7204	RUT 4:12	Må ditt hus (din familj) bli som Peres [Boas förfader, se vers 18], som Tamar födde åt Juda [genom just ett leviratäktenskap], genom det barn (den säd) som Herren (Jahve) ska ge dig genom denna unga kvinna.” [Stycket är väl strukturerat som en kiasm med en central vers där det profeteras att staden Betlehem i regionen Efrata ska ha en viktig roll i framtiden. Här ska en son födas vars namn ska bli högt ärat, se ! Stycket ramas in av två kvinnor i vers 11, Rakel och Lea, och Tamar och Rut i vers 12. Juda och Tamars berättelse återfinns i 1 Mos 38. Den gemensamma nämnaren med Boas och Rut är leviräktenskapet, dock är Judas karaktär milsvid från Boas. Peres mor var Tamar och är ett exempel på en familj som inte fullföljde leviratäktenskap på det sätt som det var tänkt. Tamar var först gift med Judas äldsta son Er, men han var en ond man och dog innan de fått några barn, se . Juda beordrar sin andra son Onan att ge Tamar en son, just enligt leviratäktenskapens regler. Onan är dock som sin bror också ond och utnyttjar Tamar sexuellt, men tar inte på sig ansvaret att ge henne en son. När han också dör vågar inte Juda ge sin tredje, sista och yngsta, son Shela till Tamar. Juda struntar i sin svärdotter Tamar, ljuger för henne och skickar hem henne till hennes familj. Han borde tagit ansvar och frigjort Tamar så hon kunde gifta sig med någon annan genom en chalitzah-ceremoni, se . När Tamar inser att hon har blivit lurad tar hon saken i egna händer och klär ut sig till en prostituerad och får barn genom sin svärfar Juda, se . Det finns även en annan koppling till detta kapitel i Första Mosebok. I den hebreiska texten, med 49 bokstävers intervall, kan man läsa ut namnen Boas, Rut, Oved, Jishaj och David i . De fem namn som leder upp till David i släkttavlan i avslutningen i Ruts bok, se , återfinns alltså exakt i rätt ordning med 7 x 7 bokstävers intervall just i det stycket som handlar om Peres, fem släktled innan Boas. Man måste vara lite försiktig med bibelkoder, men det är ändå ett märkligt sammanträffande som pekar på att Bibeln är en gudomligt inspirerad bok.]
14066	PSA 10:14	Du ser (du har sett och ser) [som svar på de ogudaktigas påstående i vers 11], ja, du lägger märke till illdåd (elakhet, smärta, det som tynger) och provokation (ilska, plåga, sorg), för att ge (lägga) det i din hand. [Uttrycket ”ge i din hand” måste tolkas. Det kan beskriva hur Gud skriver det i sin hand för att komma ihåg. Hand står också för handling, och kan vara nästa steg, från att ha ”sett” med ögonen är det nu dags att agera med ”handen” och göra något åt situationen, vedergälla och döma genom sin hand.] Den hjälplöse (svage, det olyckliga offret, se vers 8 och 10) överlämnar sin sak åt dig; du är den faderlöses hjälpare. [Den tjugonde hebreiska bokstaven är: ר – Resh: Tecknet avbildar framsidan av ett huvud och symboliserar att se. Ordet ”Du ser” börjar på den bokstaven och förstärker hur Gud ser allt som sker. I versen innan nämndes de gudlösa, se vers 13. Det gör att det blir en delvis störning av antal ord i denna vers, se även .]
14086	PSA 12:9	Du, Herre (Jahve), ska bevara dem [de svaga och hjälplösa i vers 5], du ska alltid beskydda var och en av dem från detta [onda] släkte. De gudlösa (ogudaktiga, ondskefulla) går (vandrar, stryker, paraderar) omkring på alla sidor [de verkar finnas överallt i samhället, som vilddjur redo att förgöra], när det usla (omoralen, dåraktiga) upphöjs av människorna (människors barn). [Versen är svåröversatt. Ordet ”usel”, hebreiska ”zullut”, används bara här men utifrån närbesläktade språk kan det betyda något i stil med ”moraliskt dåraktigt beteende”. Jesaja skriver hur människor kommer att kalla ont för gott och gott för ont, se .]
14610	PSA 44:13	Du utlämnar oss som får (lamm, småboskap) att bli [slaktade och] slukade (uppätna) [se vers 23], du har förskingrat oss [i exil] bland hednafolken.
14958	PSA 68:6	Sjung till Gud, sjung och spela lovsånger till hans namn. Bana väg för honom som rider fram på molnen (genom öknarna, under kvällen) [se vers 34], hans namn är Herren (Jah, kortformen av Jahve, betecknar att han alltid har existerat). Gläd er inför honom. [Det är inte Baal som rider på molnen – Gud gör det, se . Gud ledde Israels folk genom öknen med eldstoden och molnstoden, och han leder även i dag sitt folk med den helige Ande. Nu kommer anledningen till sången och glädjen:]
14987	PSA 68:35	Till honom som rider fram på himlarna, urtidshimlarna [se vers 5], där låter han sin röst höras, hans mäktiga röst.
