14075	PSA 11:5	Herren prövar (utrannsakar) [både] den rättfärdige och den gudlöse, men han (hela hans varelse, hebreiska ”nefesh”) hatar den som älskar våld (terror, laglöshet, plundring, hebreiska ordet ”hamas”). [Hebreiskan har inte komma, versen kan även översättas: ”Han prövar den rättfärdige, men han hatar den gudlöse och den som älskar våld.”]
14107	PSA 16:3	De heliga (Guds utvalda) [församlingen] som finns i landet (världen), de är de majestätiska (ädla, härliga) som har allt mitt välbehag (min glädje). [Ordagrant ”till de majestätiska står all min begäran.”]
14174	PSA 18:44	Jag krossade (malde) dem [så fullständigt så de blev] som stoft (damm) för vinden, jag trampade (stampade) på dem som grus på vägen. [Alternativt ”slängde ut dem som skräp på gatan.”]
14494	PSA 37:23	Med Herren blir stegen hos en stark man (stridsman, en man i sin bästa ålder) fasta (de är förberedda), och han [Herren] gläds över (är känslomässigt engagerad, har behag i) hans väg. [Sista raden kan också översättas: ”han, den starke mannen, gläder sig i Herrens väg.”]
14880	PSA 62:6	Det enda de [fienderna] planerar för är (deras enda mål, vad de lägger all sin tid på är) hur de ska störta ner (vanära) honom. [Ordagrant är versen: ”Bara, från höjden störta planerar de för.”] De älskar lögn (falskhet), med munnen välsignar de, men i sitt hjärta förbannar de. Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
14909	PSA 64:10	Deras egen tunga (egna ord) blir deras fall (ras, gör att de tappar kontrollen); alla som ser dem skakar (på huvudet i förvåning över deras nederlag). [Kan också översättas: ”Alla ser hur de flyr.”]
15642	PSA 104:4	Du gör vindar till dina sändebud, eldslågor till dina tjänare. [Kan även översättas: ”Du gör dina änglar till sändebud, dina tjänare till flammande eldslågor.”]
16126	PSA 119:160	Summan av ditt ord är sanning, och alla dina rättfärdiga domar är eviga. [Ordagrant: ”Huvudet av ditt ord är sanning, och eviga alla dina rättfärdiga domar.”]
17093	PRO 22:8	Den som sår synd får skörda sorg (problem, oro), det är slut på den makt han utövat över andra genom sin ilska. [Ordagrant ”hans stav av ilska är över”, dvs. det är nu slut på det inflytande han haft över andra människor som var rädda för hans lynniga temperament. Den grekiska översättningen Septuaginta har även en fortsättning med ytterligare ett ordspråk som Paulus citerar i 2 Kor 9:7: ”Gud välsignar en glad och givmild man, men gör slut på hans gärningars tomhet.”]
17210	PRO 25:27	Det är inte bra att äta för mycket honung, det är osmakligt när någon söker sin egen ära. [Det går att översätta på flera sätt: ”att söka sin egen ära är ingen ära värd att ha”, eller ”det är inte bra att ge för mycket beröm till någon.”]
17217	PRO 26:6	Att sända ett bud med en dåre är som att hugga av sig fötterna och utmana olyckan. [Utan fötter kommer inte budet fram, och bjuder in olycka i sitt liv, ordagrant ”får dricka våld.”]
23351	MAT 5:48	Ni ska därför bli fullkomliga (helhjärtade, göras fullkomliga, mogna), på samma sätt som er himmelske Fader är fullkomlig.” [] [Denna sista mening sammanfattar alla tidigare sex punkter. Gud är fullkomlig och han kräver fullkomlighet. Jesus höjer inte ribban för att sålla bort dem som inte duger. Han gör det för att vi ska inse att vi inte klarar det utan hans nåd. Författaren C. S. Lewis sammanfattar detta fint när han skriver: ”Ingen förstår hur ond han är förrän han ansträngt sig ordentligt att vara god.”]
