animal hajxy myóxät maa jaꞌa høøc̈hcøxpän.”
23488  MAT 10:2  Jaduhṉä nämajmetspähajxy hänajty xiøhaty: Simón Pedro møødä piuhyaꞌay Andrés; jaꞌa Zebedeo yhuunghajxy, Jacobo møødä Juan;
23489  MAT 10:3  Felipe; Bartolomé; Tomás; Mateo jaꞌa yajnähjuudiuutpä; Jacobo, jaꞌa Alfeo yhuung; Lebeo Tadeo;
23505  MAT 10:19  Pero coo hajxy jaduhṉ xyajmédsät maa jaꞌa wyiinduumhajxiän, cab hajxy mdaj mmáyät waam̱baty hajxy hänajty mmädiaꞌagaꞌañ. Coo jaduhṉ yhabáadät, mänitä Dios jaduhṉ xyhawáaṉät waam̱baty hajxy jaduhṉ mmänáꞌanät.
23514  MAT 10:28  Cab hajxy mdsähgǿꞌøwät pøṉ jaꞌa mnaax̱niꞌx hajxy xyaghóꞌcäp; cabä mháañämä hajxy jaduhṉ xyaghóꞌcät. Jaꞌa Dios hajxy mdsähgǿꞌøwäp; jeꞌedsä cuhdujt jaduhṉ møød coo hajxy jiiby xquiéxät haxøøgtuum. Jiiby jaꞌa mnaax̱niꞌxhajxy quiuhdägóyyät møødä mháañämähajxy.
23524  MAT 10:38  Pøṉä jioot tsojp cooc̈h høøc̈h xpianǿcxät, pero cabä jioot jaduhṉ chocy coo chaac̈hpǿgät nébiøch jaduhṉ ndsaac̈hpøgaꞌañän, cábøch nmädiaꞌagy jaduhṉ hoy xpianǿcxät.
23526  MAT 10:40  ’Pøṉ mijts jaduhṉ xchojp, jaduhṉ mäwíinøch høøc̈h xchojpä. Y pǿṉhøch høøc̈h jaduhṉ xchojp, jaduhṉ mäwíinädsä Dios jaduhṉ chojpä, jaꞌac̈h tøø xquiéx̱iäbä.
23528  MAT 10:42  Coo hädaa häyoobäyaꞌay tøchñøø ñäꞌä moꞌowǿøjät jeꞌeguiøxpä cooc̈h jaduhṉ xpianøcxy, mänit jaayaꞌay piädaꞌagǿøjät hodiuum, jaꞌa nøø tøø yéquiäbä. Tehm̱ tiøyhajt jaduhṉ.
23541  MAT 11:13  Jaꞌa Diosquex̱yhajxy jecypiä, jaduhṉ hajxy jecy miänaaṉ̃ coo jaꞌa Dios jaꞌa miäjaa yajcähxøꞌøgaꞌañ. Jaduhṉä Moisés miädiaꞌagy miänaam̱bä. Pero jayǿjpäc jaꞌa Elías hijty myinaꞌañ. Y coo jaꞌa Juan tøø miech, Elías jeꞌe, pø mwiinjuøꞌøwaam̱by hajxy jaduhṉ.
23544  MAT 11:16  Pänébiøch jäyaꞌayhajxy nyajmäbáadät jaꞌa jädaꞌahatypä. Cab hajxy tii yhojiäwøꞌøwaꞌañ. Jaduhṉ mäwíinäts hajxy jeꞌe nebiä pigänaꞌc wiinhecpän. Coo hajxy nax̱y miech häyøꞌpä tøjpaꞌc, mänitä miäbigänaꞌc hajxy ñämaꞌay:
23563  MAT 12:5  Jaduhṉ cujaay myiim̱bä maa jaꞌa Moisés miädiaꞌaguiän coo jaꞌa teedyhajxy tsajtøgootypä quiaꞌa näꞌägädä pooꞌxy jaꞌa pooꞌxxiøøjooty; y cab jaduhṉ ñejpiä.
23565  MAT 12:7  Caj mijts mwiinjuøꞌøy waam̱b jaꞌa Diosmädiaꞌagy jaduhṉ miänaꞌañ: “Mänáam̱bøch jaduhṉ coo hojioot hajxy mmøødhádät; cábøch jaduhṉ nmänaꞌañ coo animal hajxy myóxät jaꞌa høøc̈hcøxpä.” Coo hajxy jaduhṉ mwiinjuǿꞌøwät, cabä jäyaꞌay hajxy näꞌä nägoodä mwiingapxpédät.
23597  MAT 12:39  Mänitä Jesús yhadsooyy: ―Jaꞌa jäyaꞌayhajxy jädaꞌahatypä, haxøøg hajxy jiatcøꞌøy; cabä Dios hajxy chocy. Jaꞌa hijxtahṉd hajxy mja wiꞌi yhixaam̱by. Jagooyyä hajxy jaduhṉ mhixaꞌañ nebiä hijxtahṉd jecy quiähxøꞌquiän jaꞌa Jonáscøxpä, jaꞌa Dios jecy quiéjxäbä.
