13970	PSA 3:9	Stå upp, Herre (Jahve)! Fräls (rädda) mig, min Gud (Elohim)! För du har slagit alla mina fiender på käkbenet, du har krossat de gudlösas (ogudaktigas, ondas) tänder. [I det poetiska språket med ”käkben” och ”tänder” liknas Davids fiender med vilda odjur vars styrka är i deras käkar och skräckinjagande tänder. Att slå på kinden betyder också förödmjukelse. Verbformen är perfekt i hebreiskan, och förstärker en förvissning om att Gud redan har gripit in.] Herren (Jahve) är frälsningen (ordagrant ”till Herren frälsningen”; bara hos Herren finns räddningen)! Över ditt folk är din välsignelse. [Ropet att ”stå upp och fräls mig” i vers 8 får här sitt svar. Det hebreiska ordet för frälsning som används sextio gånger i Psaltaren är Yeshua, det hebreiska namnet på Jesus. Psaltarpsalmerna pekar på var vår frälsning finns.] Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
14230	PSA 22:10	”Överlämna (rulla eller flytta över) dig åt Herren (Jahve); han får befria honom; han får rädda honom, om han nu har sådant behag (sådan kärlek) till honom.” [Ordet för ”överlämna”, hebreiska ”galal”, betyder också att rent bokstavligt rulla undan och flytta något. Den mer abstrakta betydelsen är att ”rulla” över till någon, överlämna sig till den personen och förtrösta. Några exempel är . Första gången ordet används är i när Jakob vältrar undan en sten från en brunn. Intressant att detta ovanliga ord används här i denna psalm för att beskriva förtröstan på Gud. Samma Gud sände en ängel för att rulla undan stenen från graven och reste Jesus upp från döden, se .]
14238	PSA 22:18	Hundar [symboliskt för icke-judar, syftar på de romerska soldaterna som korsfäste Jesus] samlas runt mig. En här av kriminella (ondskefulla män) omringar mig, de har genomborrat (spetsat) mina händer och fötter. [I judiska biblar står det: ”mina händer och fötter är som ett lejons händer och fötter.” Dessa bygger på den masoretiska texten som sammanställdes på 1000-talet e.Kr. Översättarna ändrade en bokstav så betydelsen blev ”lejonets” istället för ”genomborra”. Det är en liten skillnad där bokstaven Vav, som är ett långt streck, kortades ned till att bli bokstaven Jod. Dock har Septuaginta, den grekiska översättningen av den hebreiska texten översatt med ”genomborra”. Den blev klar 132 f.Kr. och ligger närmare de ursprungliga texterna. Detta bekräftades 1997 när Psalm 22 från Dödahavsrullarna som hittas på 1950-talet publicerades. I denna hebreiska text från 200 f.Kr. används det hebreiska ordet ”genomborra”.]
14476	PSA 37:5	Överlämna(anförtro, rulla över) din väg (din framtid) till Herren, förtrösta på (lita på, luta dig emot) honom och han ska agera [i ditt ställe].
14534	PSA 38:23	[Psalmen avslutas som den började med en bön. På samma sätt som i vers 2 är det två negationer. Den tredje raden och det sista verbet blir positivt, och ber inte bara om ett ingripande, utan ett ingripande nu, se vers 23.] Överge (lämna) mig inte Herre (Jahve), min Gud (Elohim), var inte långt borta (stanna inte borta) från mig. Skynda till min hjälp [nu på en gång], min Herre (Jahve), min frälsning. [Psalmen avslutas med ett desperat rop på hjälp. Det hebreiska ordet för frälsning som används sextio gånger i Psaltaren är Yeshua, det hebreiska namnet på Jesus. Psaltarpsalmerna pekar på var vår frälsning finns.]
14783	PSA 55:12	dag och natt går de runt den [staden] på dess murar. Överträdelser och elände råder därinne,
15064	PSA 72:9	Öknens (ödemarkens) folk ska böja knä för honom, hans fiender ska slicka stoftet.
15164	PSA 77:14	Över alla dina verk ska jag meditera och grubbla, och fundera över allt som du gjort.
15288	PSA 81:12	Jag är Herren (Jahve) din Gud (Elohim), som förde dig ut ur Egyptens land. [] [D] Öppna din mun på vid gavel [för att ta emot Guds ord, se ] och jag [inte någon annan avgud] ska fylla den. []
15621	PSA 103:5	som mättar ditt liv med allt gott (fyller i överflödande mått alla mänskliga behov), som förnyar (återskapar) din ungdom som örnen. [Örnen lever länge och symboliserar styrka och frihet. Kan också syfta på den process då örnen varje år byter ut alla sina fjädrar och låter nya växa ut och blir ung på nytt.]
15956	PSA 118:19	Öppna rättfärdighetens portar för mig [in till den sanna kungens tempel]. Jag vill gå in genom dem och tacka (med öppna händer prisa, hylla och erkänna) Herren (Jah).
16239	PSA 133:2	Det är som den dyrbara oljan över huvudet, som kommer (rinner) ner över skägget [], Arons skägg, som kommer (rinner) ner på hans färgade mantel. [Översteprästen bar till skillnad från de övriga prästerna en dräkt med många färger.]
16307	PSA 138:8	Herren ska fullborda sitt verk för mig. Din trofasta kärlek (nåd), Herre, varar för evigt. Överge inte (upphör inte med) dina händers verk.
16566	PRO 4:6	Överge inte visheten, hon ska bevara (försvara, skydda) dig, älska henne, och hon ska skydda dig.
16583	PRO 4:23	Över allt annat, ska du bevara (skydda, värna) ditt hjärta, för därifrån utgår livets källor.
16613	PRO 6:3	Du själv har försatt dig i situationen att din granne har makt över dig, men gör så här för att bli fri [agera på en gång]: Ödmjuka dig, gå och böna och be din granne (tjata på honom). [Så att han betalar sin skuld och därigenom frigör dig från ditt åläggande mot fordringsägarna.]