23372	MAT 6:21	[Nu vänder Jesus sig direkt till var och en:] För där din skatt (det du värderar högst) är, där kommer också ditt hjärta att vara. [Det var vanligt att man byggde förrådsbyggnader för att magasinera ägodelar som utgjorde investeringar inför framtiden. Ofta bestod dessa av dyrbara kläder (som mal förstörde) och av konstföremål i metall (som rostade). I grekiskan är det en ordlek i vers 19-20, verbet för samla ”thesaurizo” är samma som substantivet för skatt ”thesauros”. På svenska skulle detta kunna åskådliggöras så här: ”samla er inte samlingar här på jorden” utan ”samla er samlingar i himlen.”]
23685	MAT 14:19	Sedan sade han till folket att slå sig ner i gräset, och han tog de fem bröden och de två fiskarna och såg upp till himlen och välsignade dem. [Jesus bad antagligen den judiska välsignelsen Hamotzi: ”Välsignad är du Herre, universums Kung, som frambringar bröd från jorden.”] Han bröt bröden och gav bitarna till lärjungarna, och lärjungarna gav dem till folket.
23738	MAT 15:36	Han tog de sju bröden och fiskarna, och tackade Gud. [Jesus bad antagligen den judiska välsignelsen Hamotzi: ”Välsignad är du Herre, universums Kung, som frambringar bröd från jorden.”] Han bröt bröden och gav bitarna till lärjungarna, och lärjungarna gav dem till folket.
24517	MRK 6:41	Jesus tog de fem brödstyckena och de två fiskarna och såg upp mot himlen och välsignade dem. [Jesus bad antagligen den judiska välsignelsen Hamotzi: ”Välsignad är du Herre, universums Kung, som frambringar bröd från jorden.”] Sedan bröt han bröden och gav dem (oupphörligen, verbformen beskriver ett kontinuerligt givande), åt lärjungarna, för att de skulle dela ut dem åt folket. [Undret skedde i Jesu händer.] Han fördelade också de två fiskarna åt alla,
24843	MRK 14:20	Han sade till dem: ”Det är en av de tolv, den som doppar [bröd] i skålen [med sås av dadlar, russin och vinäger] tillsammans med mig. [Uttrycket ”doppar i samma skål” behöver inte vara ett tecken som pekar ut Judas, utan kan också mer generellt betyda ”att dela måltiden och gemenskapen.”]
25342	LUK 8:28	När han såg Jesus vrålade han genomträngande, föll ner inför honom och ropade med hög röst: ”Vad har du med mig att göra, Jesus, du den högste Gudens son? Jag ber dig, plåga mig inte!” [Frasen är ordagrant ”vad har jag med dig att göra”, och kan betyda ”lämna mig ifred” eller ”bry dig inte om mig.”]
25359	LUK 8:45	Jesus [stannade och] frågade: ”Vem var det som rörde vid mig?” [Flera av dem omkring honom svarade förmodligen: ”Det var inte jag.”] När alla förnekade det, sade Petrus: ”Mästare, [vem rörde inte vid dig,] folkmassan är omkring dig och trycker på från alla sidor.”
25386	LUK 9:16	Sedan tog han de fem bröden och de två fiskarna och såg upp mot himlen och välsignade dem. [Jesus bad antagligen den judiska välsignelsen Hamotzi: ”Välsignad är du Herre, universums Kung, som frambringar bröd från jorden.”] Han bröt bröden och gav (oupphörligen, verbformen beskriver ett kontinuerligt givande) åt lärjungarna, för att de skulle dela ut åt folket.
25501	LUK 11:27	När Jesus sade detta ropade en kvinna i folkskaran: ”Lycklig är den kvinna som har fött dig och fått amma dig!” [Ordagrant ”saligt är det moderliv som burit dig och de bröst du har diat.”]
25762	LUK 18:5	ska jag döma rättvist (ge henne rätt). Om jag inte gör det kommer hon alltid att besvära mig, och till sist ge sig på mig.’ ” [Ordagrant ”slå mig och ge mig en blåtira.”]