23608  MAT 12:50  Pǿṉhøch jaꞌa nDeedy miädiaꞌagy xquiudiúuṉäp jaꞌa tsajpootypä, jaduhṉ mäwíinäts hajxy jeꞌe nébiøch nbuhyaꞌayän, nébiøch nbuhdoꞌoxiän, nébiøch ndajjän.
23623  MAT 13:15  Tøø hädaa jäyaꞌayhajxy quiuhxex̱y; nebiä cuhnatpän, nebiä wiimbiꞌidspän hajxy jaduhṉ ñibiädaꞌagyii neby hajxy jaduhṉ quiaꞌa wiinjuǿꞌøwät, nébiøch nmädiaꞌagy hajxy xquiaꞌa mäbǿjcät. Cooc̈h nmädiaꞌagy hajxy xmiäbǿjcät, mänítøch hajxy jaduhṉ nyajnähwáꞌadsät.
23646  MAT 13:38  Y hädaa yaabä naax̱wiin, jaduhṉ mäwíinäts hädaa nebiä naax̱än maa jaꞌa hodiøømd wiøjjiän. Jaayaꞌayhajxy hanéhm̱äbä jaꞌa Diósäm, jaduhṉ mäwíinäts hajxy jeꞌe nebiä hodiøømdän. Jaayaꞌayhajxy hanéhm̱äbä jaꞌa møjcuꞌugong, jaduhṉ mäwíinäts hajxy jeꞌebä nebiä cizañahujtsän.
23663  MAT 13:55  José yhuung yøꞌø, yøꞌø tsejtspä pujxpä. María jaꞌa tiaj xiøhaty. Jueꞌe piuhyaꞌayhajxy xiøhaty, Jacobo, José, Simón, møødä Judas.
23672  MAT 14:6  Mänitä Herodes jiumøjt jaduhṉ piejtä. Jim̱ä Herodes hänajty yhäñaꞌay møødä pawoy pawichpähajxy. Mänit hajxy tiägøøyy wiinhéjtsäbä. Jaꞌa Herodías yhuung jaduhṉ tägøøyy hejtspä. Mänitä Herodes xiooṉdaacy nägøꞌø nädecypiä.
23694  MAT 14:28  Mänitä Pedro miänaaṉ̃: ―Wiindsǿṉ, pø miic̈h jaꞌa Jesús, høøc̈h huuc hanéhm̱äc cooc̈h jim̱ mnǿcxät yoꞌoy maa miic̈hän.
23703  MAT 15:1  Mänitä Jesús ñämejtsä jaꞌa fariseoshajxy näjeꞌe møødä ley‑yajnähixøøbiähajxy näjeꞌe. Jerusalén hajxy hänajty chooñ. Mänitä Jesús hajxy miäyajtøøyy:
23707  MAT 15:5  Pero wiing mijts mmänaam̱bä. Mijts jaduhṉ mänaam̱b coo jaduhṉ yhoyyä coo jaꞌa mdaj jaꞌa mdeedy jaduhṉ mnämáꞌawät: “Cábøc̈hä xädøꞌøñ nmøødä cooc̈h mijts nbuhbédät. Tøøc̈hä Dios ngøx̱y moꞌoy mäduhṉ̃tiä mijts hijty nmoꞌowaꞌañ.” Coo hajxy jaduhṉ mmänaꞌañ, cabä Diosmädiaꞌagy hajxy hänajty myajtuṉ̃. Jaꞌa mhamdsoo cuhdujt hajxy hänajty myajtuum̱by.
23727  MAT 15:25  Mänitä tajjäyaꞌay jaꞌa Jesús wyiinjijcädaacy. Mänit ñämaayy: ―Wiindsǿṉ, tuṉä mayhajt. Høøc̈h puhbéjtäc.
23748  MAT 16:7  Mänitä miäguꞌughajpähajxy tiägøøyy mädiaacpä: ―Paady jaduhṉ miänaꞌañ, coo jaꞌa caayyøøc hajxy ngaꞌa jahmiéjtsäm.
23750  MAT 16:9  Cáhnøch nmädiaꞌagy hajxy xwyiinjuøøyyä. Cab hajxy jaduhṉ mjahmiejtsnä nébiøch jaꞌa mägoox̱pä tsajcaagy nyajnäwaꞌxøøyyän jaꞌa nämägoox̱milpä jäyaꞌay, y coo hajxy maguiach myajpädøꞌcy.
23751  MAT 16:10  Ni jaduhṉ hajxy mgaꞌa jahmiejtsnä nébiøch jaꞌa juxtujpä tsajcaagy nyajnäwaꞌxøøyyän jaꞌa nämädaax̱milpä jäyaꞌay, y coo hajxy maguiach myajpädǿꞌcumbä.