16783	PRO 11:25	Den (en själ, person) som välsignar (är generös, givmild) blir själv framgångsrik (rikligt mättad; även smord, se ), den som vederkvicker andra (släcker andras törst, frikostigt vattnar andra), kommer själv bli översköljd (vattnad, rikligt välsignad med regn) [från ovan]. [Ordet ”vederkvickt” är på hebreiska ”marveh”. Här handlar det om att fylla andras behov och släcka andras törst. ”Översköljd” är i grundtexten det ovanligare ordet ”yara”, som bara går att finna här och i profetboken Hosea där det dels beskriver fysiskt höst- och vårregn som ”vattnar”, se , men också används bildligt för Guds rättfärdighet som ”regnar” över en person, se . Här i Ordspråksboken antyds en skillnad både i proportion och riktning. Den som frikostigt delar med sig av vattnet från egen brunn vill Gud kompensera med rikliga välsignelser från ovan, speciellt genom den så nödvändiga nederbörden. De två subjekten översätts ”den” även om ”själ” på hebreiska är i feminin form och det i grundtexten står ”han som vederkvicker”. Versen innehåller andliga principer som gäller alla människor.]
16907	PRO 15:30	Ögon som utstrålar ljus [från ett glatt fridfullt inre] gläder hjärtan [hos andra människor], och goda nyheter ger näring åt benen [ger inre styrka].
16913	PRO 16:3	Överlämna (dela med dig, anförtro, ”rulla över”) dina verk (allt du gör och ämnar att göra) till Herren (Jahve), så ska dina planer (tankar, syften, mål) ha framgång (stå fasta och bli grundligt etablerade). [Dela dina planer med Herren så går det väl!]
16950	PRO 17:7	Överdrivet (stortaligt) tal lämpar sig inte för en dåre, och ännu mer opassande är ljugande läppar hos en ledare.
17036	PRO 20:12	Örat som hör och ögat som ser. Herren (Jahve) har gett oss båda.
17037	PRO 20:13	Älska inte sömn för då blir du fattig. Öppna dina ögon [vakna upp från slumrandet] och du får mat i överflöd.
17046	PRO 20:22	Säg aldrig: ”Det här ska du få igen för!” Överlämna i stället situationen i Herrens (Jahves) hand (vänta på Herren), han ska rädda dig.
17126	PRO 23:12	Öppna ditt hjärta (sinne) för fostran, och öppna dina öron för kunskapens ord. [Var öppen och formbar till kritik, och lyssna noga på visa ord.]
17249	PRO 27:10	Överge inte din och din fars vän. [De har varit trogna länge, lämna inte dem om de behöver din hjälp.] Gå inte till din broders hus (familj) när du drabbas av olycka. Bättre med en nära granne än en broder som är långt borta. [De släktmässiga banden mellan människor kan ibland vara mindre pålitliga än genuin vänskap.]
17338	PRO 30:17	Ögat som hånar sin fader och föraktar att lyda sin mor ska dalens korpar hacka ut, och de unga örnarna ska sluka det.
17340	PRO 30:19	Örnens väg (bana) i luften. Ormens väg över klippan. En val (stor fisks, eller fartygs) väg mitt i havet. En mans väg hos en kvinna. [Gemensam nämnare för alla dess fyra är att de lämnar inget synligt yttre spår, man kan inte se att en örn har flugit, en orm har slingrat på klippan, ett skepp har passerat, och kärleken mellan en man och en kvinna]
17362	PRO 31:8	Öppna din mun för alla som inte kan föra sin egen talan, för alla dem som är hjälplösa.
17363	PRO 31:9	Öppna din mun, döm rättvist, för den betrycktes och fattiges talan.
20395	LAM 1:16	Över allt detta gråter jag. Mina ögon, mina ögon svämmar över av vatten eftersom tröstarna är långt borta från mig, även den som skulle vederkvicka min själ. Mina söner (barn) är övergivna eftersom fienden har segrat. [Den sextonde hebreiska bokstaven är: ע – Ajin. Tecknet avbildar ett öga eller en vattenkälla. Den symboliserar ofta profetisk klarsyn och uppenbarelse. Här är det ordet ”Över allt detta” som börjar med denna bokstav först i meningen men även ordet för ”öga” som sedan upprepas två gånger har samma första bokstav. Eftersom bokstaven dessutom symboliserar en vattenkälla och ögonens tårar beskrivs som en outsinlig källa som svämmar över, finns det en mycket tydlig koppling mellan bokstaven ajin och innehållet i denna vers. Tårar är sorgeprocessens tecken.]
21976	DAN 6:3	Över dem satte han tre ministrar, varav Daniel var en av dem. [Troligtvis ansvarade ministrarna för 40 satraper var.] Satraperna skulle rapportera till dessa tre ministrar så att kungen inte led någon förlust. [Det medo-persiska riket expanderar och kungen tillsätter ledare och en ny administration för att behålla nyligen intagna områden och säkra att de betalar skatt. Ordet ”förlust” används i om skatt, tull och vägavgifter. Det var inte ovanligt med korruption på alla nivåer. Tulltjänstemän och administratörer tog ofta ut högre avgifter än bestämt och lät överskottet gå in i sin egen ficka.]
22006	DAN 7:4	Det första [vilddjuret – som symboliserar en kung och ett rike, se ] liknade ett lejon, men hade vingar som en örn. Medan jag betraktade det rycktes vingarna av. Det lyftes upp från marken så att det stod på två fötter som en människa, och det fick ett mänskligt hjärta. [Lejonet och örnen förknippas med det babyloniska riket. Nebukadnessar jämförs med båda dessa bilder i Bibeln, som ett lejon, se , och som en örn i . Lejonet var också en av Babylons symboler. Över 100 lejon prydde den berömda Ishtarporten. Statyer med vingbeprydda lejon har hittats i Babylons ruiner och det antas att det var rikets symbol. Både lejonet och örnen är rovdjur. Lejonet är kungen på land och örnen är luftens konung. Synen där vingarna tas bort kan symboliskt beskriva vad som hände med Nebukadnessar när han ödmjukades i kapitel 4. De sju åren då han var sinnessjuk for han inte fram och erövrade fler områden. Efter hans upprättande styr han inte längre som ett vilddjur utan har fått ett mänskligt hjärta.]