21920	DAN 4:11	Så är det bestämt genom väktarna [se vers 13], och så är det befallt av de heliga [änglarna, se även ]. Detta för att de levande [alla folk] ska veta att den Högste råder över människornas riken (mänskligheten på jorden). Han ger dem till vem han vill, och kan resa upp den ringaste av människor [till att få makt att regera].’
22050	DAN 8:20	Baggen som du såg [vid floden Ulaj, se vers 3], den med de två [långa] hornen, är [representerar] Mediens och Persiens kungar.
23547	MAT 11:19	Människosonen kom, och han äter och dricker [det är bröllopsstämning, se vers 17], och då säger man: ’Titta, vilken frossare och fyllerist (given åt vin), vän med skatteindrivarna [kända för att använda tvivelaktiga metoder och själva roffa åt sig] och syndare (de som aktivt lever i synd).’ Ändå har vishetens gärningar visat sig vara rättfärdiga.” [Jesus åt och umgicks visserligen med människor som inte hade gott anseende, se , men han var varken en frossare eller fyllerist. Dessa två ord används ofta i par i Bibeln, se .]
23599	MAT 12:41	Nineves folk [de hedniska assyrierna] ska uppstå vid domen, tillsammans med detta släkte [som inte ville tro] och bli dess dom. För de omvände sig vid Jonas förkunnelse [Jona 3], men här finns något som är förmer än Jona.
23661	MAT 13:53	När Jesus hade avslutat dessa liknelser [i kapitel 13], lämnade han platsen. [Jesus befann sig vid norra stranden av Galileiska sjön, inte så långt från Kapernaum där han bodde i Petrus hus.]
23841	MAT 19:10	[Det är inte bara fariséerna som blir förvånade över Jesu svar.] Lärjungarna sade: ”Om detta är mannens ställning gentemot hustrun [om det är så höga krav för att tillåta en skilsmässa, se vers 3 och 9], då är det bättre att inte gifta sig alls.”
23852	MAT 19:21	Jesus svarade: ”Vill du vara fullkomlig [och verkligen älska din nästa som dig själv som mannen hävdade att han gjorde, se vers 19], gå och sälj vad du äger och ge åt de fattiga. Då kommer du att ha en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.” [För en sådan yttre handling skulle det behövas en inre förvandling. Jesus visste var mannens hjärta och skatt fanns: i hans rikedom, se .]
23858	MAT 19:27	Då svarade Petrus och sade: ”Se, vi har lämnat allt för att följa dig [i motsats till den rike unge mannen, se vers 22], vad kommer vi att få?”
24785	MRK 12:43	Han kallade till sig sina lärjungar och sade till dem: ”Jag säger er sanningen, denna änka, hon som är drabbad av fattigdom [kanske på grund av fariséernas exploatering, se vers 40], lade i mer än alla andra som lade något i tempelkistan.
25576	LUK 12:48	Men den som inte vet [har förhållandevis lite kunskap om sin herres vilja] och gör något som förtjänar straff ska piskas med några få slag. Av den som har fått mycket [av Gud] ska det krävas mycket, och av den som människor har anförtrott mycket [den som har ansvar för att ta hand om andra, att portionera ut mat, uppdraget i vers 42], av honom kommer det att krävas ännu mer (ordagrant ’de kommer att kräva ännu mer’).”
26114	JHN 1:1	[De första arton verserna skiljer sig från resten av Johannesevangeliet och består av flera väl strukturerade poetiska stilar, kiastiskt mönster och parallellism. Det är svårt att illustrera allt detta i en översättning, men rubrikerna följer det kiastiska mönstret där den första och sista delen tematiskt handlar om Jesus i himlen, den andra och näst sista om Johannes Döparens vittnesbörd. Vers 12-13 är den strukturella mittpunkten och förstärker huvudtemat: att Jesus blev människa för att den som tar emot honom ska kunna bli frälst.] I begynnelsen (före all tid) var Ordet [gr. Logos, Jesus, se vers 14], och Ordet var hos (umgicks med, hade en nära relation med) Gud, och Ordet var Gud (gudomligt).
26494	JHN 8:44	Ni är från er fader, djävulen, och ni vill utföra er faders onda önskningar (begär, det som tillfredsställer honom). Han har varit en mördare (en som utstuderat utsläcker mänskligt liv) från början (från tidernas begynnelse, den som gjorde det för första gången) []. Han står inte fast i sanningen, för det finns ingen sanning i honom. När han talar en lögn, då talar han det som kommer naturligt för honom [hans modersmål, se vers 42], för han är en lögnare, och lögnens fader (upphovsmannen för falskhet).