25950	LUK 22:17	Han tog en bägare [den första av två som omnämns av Lukas, Jesus följer den judiska påskmåltidens ordning med flera bägare], bad tackbönen. [Antagligen den judiska välsignelsen Kiddush som inleder alla högtider. Kiddush är hebreiska för ”helgelse”. I bönen tackar man Gud och ber bland annat: ”Välsignad är du Herre, universums Kung, som har skapat vinrankans frukt.”] Sedan sade han: ”Tag denna bägare och dela mellan er.
25952	LUK 22:19	Sedan tog han ett bröd och tackade Gud. [Jesus bad antagligen den judiska välsignelsen Hamotzi: ”Välsignad är du Herre, universums Kung, som frambringar bröd från jorden.”] Sedan bröt han det och gav det till dem och sade: ”Detta är min kropp, som ges åt er. Gör detta till minne av mig.”
25971	LUK 22:38	Då sade de: ”Herre, här är två mindre svärd.” Han svarade: ”Det räcker.” [Kan också översättas ”Nog pratat om det.”]
26086	LUK 24:26	Måste inte den Smorde (Messias) lida detta innan han går in i sin härlighet (majestät)?” [Den negativa partikeln i grekiskan förväntar sig ett underförstått positivt svar – ”ja, det var helt nödvändigt att han led på korset innan han ärades.”]
26161	JHN 1:48	Natanael frågade honom: ”Hur känner du mig?” [Hur vet du dessa saker om mig?] Jesus svarade honom: ”Innan Filippus kallade på dig, när du fortfarande satt under fikonträdet, såg jag dig.” [Fikonträdet är en bild på nationen Israel, se . Att sitta under fikonträdet var en rabbinsk bild på att be och studera Skriften. Ens eget fikonträd syftar också på ens eget hem, se . Fikonträdet med sina breda tjocka blad gav gott skydd mot solen. Något i Jesu svar måste ha gjort att Natanael gick från att vara en skeptiker till att bli en troende, se vers 49. Natanael, som sökt sig ner till Jordandalen för att lyssna på Johannes Döparens undervisning, var sannolikt bekant med den rabbinska undervisningen om bön som sade: ”Den som när han ber, inte ber för att Messias ska komma, har ännu inte bett.”]
27287	ACT 9:2	och bad att få med sig brev [med häktningstillstånd] till synagogorna i Damaskus. Planen var att fängsla alla som tillhörde Vägen [samtidens namn på de första kristna, se ], män eller kvinnor, och föra dem tillbaka till Jerusalem. [Damaskus ligger sex dagsresor norr om Jerusalem. Staden var en av de största i Dekapolis, området som bestod av tio städer. Efter Stefanos död då förföljelsen bröt ut, flydde många kristna till närliggande områden, se . Att Saulus nu beger sig så långt som till Damaskus tyder på att han redan rensat många städer närmare Jerusalem på troende. I citerar Lukas hur Saulus, då känd som Paulus, knappt trettio år senare beskriver den här perioden i sitt liv: ”Överallt i synagogorna straffade jag dem gång på gång och tvingade dem att häda. I mitt vilda raseri förföljde jag dem ända till utländska städer.”]
27318	ACT 9:33	Där träffade han en man vid namn Aineas. [Ett grekiskt namn som betyder ”prisad” och ”lovordad”.] Han var förlamad och sängliggande sedan åtta år tillbaka. [Den grekiska texten kan också översättas ”från åtta års ålder.”]
27817	ACT 23:15	Nu kan ni tillsammans med Rådet meddela befälhavaren att han ska skicka ner Paulus till er. Låt honom tro att ni vill undersöka hans sak närmare. Vi står redo att döda honom innan han kommer fram.” [Kanske var det samma judar från Efesos som startade upploppet några dagar tidigare, se , som gått samman för att döda Paulus. Ordet för ”ed” som används här är inte det vanliga ordet utan är ett starkare uttryck som ordagrant betyder ”att förbanna”. Denna typ av ed kunde lyda: ”Låt Gud straffa och förbanna oss om vi inte uppfyller detta löfte.”]