22075	DAN 9:18	Böj ditt öra (lyssna noga) och hör! [Min bön till dig, men även folkets hån, se vers 16.] Öppna dina ögon och se på vår ödeläggelse [städer i ruiner i vårt land] och staden [Jerusalem], som är uppkallad efter ditt namn. Det är inte på grund av våra egna rättfärdiga handlingar vi kommer till dig med våra vädjanden (enträgna, ödmjuka och innerliga böner om nåd), utan på grund av din stora barmhärtighet (oändliga nåd). [Här, och i vers 9, används ”rachamim”, ett av flera hebreiska ord för nåd och barmhärtighet. Ordet förekommer bara i plural i Bibeln. Det illustrerar hur Guds nåd är oändlig. Ett ord som inte finns i singular är omöjligt att räkna. Det har ingen början och inget slut. Detta ord visar på den dimensionen i nåden som gör den obegränsad.]
22084	DAN 9:27	Han [en framtida ledare – antikrist] ska sluta en stark överenskommelse (pakt) med många folk för en sjuperiod [7 år]. Efter en halv sjuperiod [3,5 år] ska han avskaffa slaktoffer och matoffer. På styggelsers vinge ska förödaren komma. [En vinge är en bild på något som sprider ut sig och täcker allt, se . En annan tolkning är att det är i en del av templet, en ”vinge” av byggnaden.] Detta ska fortgå tills det fast bestämda slutet utgjuts [ett gudomligt straff kommer, se vers 11] över förödaren.” [När Daniel får denna uppenbarelse ligger Jerusalem och templet i ruiner. Det måste ha varit en uppmuntran att höra att staden och templet skulle byggas upp igen, men också smärtsamt att en ny ödeläggelse förutsades och att svåra tider är bestämda till slutet. Det finns många olika tolkningar och spekulationer kring vad de sjuttio sjuperioderna står för. Detta repetitiva mönster som är vanligt i Bibelns profetior kan vara en hjälp för tolkningen. T.ex. vanhelgades templet 167 f.Kr. av Antiochos IV Epifanes, återinvigdes 164 f.Kr. för att på nytt ödeläggas 70 e.Kr. av romarna. Det som är klart är att tidsperioden gäller det judiska folket och Jerusalem, se vers 24. Profetian börjar med att deklarera sex saker som ska ske för det judiska folket under 70 sjuperioder – vilket troligtvis motsvarar en period på 490 år. Denna period är i sin tur uppdelad i tre perioder 7 + 62 + 1, där den sista delen har två halvor. Översatt till år motsvarar det 49 + 434 + 3,5 + 3,5 år. Jesus refererar till den sista delen av denna syn som en framtida händelse, se . Paulus skriver om det som något som ännu inte skett, se . Även kopplingen till ”en halv tid” och 3,5 år i Uppenbarelseboken pekar på att det rör ändens tid, se . Vad det gäller startpunkten så säger vers 25 att det är från ett ord om att bygga upp Jerusalem igen. Tre förslag är vanliga: - 538 f.Kr. – Kung Kyros ord till Serubbabel, se . - 457 f.Kr. – Kung Artashastas ord till Esra att återuppta tempeltjänsten, se . - 445 f.Kr. – Kung Artashastas ord till Nehemja att bygga upp Jerusalems mur, se . Judisk ortodox syn En vanlig judisk tolkning är att utgå från 605 f.Kr. Lägger man till 434 år hamnar man på år 171 f.Kr. Det är sedan 7 år fram till 164 f.Kr. då templet renas. De 49 åren syftar på tiden det tog att färdigställa templet och inkluderas i de 434 åren. Enligt detta synsätt är denna profetia uppfylld. Messiansk syn Den som tror på Jesu ord i och även ser att uppenbarelsen är messiansk startar räkningen vid någon av de tre kungörelserna. Slutdatumet hamnar då vid Jesu födelse eller intåg i Jerusalem. De flesta av kyrkofäderna ansåg att denna uppenbarelse syftade på Messias. Just dessa verser i Daniel kan ha varit anledningen att det fanns en messiansk förväntan omkring år 0. Den grupp som kallades ”Herodianer” på Jesu tid, se , såg Herodes som en smord kung, en messias. Några år efter Jesu födelse kom stjärntydare från öst, troligtvis judiska ättlingar från Babylon som kände till Daniels profetior, se . Symeon och Hanna väntade på Herrens smorde, se . I synagogan i Nasaret läser Jesus från Jesaja om jubelåret och att Skriften är uppfylld, se De flesta med denna tolkning slår ihop 7 + 62. Summan blir då 69 sjuperioder, vilket motsvarar 483 år. Beroende på startpunkt och hur man räknar blir resultatet olika. I korthet kan man säga att det finns tre huvudspår beroende på de tre olika startåren som finns: - 483 år från Kyros förordning 538 f.Kr. till Jesu död. David L Cooper har visat att det finns vissa otydligheter i tidräkningen i det persiska riket som bygger på den grekiske matematikern Ptolemaios beräkningar. Om det persiska styret inte är 205 år utan bara 123 år blir startpunkten Kyros förordning. I Nehemja och judiska källor som rabbinska verk som Seder Olam finns stöd för en kortare tideräkning. Munken Dionysius som utformade vår tidräkning 525 e.Kr. missade några år. Kristi födelse inträffade någon gång mellan 8 och 4 f.Kr. Som huvudargument för detta spår är att profeten Jesaja nämner Kyros vid namn som den som ska ge förordningen, se , och att judisk tideräkning är mer tillförlitlig än grekisk. - 483 år från Artashastas ord till Esra 457 f.Kr. till 27 e.Kr. – då Jesus började sin tjänst. Denna beräkning använder vanliga solår med 365,25 dagar. I Dionysius tidräkning är det bara ett 1 år mellan 1 f.Kr. och 1 e.Kr., vilket gör att man måste lägga till ett år. - 483 år från Artashastas ord till Nehemja 445 f.Kr. till 32 e.Kr. – då Jesus red in i Jerusalem på en åsna. Beräkningen använder sig av månår på 360 dagar, i stället för solår på 365 dagar. Den förste som kom fram till detta var Sir Robert Anderson som arbetade som detektiv på Scotland Yard. Han redogjorde för sina beräkningar i en bok på slutet av 1800-talet. Anledningen till att använda månår kommer från att i används 30 dagars månader för att beskriva 3,5 år. Beräkningarna är komplexa eftersom kalendrarna ändras och det finns liknande beräkningar som justerar slutdatumet omkring något år. Eftersom varken Jesu födelse eller död exakt kan bestämmas finns det en osäkerhet. Den som har denna syn ignorerar inte att vissa delar har uppfyllts som skuggbilder i det som hände Antiochos IV Epifanes. Det verkar som den profetiska klockan har stannat efter 69 sjuperioder. En sjuperiod återstår. Jesus kom som en lidande tjänare, men kommer även att komma som en kung för att regera. Paulus talar om Israels förhärdelse tills hedningarna i fullt antal har kommit in, se .]