26773	JHN 15:5	Jag är vinträdet [se vers 1], ni är grenarna. Den som förblir (är förenad med, ständigt lever) i mig, och den som jag förblir i, bär rikligt med frukt – för utan (vid sidan av, separerade från) mig kan ni inte göra någonting.
26962	JHN 20:26	Åtta dagar senare [hebreiskt uttryck för en vecka, dvs. nästa söndag] var hans lärjungar samlade där inne igen [i det övre rummet i Jerusalem, se vers 19], och Tomas var med dem. Trots att dörrarna var låsta, stod då Jesus plötsligt mitt ibland dem och sade: ”Frid vare med er.”
26994	ACT 1:2	fram till den dag han blev upptagen [till himlen, se vers 11], sedan han genom den helige Ande hade gett sina befallningar åt dem som han utvalt till apostlar (budbärare). [Att Lukas nämner att han skrivit två volymer, det tidigare verket Lukasevangeliet och nu Apostlagärningarna, kan ha haft rent praktiska orsaker. En antik bok bestod av en papyrusrulle med en maxlängd på omkring 10 meter, något som Lukas utnyttjar till fullo eftersom både Lukasevangeliet och Apostlagärningarna vardera består av knappt 20 000 grekiska ord. Lukas summerar sitt evangelium med att det handlar om allt som Jesus ”började” göra och undervisa om. Det antyder att Jesu handlingar och undervisning fortsätter genom apostlarna och de troende, och pågår än i dag. Jesu jordiska och himmelska verk är sammanflätade, se . Under sin tid på jorden verkade han rent fysiskt, se vers 1; i dag verkar han också här ”genom den helige Ande”, se vers 2.]
27103	ACT 4:12	Befrielsen (räddningen) finns inte hos någon annan [än Jesus, se vers 10], och bland människor under himlen finns inte något annat namn som kan frälsa (rädda, bevara, hela, upprätta och ge evigt liv).” [Grekiskan avslutar ordagrant meningen med att det inte finns något annat namn ”genom vilket vi måste bli frälsta”. Det beskriver helt enkelt det nödvändiga behovet av frälsning genom Jesus – det finns inga andra alternativ. Se även .]
27114	ACT 4:23	När man hade släppt dem [Petrus och Johannes, de hade blivit fängslade dagen innan, se vers 3], kom de till sina egna och berättade allt som översteprästerna och de äldste hade sagt.
28630	1CO 9:22	För de som är svaga [känsliga, i tron] har jag blivit som en svag [undviker sådant som kan väcka anstöt och få dem att tappa tron som t.ex. att äta kött offrat till avgudar, se kap 8], för att vinna de svaga. För alla har jag blivit allt, för att jag i varje fall ska frälsa (rädda) några.
28783	1CO 14:37	[På samma sätt som föregående stora stycke, om hur man ska leva som kristen i en fallen värld, kap 8-10, hade en avslutning, se 10:32-33, kommer en avslutning och sammanfattning på detta stycke, kap 11-14, om gudstjänsten.] Om någon tror sig vara profet [som utvecklades i kap 11] eller andlig [som diskuterades i kap 12], ska han inse att det jag skriver till er är Herrens bud. [Allt måste ske i kärlek, kap 13.]
29521	PHP 4:12	Jag vet hur man lever enkelt i svåra situationer, jag vet också hur det är att leva i överflöd. Genom allt, och i allt (oavsett omständigheter) har jag lärt mig hemligheten [att alltid vara nöjd, tillfreds och harmonisk, se vers 11], vare sig jag är mätt eller hungrig, har överflöd eller lider brist.
29535	COL 1:3	[Vers 3-8 är en enda lång mening i grekiskan. Alla Paulus brev börjar med tacksägelse.] Vi tackar alltid Gud, vår Herre Jesu den Smordes (Kristi) Far [för er tro och kärlek, se vers 4], när vi ber (vars innersta natur är tillbedjan, hängivenhet och förtrolighet med Gud) för er.
29784	1TI 2:1	[Även om ett nytt stycke börjar här finns det en koppling till föregående ämne där några lidit skeppsbrott i tron. Bönen, som primärt är umgänge med Gud, håller en människa kvar på trons väg.] Därför uppmanar jag dig [Timoteus] först av allt (som något mycket viktigt som måste få prioritet) till böner (personliga specifika behov, t.o.m. under rop eller högljudd gråt, se ), förtroliga böner (interaktiv tvåvägsdialog, samtal, tillbedjan och hängivenhet i förtrolighet med Gud) [det vanligaste ordet för bön i Nya testamentet, se vers 8], förböner (vädjan för andras behov och att Guds vilja ska ske i deras liv) [Grundordet betyder att ”träffa målet”. Verbet används i där Anden hjälper oss att i bön hitta Guds vilja. Substantivet används bara här och i .I den apokryfiska boken Andra Mackabéerboken 4:8 används ordet om audiens inför kungen. Förbön är ett förtroligt rådslag med Gud.] och tacksägelse [alla fyra orden är i plural i grekiskan, talar om uthållig bön], för alla (kategorier av) människor,
29810	1TI 3:12	En församlingstjänare ska vara en enda kvinnas man [samma uttryck som i vers 2], ta väl hand om sina barn och sin familj.