23758  MAT 16:17  Mänitä Jesús yhadsooyy: ―Miic̈h Simón, Jonás miic̈h xyhuunghajp. Caj miic̈h pøṉ tøø xyhawaaṉä cooc̈h nDioshuungä. Jaꞌa nDéedyhøch tøø xyhawaaṉä, jaꞌa jim̱ tsajpootypä. Paady miic̈h hoyhajt weenhajt mbaadaꞌañ.
23760  MAT 16:19  Nmoꞌowáam̱biøch miic̈h cuhdujt cooc̈h miic̈h nmädiaꞌagy xyajwáꞌxät nébiøch jaꞌa jäyaꞌay jaꞌa nmädiaꞌagy hajxy jaduhṉ xmiäbǿjcät. Dios jaduhṉ xñajtscapxøꞌøwáaṉäp nebiaty jaꞌa jäyaꞌayhajxy mhanéꞌemät coo hajxy jaduhṉ ween quiudiuṉ̃, coo jaꞌa yhaxøøgwiinmahñdy hajxy ñajtshixǿꞌøwät.
23762  MAT 16:21  Mänitxøø jaꞌa Jesús tiägøøyy hawáaṉäbä jaꞌa miäguꞌughajpähajxy cooc hänajty jim̱ ñøcxaꞌañ Jerusalén, cooc hänajty jim̱ yajtsaac̈hpøgaꞌañíijäm jaꞌa martuumädøjc møødä teedywiindsøṉhajxy møødä ley‑yajnähixøøbiädøjc. Mänit miänaam̱bä cooc hänajty yaghoꞌogaꞌañii, pero cumáax̱cäc hänajty jiujypiøgaꞌañ.
23763  MAT 16:22  Mänitä Pedro jaꞌa Jesús yajwooduuty. Mänitä Jesús wyiingugapxøøyyä: ―Wiindsǿṉ, cab jaduhṉ yhoyyä miäbaadä coo jaduhṉ mjádät mhabétät.
23765  MAT 16:24  Mänitä Jesús ñämaayy jaꞌa miäguꞌughajpä: ―Pǿṉhøch nmädiaꞌagy jaduhṉ xpiaduꞌubøgáaṉäp, weenä yhamdsoo cuhdujt ñajtshixøꞌøy; ween jaduhṉ chaac̈hpǿjpät nébiøch ndsaac̈hpøgaꞌañän; weenc̈h nmädiaꞌagy xjiøjtägøøyyä.
23768  MAT 16:27  Cädaactägatsáam̱bøch yaa, høøc̈h jaꞌa Diosquex̱ypä. Jaꞌa Diosmóonsøch nmøødcädaꞌagaam̱by, jaꞌa hajxy jim̱ tsajpootypä. Mǿødhøch nDeedy quiuhdujt jaduhṉ ngädaactägatsaꞌañ. Mänítøch jaꞌa jugyhajt hänajty njaac moꞌowaꞌañ pønjaty hänajty hoy tøø wiädity. Pero pønjaty hänajty hoy tøø quiaꞌa wädity, jeꞌeds hajxy hänajty yajcumädow̱áaṉäp. Mänítøch ndägøꞌøwaꞌañ hanehm̱bä. Tøyhajt mijts nnämaꞌay, cooc̈h hänajty ngädaactägatsaꞌañ, mänítøch hajxy näjéꞌeyyäm xyhixaꞌañ, jaꞌa hajxy yaa tänaabiä. Cajnä hajxy hänajty yhoꞌogyñä.
23772  MAT 17:3  Mänitä Moiséshajxy ñäguehx̱tøøꞌxy møødä Elías. Mänitä Jesús hajxy tiägøøyy møødmädiaacpä. Coo hajxy yhijxä,
23773  MAT 17:4  mänitä Pedro jaꞌa Jesús ñämaayy: ―Wiindsǿṉ, hoyøøyy jaduhṉ coo højts yaa tøø nbéjtäm. Pø chojpiä mjoot jaduhṉ, ween højts tøjquemyhuung tägøøg nhuuc hädiuṉ̃ jaꞌa mijtscøxpä cøjtuꞌug; tuꞌug miic̈h mjeꞌe, tuꞌug jaꞌa Moisés jieꞌe, tuꞌug jaꞌa Elías jieꞌe.
23804  MAT 18:8  ’Coo tii hoyhadsojnä mhíxät, cab jim̱ mmøjhéeꞌpnät ni mgaꞌa nähdónät. Jaduhṉ mnibiädaꞌagǿøjät nebiä wiindspän, nebiä cøꞌøducpän. Pø caj, jim̱ haxøøgtuum mgaꞌawaꞌañ.
23807  MAT 18:11  Høøc̈h møjhajp. Yaac̈h tøø ngädaꞌagy hädaa yaabä naax̱wiin nébiøch jaꞌa jäyaꞌayhajxy nyajnähwáꞌadsät coo hajxy hijty quiuhdägoyyaꞌañ.