23236	MAT 1:23	”Se, jungfrun (den unga, ännu inte gifta kvinnan som inte varit med någon man) ska bli med barn och föda en son, och de ska ge honom namnet Emmanuel.” [Jes 7:14] Översatt betyder det [hebreiska ordet Immanuel]: Gud med oss (Gud är förenad och bor med oss).
23341	MAT 5:38	”Ni har hört det sägas [hört fariséernas utläggning av budet i 2 Mos 21:23-27]: ’Öga för öga, tand för tand.’ [Denna lag gällde ursprungligen ägodelar och reglerade domstolens straff så det inte överträffade brottet. Fariséerna missbrukade denna passage för att rättfärdiga personlig hämnd utan juridisk prövning.]
23373	MAT 6:22	Kroppens lampa (ljuskälla) är ögat. [Ögat speglar hjärtats inställning.] Om ditt öga är friskt (ogrumlat, fokuserat, generöst) så får hela din kropp ljus. [I ett rent hjärta med rena motiv flödar Guds ljus på alla områden, se . Ordet friskt kan också betyda generöst, se . Det står i kontrast till ett ”sjukt” öga i nästa vers. Ett friskt öga är generöst mot andra. Ordet friskt betyder också ogrumlat och fokuserat. Eftersom vers 24 talar om att det inte går att tjäna två herrar, handlar det om att helhjärtat tjäna Gud.]
23796	MAT 17:27	Men för att ingen ska ta anstöt av oss, så gå ner till sjön och kasta ut en krok. Öppna munnen på den första fisk som du drar upp. Där kommer du att hitta ett silvermynt (grekiska ’stater’, motsvarade fyra drachmer). Ta det och lämna det för dig och mig.”
24182	MAT 26:59	Översteprästerna och hela rådet [Sanhedrin] sökte få fram något falskt vittnesmål mot Jesus så att de kunde döma honom till döden,
24186	MAT 26:63	Men Jesus var tyst [Jes 53:7]. Översteprästen sade: ”Jag uppmanar dig under ed inför den levande Gudens namn, säg oss om du är den Smorde (Messias), Guds Son.”
24188	MAT 26:65	Då slet översteprästen sönder sina kläder. [Att slita sönder sina kläder var det judiska uttrycket för att visa häftig sorg eller fasa, se . Här används det generella grekiska ordet för kläder, ”himation”. I pluralformen beskriver det ofta både de innersta kläderna, tunikan, och manteln som var ytterplagget. Utifrån förstår vi att det här syftar på de två tunikorna som välbärgade personer bar, se . Ordet ”slita sönder” förstärker att det var en dramatisk scen. Översteprästen tog tag i halslinningen med sina händer och rev upp sina båda tunikor någon decimeter. Lagen förbjöd översteprästen att riva sönder sina kläder för privat sorg, se . Dock verkar detta vara tillåtet då han agerade som en domare och uttryckte sin förskräckelse över en hädelse som yttrats i hans närvaro.] Han sade: ”Han har hädat. Vad behöver vi nu ha fler vittnen till? Ni har nu själva hört hädelsen.
24204	MAT 27:6	Översteprästerna tog pengarna och sade: ”[Vad ska vi göra?] Enligt lagen kan vi inte lägga dem i [den heliga] offerkistan, eftersom det är blodspengar.”
24239	MAT 27:41	Översteprästerna gjorde likadant tillsammans med de skriftlärda och de äldste, de hånade (talade nedvärderande om) honom och sade:
24284	MAT 28:20	och lär (instruera) dem att hålla (bevara, noggrant lyssna på) allt som jag har befallt er. Kom ihåg, jag är med er alla dagar ända till tidens slut (tidsålderns fullbordan).” [ Vilket år och vilken veckodag dog Jesus? Evangeliernas berättelser, typologin från GT, almanacka och traditioner kan hjälpa oss att bestämma vilket år och veckodag Jesus dog. Jesu ord och Bibelns texter är sanna. Det finns dock olika syn på vilken dag sista måltiden ägde rum, och följaktligen vilken nästa veckodag är då Jesus korsfästs. Kärnbibeln lutar sig mot och som indikerar att måltiden skedde innan högtiden, se dock . Det finns fyra vårhögtider som har uppfyllts exakt, det talar för att Jesus var påskalammet, se . Vad det gäller traditioner är det komplicerat. Över tid har kristna traditioner skapats och de judiska justerats, för att skilja den judiska och kristna påsken åt så att de aldrig sammanfaller. Även almanackan när högtiderna infaller måste stämma med en tom grav den första dagen i veckan. De tre vanligaste förslagen i ett möjligt intervall är år 27, 30 eller 33 e.Kr., alla andra år i denna period infaller Nisan 14 på en måndag eller lördag vilket inte går att få ihop med den tomma graven en söndag. År 27 och 30 e.Kr. infaller 14:e Nisan från onsdag kväll till torsdag eftermiddag och år 33 e.Kr. är det fredag kväll till lördag eftermiddag. Utifrån ; 23 är år 30 e.Kr. mest troligt. I Kärnbibelns tabell i , och rubrikerna i Markus och Lukas evangelium följer dagarna år 30 e.Kr. Jesus åt då den sista måltiden onsdag kväll. Detta år offras påskalammet i templet kl 15.00 på torsdag eftermiddag, och i så fall samtidigt som Jesus dör på korset, vilket skugg­bilderna talar för, se 1 Kor 5:7. Detta möjliggör också för exakt tre dagar – tor, fre och lör – och tre nätter – tor/fre, fre/lör och lör/sön – i graven. Det finns olika traditioner och synsätt, men det gemensamma och viktigaste är att Jesus är uppstånden och lever idag!] ______
24727	MRK 11:18	Översteprästerna och de skriftlärda (lagexperterna) hörde detta, och de började planera (leta efter ett tillfälle) att röja honom ur vägen. De var rädda för honom, eftersom hela folkskaran häpnade (överväldigades) över hans undervisning.