27919	ACT 26:28	Agrippa svarade Paulus: ”På kort tid försöker du övertala mig att bli en kristen!” [Ordet ”oligos” kan översättas både kortvarig i tid, eller liten. I så fall blir betydelsen: ”Med så lite försöker du övertala mig.”]
27996	ACT 28:29	[Vissa handskrifter har med denna vers: ”När han hade sagt detta gick judarna i väg under häftig diskussion med varandra.”]
30145	HEB 7:14	Det är tydligt att vår Herre har kommit ur Juda stam, och Mose har inget sagt om präster från den stammen. [Jesus kommer från Juda stam, se . När Jakob välsignar och profeterar över sina söner i ges fler detaljer kring varför Juda räknas som den förstfödde. Förstfödslorätten togs från Ruben eftersom han låg med sin fars bihustru. Den gick förbi Simeon och Levi på grund av deras grymhet när de mördade en hel by efter att Dina hade våldtagits. Därför blev Juda räknad som förstfödd. En strof i välsignelsen från vers 10 pekar tydligt på Jesus: ”Spiran skall inte vika från Juda, inte härskarstaven från hans fötter, förrän han som den tillhör kommer och folken blir honom lydiga.”]
30527	1PE 4:14	Om ni blir förolämpade (förtalade, hånade) på grund av den Smordes namn (förenade med Jesus) är ni saliga (lyckliga, välsignade, avundsvärda), för härlighetens Ande, Guds Ande, vilar över er (ger er ny styrka). [Vissa handskrifter har också följande text: ”De hädar och talar illa om honom, men på samma gång blir han prisad och ärad av er.”]
30815	REV 3:1	[Betyder: röd sten, staden fick sitt namn från den eldröda stenen karneol, grekiska Sardes, som utvinns i området. Karneol var första stenen i översteprästens bröstsköld, se . I dag: I ruiner, intill den lilla byn Sart, sex mil söder om Thyatira. Sardes var den gamla huvudstaden i landskapet Lydien i Mindre Asien. Den låg på en slätt genomströmmad av floden Paktolus som hade stora guldfyndigheter. Det var en knutpunkt mellan flera handelsleder och en rik stad berömd för sitt guld. Här präglade det Lydiska riket världens första guld- och silvermynt på 600-talet f.Kr. Den siste kungen i det Lydiska riket var Krösus som regerade 560-547 f.Kr. Han var ofantligt rik och högmodig och har gett upphov till ordspråket ”rik som en krösus”. Staden låg på en 450 meter hög bergsplatå med tre branta sidor och ansågs ointaglig, vilket ledde till att dessa sidor inte bevakades så noga. Både Kyros och Epifanes överraskade staden med soldater som klättrade upp för en brant stig bland klipporna och intog deras befästning under nattetid. Uttrycket ”vakna” i vers 2 och ”som en tjuv om natten” i vers 3, klingade igenkännande för sardesborna. Staden var även känd för dess färgerier och ylleväverier. Man berömde sig av att vara först i världen med att färga ull. Deras svarta ylletyger var en eftertraktad vara över hela Romarriket.] Skriv följande till församlingen Sardes budbärare. [Budbärare är det grekiska ordet ”angelo”. Det kan syfta på en ängel, men troligare är att det syftar på församlingens ledarskap som ska läsa brevet och förmedla budskapet till församlingen]: ”Så säger han som har Guds sju andar [den helige Ande som är fullkomligt utgiven, se ] och de sju stjärnorna [de sju församlingarnas budbärare, se ]. [ingen] Jag ser (vet med exakthet) dina gärningar, det heter om dig att du lever, men du är död. [Jesu ord om att de lever men är döda var träffande. Folket i Sardes var allmänt kända för sin lösaktighet och kärlek till lyx och nöjen. Herodotos skrev på 400-talet f.Kr. om invånarna i staden: ”De lättfotade lydierna vill bara spela cittra, slå på gitarr och ägna sig åt detaljhandel.”]