29847	1TI 5:17	De äldste som sköter sin ledaruppgift väl ska ni anse värda dubbel heder [tillräckligt finansiellt stöd, kanske dubbelt så mycket stöd som en änka fick, se vers 3], särskilt dem som arbetar med predikan och undervisning.
30075	HEB 3:13	Uppmuntra i stället varandra varje dag, så länge det heter ”i dag” [då det är möjligt att bli frälst, se vers 7], så att ingen av er förhärdas genom syndens makt att bedra.
30080	HEB 3:18	Vilka gällde hans ed ”att de aldrig skulle komma in i hans vila” [vers 11], var det inte dem som [hade lyssnat på Guds ord men] vägrade lyda?
30271	HEB 11:32	Vad ska jag säga mer? Jag skulle inte hinna med att berätta om Gideon [som vann seger med en liten armé på 300 män, se ], Barak [som lydde domaren Deboras profetiska ord. Tillsammans besegrade de fienden, se ], Simson [som till sist förstod att hans styrka inte kom från honom själv, se ], Jefta [född utanför äktenskapet, fördrevs av sina bröder, men fick vara med och besegra ammoniterna och blev en domare, se ], David [Israels mest berömda kung, se 1 Sam 16-1 Kung 2], Samuel [Israels stora profet, se 1 Sam 1-16] och profeterna,
30272	HEB 11:33	som i tro besegrade kungariken, utövade rättfärdighet (styrde de landet på ett rättfärdigt sätt), fick se [Guds] löften gå i uppfyllelse, stängde lejons gap [Dan 6],
30301	HEB 12:22	Nej, ni har i stället (närmat er) kommit till Sions berg, den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem [i kontrast till Sinai berg som israeliterna kom till efter uttåget ur Egypten, se vers 18], till myriader (ordagrant ”tiotusentals”, beskriver också ett oräkneligt antal) av änglar samlade till fest (festival, grekiska ”panegyris”, ordet användes om de olympiska spelen) [i kontrast till förskräckelsen då Gud visade sig på Sinai],
30606	2PE 3:17	Mina älskade, ni vet ju redan detta. [Vårt ord ”prognos” kommer från det grekiska ordet som översätts ”ni vet ju redan detta”. Skrifterna ger en förvarning och ”prognos” om vad som kommer att ske.] Var därför på er vakt [mot falska lärare, se kapitel 2], så att ni inte dras med i de ondas (laglösas) villfarelse och förlorar ert fäste.
30803	REV 2:18	[Betyder: offer, lidandets doft. I dag: Akhissar, tio mil öster om Pergamon längs med vägen mot Sardes. Den minsta staden av de sju, men den längsta hälsningen med fyrtio grekiska ord. Det var en rik stad känd för sin tillverkning av lerkärl och bronsrustningar, men kanske främst för dess textilindustri med väverier och purpurfärgeri. Från denna stad kom Lydia, som var en affärskvinna som handlade med tyger. Hon blev omvänd i Filippi, se . Hon har troligen släkt och vänner som är med i församlingen och besökte förmodligen sin hemstad ibland.] Skriv följande till församlingen Thyatiras budbärare (ängel): ”Så säger Guds Son, han som har ögon som eldslågor [som ser in i hjärtan och rannsakar och dömer, se vers 23], och hans fötter är som glänsande brons [som krossar hednafolk som lerkärl, se vers 27]. [Bildspråket är detsamma som i .]
30928	REV 9:20	[Den sjätte basunen har ljudit och den andra serien av verop går mot sitt slut. Man skulle kunna tro att fem månaders plågor, se vers 5, följt av död från eld och svavel skulle ha fört människorna till omvändelse. I stället beskrivs hur man fortsätter med samma förakt för Gud och hans bud. Det mest skrämmande med Upp 9 är kanske inte basundomarna, utan synden som människorna fortsätter med.] Resten av människorna [två tredjedelar, se vers 15], de som inte dödades av dessa plågor, omvände sig ändå inte från sina händers verk. De slutade inte att tillbe onda andar (demoner) och avgudabilder av guld, silver, brons, sten och trä som varken kan se eller höra eller gå. [Bakom de skapade avgudabilderna som dyrkas finns en ond makt, se .]