24824	MRK 14:1	Det var två dagar kvar till påsken (pesach) och det osyrade brödets högtid. Översteprästerna och de skriftlärda sökte efter ett listigt sätt att gripa Jesus och döda honom.
24878	MRK 14:55	Översteprästerna och hela rådet [Sanhedrin] sökte få fram något falskt vittnesmål mot Jesus så att de kunde döma honom till döden, men de lyckades inte.
24886	MRK 14:63	Då slet översteprästen sönder sina tunikor (skjortliknande långt underklädesplagg). [Att slita sönder sina kläder var det judiska uttrycket för att visa häftig sorg eller fasa, se . Tunikan var det innersta plagget. Bara välbärgade personer bar två tunikor, se . Ordet ”slita sönder” förstärker att det var en dramatisk scen. Översteprästen tog tag i halslinningen med sina händer och rev upp sina båda tunikor någon decimeter. Lagen förbjöd översteprästen att riva sönder sina kläder för privat sorg, se . Dock verkar detta vara tillåtet då han agerade som en domare och uttryckte sin förskräckelse över en hädelse som yttrats i hans närvaro.] Han sade: ”Vad behöver vi nu ha fler vittnen till?
24898	MRK 15:3	Översteprästerna fortsatte att anklaga honom upprepade gånger. [Man läste antagligen från en lång lista med anklagelser hur han brutit både mot judisk och romersk lag, att han var en farlig förrädare mot romerska riket, rebell, falsk messiasfigur osv, se . Rent politiskt hade judarna stor frihet att utöva sin religion och kultur. Romarna hade som policy att tillåta de erövrade länderna att behålla sina religiösa vanor, och judendomen var en godkänd religion inom Romarriket. Villkoret för denna frihet var dock att de religiösa ledarna samarbetade med ockupationsmakten och såg till att kväva alla oroligheter bland sina landsmän. Det var alltså inte bara Jesu anspråk och påstådda hädelse som var orsaken till deras anklagelser. De var rädda att få sina privilegier indragna, både privat och som folk. Jesus var inte den förste som hade utropat sig som Messias; många hade gjort det och skapat oro i samhället, något som de judiska ledarna nu med alla medel ville stoppa. Se även .]
25508	LUK 11:34	Kroppens lampa är ögat. [Ögat är ofta en bild på hjärtat.] När ditt öga är friskt (ogrumlat, fokuserat) får också hela din kropp ljus, men när det är fördärvat är det också mörkt i din kropp. [Om en människa har äkta och rena motiv kommer hon att se Jesus och hela livet flödar av Guds ljus, annars bländar Jesu ljus och renhet.]
25720	LUK 16:31	Abraham sade till honom: ’Lyssnar de inte till Mose och profeterna, så kommer de inte bli övertygade ens om någon uppstår från de döda.’ ” [Det största vittnesbördet någon kan få är Guds ord. Ett mirakel ger uppmärksamhet, men det är Guds ord som frälser. Även om den rike mannen inte namnges är det fariséerna som identifieras med den rike mannen. Översteprästen bar en purpurfärgad dräkt och var klädd i linne, se . När Jesus berättade detta var Kaifas överstepräst, han tjänstgjorde 18-35 e.Kr. Hans svärfar, ­Hannas, hade just fem söner som han gjorde till överstepräster, se 27-28. Lasarus har ibland förknippats med Marta och Marias bror, men det är troligen inte samme person, se . Det finns dock en koppling mellan namnet Lasarus och Abraham. Namnet Lasarus kommer från det hebreiska namnet Elieser som betyder: ”en som Gud hjälper”. Elieser var Abrahams trogne tjänare, se . På samma sätt som man förväntade sig att Abrahams gode tjänare Elieser skulle komma till samma boningsplats som sin mästare efter döden, kommer den rättfärdige tiggaren också dit. Jesus säger inte om detta är en liknelse eller en berättelse och det finns olika tolkningar, men det vi vet är att Jesus inte skulle tala osanning eller lära ut falska läror. Några slutsatser: - Vad vi gör i detta liv får konsekvenser efter döden. - Vi ska hjälpa de fattiga. - Jesus använder sig av ett dåtida begrepp, ”Abrahams sida”, men ändrar vissa detaljer. ]
25741	LUK 17:21	Ingen kommer att kunna säga: ’Titta, här är det’ eller ’Titta, där är det.’ Guds rike är [just nu] mitt ibland er.” [Jesus, som är Kung i Guds rike är där mitt ibland dem. Guds rike finns redan nu i personen Jesus, men kommer att bli helt synligt i framtiden i tusenårsriket. Frasen kan också översättas ”Guds rike är inom er”, dvs. att det inte är ett yttre rike utan Jesus bor i människors hjärtan, se också . Det som talar emot denna tolkning är att Jesus riktar sig till fariséerna. Överallt annars karaktäriseras de för sitt fokus på det yttre, och Jesus avslöjar deras inre ondska.]
25808	LUK 19:8	Men Sackeus stod där och sade till Herren: ”Herre, hälften av det jag äger ger jag åt de fattiga, och om jag har bedragit någon (vilket jag gjort), ger jag honom fyrdubbelt tillbaka.” [Enligt Mose lag skulle den som handgripligen stulit något betala tillbaka det fyrfalt, se . Tillgångar man lurat till sig skulle återgäldas med fulla beloppet plus tjugo procent, se . Detta hade räckt i Sackeus fall. Överväldigad av Jesu godhet och kärlek till honom väljer han att betala igen mer än vad lagen krävde.]
25847	LUK 19:47	Han fortsatte att undervisa (dag efter dag) på tempelplatsen. Översteprästerna, de skriftlärda och folkets ledare sökte efter ett tillfälle att döda honom,
25935	LUK 22:2	Översteprästerna och de skriftlärda sökte efter ett sätt att röja Jesus ur vägen, men de var rädda för folket. [Under påsken var det många tillresta judar i Jerusalem. Ett öppet gripande av Jesus skulle kunna skapa upplopp och romersk militär skulle ingripa, se . Visade det sig att de judiska ledarna var orsaken, skulle deras position och förmåner äventyras. Högtiden Pesach inleds eftermiddagen den 14 Nisan. Några timmar senare efter solnedgången är det 15 Nisan och det osyrade brödets högtid tar vid, se . På Jesu tid hade dessa två högtider vuxit samman och sågs som en enhet.]
26014	LUK 23:10	Översteprästerna och de skriftlärda stod där och anklagade honom våldsamt.
26172	JHN 2:8	Sedan sade han till dem: ”Ös nu upp och ta det till bröllopsvärden (den som ansvarar för festen)”, och de gjorde det.
26649	JHN 11:57	Översteprästerna och fariséerna hade nu också gett order om att den som visste var Jesus var skulle anmäla det, så att de kunde gripa honom.
26769	JHN 15:1	[Måltiden har just avslutats, se Joh 14:31. Jesus och lärjungarna är på väg från det övre rummet inne i Jerusalem till Kidrondalen och Getsemane som ligger strax utanför, se . I följande tre kapitel tar Johannes med ytterligare detaljer från samtalet denna kväll; dessa knyter troligtvis an till platser de passerar längs med vägen. När Jesus lite senare ber för lärjungarna lyfter han sin blick mot himlen, vilket också antyder att de är utomhus, se . Över porten till templet fanns en utsmyckning i guld som avbildade en vinranka med flera stora druvklasar. Den judiske historieskrivaren Josefus beskriver detta i sina skrifter. Vinträdet var också en symbol på Israels folk och då speciellt deras särställning som Guds egendomsfolk, se . Vanligtvis stängdes portarna till tempelområdet på kvällen, men just på påsknatten var tempelområdet öppet eftersom det fanns så många pilgrimer i staden. Det är alltså möjligt att Jesus och lärjungarna tar den rakaste vägen till Getsemane över tempelområdet. I så fall utspelar sig följande tre kapitel där. Påsken infaller alltid i mitten av månaden, då det är fullmåne och vid klart väder glimrar de förgyllda vinrankorna ovanför porten i dess sken. Jesus säger att han är det äkta vinträdet, till skillnad från de konstgjorda vinrankorna. Även den prästerliga välsignelsen i kapitel 17 kan då Jesus ha uttalat på samma plats där folket tog emot översteprästens välsignelse.] ”Jag är det sanna (äkta, genuina) vinträdet [stocken med dess sav] och min Fader är vinodlaren (vingårdsarbetaren, jordbrukaren).
26873	JHN 18:19	Översteprästen [Hannas] frågade (begärde svar från) Jesus om hans lärjungar och om hans lära (doktrin). [Detta verkar var ett preliminärt förhör. Inga vittnen förs fram och normala procedurer följs inte. Hannas var ökänd för sin girighet, rovlystnad och sitt maktmissbruk. Alla hans fem söner blev överstepräster. I Talmud, det judiska kommentarverket till Torahn, finns ett stycke som fördömer familjen: ”Ve över Hannas familj! Ve över deras ormliknande väsande.” Den första frågan Hannas ställde till Jesus gällde hans lärjungar. Trogen sin karaktär verkar Hannas vara mer intresserad av hur stort inflytande Jesus hade, än vad han lärde.]
26909	JHN 19:15	Men de ropade högt: ”Bort med honom, bort med honom! Korsfäst honom!” Pilatus sade till dem: ”Ska jag korsfästa er Konung?” Översteprästerna svarade: ”Vi har ingen annan kung än Caesar (kejsaren).”
26916	JHN 19:22	Pilatus svarade: ”Vad jag har skrivit, det har jag skrivit.” [Pilatus visste att de judiska ledarna hade manipulerat honom, se . Han visste också att det var anspråket att vara Guds Son som var orsaken till deras ilska. Johannes ger sju ord från den grekiska texten i vers 19. Översatt på latin blir det ”Iesus Nazarenus Rex Iudaeorum”. Begynnelsebokstäverna i orden blir INRI, vilket ofta syns på krucifix och tavlor. Även på hebreiska blir det fyra ord. Det är naturligt att ordet ”och”, hebreiska ”We”, binder ihop titeln och brottet. Då blir texten ”Yeshua Hanotsri Wemelek Hayehudim”. Begynnelsebokstäverna bildar alltså tetragrammet – JHWH, som är Guds personliga namn. Det kan ge ytterligare en förklaring till varför ledarna var så upprörda och ville ändra texten.]
26941	JHN 20:5	Han böjde sig ner och såg linnedukarna ligga där, men han gick inte in. [Öppningen på denna typ av klippgrav var ofta inte högre än 1 m].
27035	ACT 2:17	’Detta ska ske i de yttersta dagarna, säger Gud: Jag ska utgjuta (i överflöd tömma ut) min Ande över allt kött. [Över alla människor utan hänsyn till ålder, kön eller ställning.] Era söner och döttrar ska profetera (tala inspirerat av Gud). Era unga män (ungdomar) ska se syner. Era gamla män ska ha drömmar (gudomligt inspirerade drömmar).
27097	ACT 4:6	Översteprästen Hannas var där liksom Kaifas [hans svärson], Johannes och Alexander, och alla andra från översteprästernas släkt. [Sanhedrin var det högsta juridiska beslutsfattande organet bland judarna med 71 medlemmar. I rådet fanns två grupperingar – fariséer och saddukéer. Saddukéerna, som ofta var i majoritet och hade initierat gripandet av Petrus och Johannes, trodde bara på de fem Moseböckerna. Fariséerna bejakade hela den muntliga traditionen och trodde på änglar och ett liv efter döden. Hannas var överstepräst och rådets ordförande 6-15 e.Kr. Vid den här tiden, i början på 30-talet e.Kr., hade hans svärson Kaifas den titeln. Kaifas var överstepräst 18-36 e.Kr. Att Hannas ändå nämns först reflekterade antagligen den verkliga politiska situationen där han fortfarande hade stort inflytande. Fem av hans söner och en svärson blev överstepräster. Det är inte känt vilka Johannes och Alexander är, förutom att de tillhörde översteprästernas släkt.]
27145	ACT 5:17	[De kristnas popularitet gick inte obemärkt förbi det religiösa ledarskapet. Man hade tidigare gripit Petrus och Johannes, se , nu arresteras alla de tolv apostlarna.] Översteprästen [antagligen Hannas, se ] tillsammans med alla hans anhängare, det vill säga saddukéernas parti, uppfylldes av avundsjuka. [Ordet ”zelos” beskriver starka känslor och ett hat motiverat av fanatisk iver. Man ville försöka stoppa denna nya rörelse som nu började hota deras åsikter och position.]
27155	ACT 5:27	När de hade hämtat dem dit, förde man dem fram inför Stora rådet [Sanhedrin, det högsta juridiska beslutsfattande organet bland judarna med 71 medlemmar där översteprästen var ordförande]. Översteprästen började förhöra dem,
27186	ACT 7:1	Översteprästen [antagligen Hannas] frågade [Stefanos]: ”Stämmer dessa anklagelser [att du sagt att Jesus ska riva ner templet och ändra Mose lag, se ]?”
27253	ACT 8:8	Det blev stor glädje i den staden. [Överallt där evangeliet tas emot blir resultatet glädje, se även vers 39.]
27287	ACT 9:2	och bad att få med sig brev [med häktningstillstånd] till synagogorna i Damaskus. Planen var att fängsla alla som tillhörde Vägen [samtidens namn på de första kristna, se ], män eller kvinnor, och föra dem tillbaka till Jerusalem. [Damaskus ligger sex dagsresor norr om Jerusalem. Staden var en av de största i Dekapolis, området som bestod av tio städer. Efter Stefanos död då förföljelsen bröt ut, flydde många kristna till närliggande områden, se . Att Saulus nu beger sig så långt som till Damaskus tyder på att han redan rensat många städer närmare Jerusalem på troende. I citerar Lukas hur Saulus, då känd som Paulus, knappt trettio år senare beskriver den här perioden i sitt liv: ”Överallt i synagogorna straffade jag dem gång på gång och tvingade dem att häda. I mitt vilda raseri förföljde jag dem ända till utländska städer.”]
27902	ACT 26:11	Överallt i synagogorna straffade jag dem gång på gång och tvingade dem att häda. I mitt vilda raseri förföljde jag dem ända till utländska städer.
28077	ROM 3:18	[Ögon:] De har ingen gudsfruktan för ögonen. [De väljer att inte vörda, tillbe, lyda och tjäna honom.] []
28130	ROM 5:15	[Nu följer sex jämförelser mellan resultatet av Adams överträdelse och resultatet av den upprättelse som Jesus ger.] Överträdelsen (syndafallet) kan inte jämföras med den fria gåvan. [Adams fall är oproportionerligt litet i jämförelse med Guds stora nåd.] För om många har dött genom en endas överträdelse (fall), hur mycket mer har Guds nåd och den fria gåvan, genom en man, Jesus den Smorde (Messias, Kristus), på ett överflödande sätt kommit till många.
28338	ROM 13:4	Överheten är en Guds tjänare till ditt bästa. Men gör du det onda ska du vara rädd, för överheten bär inte svärdet utan orsak. [Svärdet är en bild på att samhället kan behöva använda våld för att upprätta lag och ordning.] Den är en Guds tjänare, en hämnare som [när den används rätt och inte missbrukas] straffar den som gör det onda.
28723	1CO 12:21	Ögat kan inte säga till handen: ”Jag behöver inte dig”, och inte heller huvudet till fötterna: ”Jag behöver inte er.”
29453	PHP 1:25	Övertygad om detta, vet jag att jag ska leva kvar och vara med er alla, för er framgång (utveckling, fördjupning) och glädje i tron,
29598	COL 3:14	Över allt detta, kläd er i osjälvisk, utgivande kärlek som binder ihop (håller samman) allting på ett fullkomligt sätt (i enighet, och perfekt harmoni). [Kärleken liknas vid ett ytterplagg eller ett bälte som håller samman alla andra delar.]
30316	HEB 13:8	Jesus den Smorde (Messias, Kristus), [är alltid] densamme – i går [då Jesus vandrade på jorden och era första ledare såg honom, se vers 7, men även sedan tidernas början, se ], i dag [i vår tid], och för evigt [i alla tidsåldrar, men även med evighetens fulla innebörd]. [Jesus är utan början och slut och alltid densamme. Här ges extra tyngd när både hans namn Jesus och hans titel används. Kristus är en försvenskad form av det grekiska ordet ”christós” som betyder ”den som är smord” eller ”den Smorde”. Den hebreiska motsvarigheten med samma innebörd är ”mashiach” (Messias). Israels präster och kungar smordes med olja, så ordet används generellt om ”en smord” präst eller kung som avskilts för tjänst, se , men mer specifikt om ”den Smorde” som syftar på världens Frälsare som ska regera utifrån Jerusalem. Även om hebreiskan inte gör skillnad på små och stora bokstäver gör bibelöversättningar det för att förtydliga vad som åsyftas. Att Jesus är den Messias som Skrifterna (Gamla testamentet) profeterar om visar Nya testamentets författare genom att unisont vittna om honom som ”Jesus den Smorde”- han är vår smorde Överstepräst och Konung. Både människan Jesus – som genom sin jordiske far Josef härstammade från kung David av Juda och genom sin mor Maria från prästsläktet Levi stam – och Jesus Guds Son, representeras i denna titel – ”den Smorde”, den av Fadern smorde kungars Kung från himlen, som kommer för att bestiga Davids tron här på jorden, se .]
30414	JAS 4:10	Ödmjuka er [böj er inre människa] inför Herren, och han ska upphöja er. []
30521	1PE 4:8	Över allt annat, älska varandra (osjälviskt, utgivande) uthålligt (gör ert yttersta för att behålla kärleken, sträck ut den, låt den vara intensiv) [], för kärleken täcker (skyler, gömmer) [genom förlåtelse och överseende] många synder. [Ords 10:12]
30538	1PE 5:6	Ödmjuka er därför under Guds mäktiga hand, så att han i rätt tid kan upphöja er,
30778	REV 1:13	och mitt ibland ljushållarna någon som liknade en Människoson, [I vers tjugo förklaras att de sju ljushållarna är de sju församlingarna. Församlingen liknas vid en ljushållare som i sig själv inte har något ljus men som ska vara bärare av Guds ljus. Människosonen är en gammaltestamentlig benämning på den som ska upprätta Guds rike, se .] iklädd en lång klädnad som nådde ner till fötterna och med ett guldbälte om bröstet. [En bild från det gamla förbundet där översteprästen förde människans talan inför Gud, se . Bältet visar på Jesu makt och rättfärdighet, se . Översteprästens bälte var delvis av guld, se .]
30843	REV 4:7	Den första varelsen liknade ett lejon. Den andra en ung tjur. Den tredje hade ett ansikte som en människa. Den fjärde liknade en flygande örn. [Det är inte helt klart vad dessa fyra varelser är eller symboliserar. Eftersom de tillber vid Guds tron är de skapade. De verkar vara en kombination av keruberna i och seraferna i , som också sjöng ”helig, helig, helig”. Dessa fyra varelser finns också med när de första sigillen i bokrullen öppnas, och säger då ”kom”, se kapitel 6. De fyra varelserna representerar också de fyra stora grupper som Gud skapade på jorden – fåglar, vilda djur, boskap och människor, se . Örnen är den främsta av fåglarna, lejonet de vilda djurens konung, osv. En tolkning är att allt skapat på jorden är tänkt att tillbe Gud.]
31035	REV 16:12	Den sjätte [ängeln] tömde sin skål över den stora floden Eufrat, och dess vatten torkade ut så att vägen öppnades för kungarna från Östern.
31113	REV 20:6	Salig (lycklig, välsignad) och helig (avskild för tjänst) är den som har del i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden [att bli kastad i eldsjön, se vers 14] ingen makt, utan de ska vara präster till Gud och den Smorde (Messias, Kristus), och regera med honom i tusen år. [En period på tusen år nämns sex gånger, se vers 2, 3, 4, 5, 6, 7. Ofta används ordet millennium, från latinets ”mille annum” – tusen år, för denna tidsperiod. Utifrån profetior i GT om ett fridsrike, och föregående verser där Jesus kommer på en vit häst, se 19:11-15, verkar det vara en period då Jesus regerar på jorden. Det blir en tid då skapelsen upprättas, se . Lamm och vargar ska bo tillsammans, se . Det är ett fridsrike där svärd smids till plogbillar, se . Dock är det inte en helt fullkomlig värld: - Människor kommer fortfarande att dö: ”Den som dör vid hundra års ålder kallas fortfarande ung”, se . Paulus gör det klart att ”Jesus måste vara kung och regera tills han har lagt alla sina fiender under sina fötter, den sista fienden som utplånas är döden”, se . Det är först efter den sista striden med djävulen som jorden renas i eld och en ny himmel och en ny jord kommer, se . Det är först efter den nya himlen och jorden som ”döden inte finns mer”, se . - Även om Jesus tillsammans med de troende regerar här på jorden, krävs det domar, se vers 4. Jesus regerar, men många böjer sig motvilligt för hans vilja eftersom de i slutet av perioden gör uppror, se vers 7-9. Denna syn att Jesus kommer innan millenniet kallas premillennialism och är den vanligaste tolkningen. I amillennialismen, från grekiska ”a”, inte, tolkas tusenårsriket som en symbolisk tid. Under 1800-talet, då många trodde på människans egen förmåga att förändra världen, växte postmillennialismen fram där man tänker att Jesus kommer först efter tusenårsriket med en ny himmel och jord, fram till dess har församlingen regerat på jorden under tusen år medan Jesus är i himlen.]
31135	REV 21:13	I öster fanns tre portar, i norr tre portar, i söder tre portar och i väster tre portar. [Det verkar som Johannes får gå runt och se alla sidor. Hans rörelsemönster är dock oväntat, först öst till nord, sedan syd till väst. Hesekiel hade en liknande syn där han såg portarna och vilken stam de tillhörde, se . Namnen är dock lite annorlunda jämfört med de Johannes hörde i en tidigare syn, se . Om stammarnas namn överensstämmer med Hesekiels syn tillhör portarna följande stammar: Öst: Dan, Benjamin, Josef. Norr: Levi, Juda, Ruben. Syd: Sebulon, Isaskar, Simeon. Väst: Naftali, Aser, Gad.]