15575	PSA 100:1	En tacksägelsepsalm. ______ Ropa högt (höj triumferande jubelrop, väsnas med rop och härskri) till Herren (Jahve) [alla tillsammans utöver] hela jorden (alla länder)! [Det hebreiska verbet ”rua” beskriver segerjubel och segerlarm; ordets ursprungsbetydelse är att förstöra genom att bryta något. Här skulle det bildligt kunna tolkas som att öronen brister p.g.a. öronbedövande ljud.]
16299	PSA 137:9	Lycklig (välsignad) är den som tar dina små och krossar dem mot klippan. [Denna strof visar hur vi kan få lämna alla våra känslor till Gud, t.o.m. hatet mot dem som har gjort oss eller någon av våra närmsta illa. Genom att tala ut dessa ord ger vi uttryck för smärtan och lämnar den till Gud, och vet att en dag kommer han att döma varje människa rättvist, se .]
23540	MAT 11:12	Ända sedan Johannes Döparens dagar [när han började predika i öknen och skaror kom dit, se ] fram till nu har himmelriket stormats (trängt fram), och starka människor försöker inta det (rycka det till sig, plundra, stjäla det) med våld. [Vissa manuskript har ”himmelriket stormas”, medan andra har ”himmelriket tränger fram”. Ordet kan tolkas negativt att med våld försöka inta, eller positivt att ivrigt tränga sig på. Betydelsen verkar vara att när Johannes började predika att ”Guds rike har kommit nära”, uppstod en ivrig längtan bland folket att rycka det till sig, men alla gjorde det inte på rätt sätt, dvs. genom sinnesändring och tro på Jesus. Många tog till felaktiga metoder, så att Jesus t.o.m. måste dölja att han var Messias och förbjuda lärjungarna och andra att berätta om honom. Ordet ”med våld” är samma ord som används i då man med våld tänkte göra Jesus till kung.]
23641	MAT 13:33	Han berättade en annan liknelse för dem: ”Himmelriket är som jästen (surdegen) som en kvinna gömmer (blandar, grekiska ’enkrypto’) i tre mått (grekiska ’saton’ motsvarar 13 liter) mjöl [totalt omkring 40 liter] tills dess hela degen har jäst [blivit påverkad av jästen].” [Det finns flera olika tolkningar av dessa två liknelser. Den första och uppenbara är att Guds rike växer, både som ett senapskorn och som en deg. Ser man till sammanhanget så är dessa två liknelser inbäddade mellan liknelsen om ”ogräset och vetet” och dess förklaring. Huvudtemat i den liknelsen är att det finns ett falskt vete som tillåts växa parallellt med det äkta. Det finns alltså människor som kallar sig kristna men inte är det. Jesus säger i vers 41 att i tidsålderns slut ska änglar samla och föra bort alla ur hans rike som förleder och lever i laglöshet. I ljuset av den förklaringen och att ordet ”träd” används om senapsbusken, kan senapskornet stå för en falsk oproportionerlig tillväxt. De yttre delarna av trädet långt från stammen blir t.o.m. hem för fåglar som tar bort Guds ord från människor, se vers fyra. Detta kan symbolisera yttre attacker mot Gudsriket. I Hesekiel och Daniel finns liknelser där fåglarna i trädet beskriver människor i ett rike. Appliceras den tolkningen blir den konsekvent med att både goda och onda människor sås in i riket, se vers 38. Surdeg är genom hela Bibeln en bild på falska läror och i så fall förutsäger Jesus att det kan smyga sig in villoläror som sprider ondska inifrån. Jesus varnar för fariséernas och saddukéernas surdeg som är deras felaktiga lära, se . Fariséerna levde inte som de lärde och saddukéerna var en privilegierad välbärgad elit som hade missförstått både Skrifterna och Guds kraft, se och . Tre mått mjöl för tankarna till där just en kvinna, Sara, bakar bröd av tre mått mjöl inför Herrens besök hos Abraham. Genom både den judiska och kristna historien står det osyrade brödet för äkta gemenskap med Gud. Inför den judiska påsken städar man ur all jäst ur husen, se , och i den kristna nattvarden har brödet en central betydelse. Att då den som är ansvarig för att baka brödet ”gömmer” in jäst som förstör gemenskapen med Gud är allvarligt.]
23834	MAT 19:3	[I Matteus tematiska sammanställning följer naturligt Jesu undervisning om skilsmässa direkt efter att han talat om ödmjukhet och förlåtelse. Den placeringen visar tydligt att Gud alltid först och främst vill se återupprättelse och försoning, en skilsmässa är den sista utvägen. Synen på skilsmässa varierade bland de olika judiska grupperingarna: - De strikta esséerna som levde i öknen förbjöd skilsmässa helt och hållet. - Rabbinen Shammai tillät skilsmässa i specialfall. - Rabbinen Hillel hade en liberal syn och tillät skilsmässa av en mängd orsaker, t.o.m. något så banalt som vidbränd mat. - Rabbinen Akiba gick så långt så att en man kunde skilja sig om han hittade en mer attraktiv fru. Det är möjligt att man ville att rabbinen Jesus skulle ta ställning i frågan och på så vis alltid göra någon grupp besviken. Det kan också ha funnits en bakomliggande tanke på att få Jesus att säga något som retade upp de romerska ledarna. Johannes Döparens avrättning var en direkt följd av hans kritiska uttalanden om Herodes Antipas skilsmässa och omgifte, se .] Några fariséer kom fram till Jesus för att sätta honom på prov (fresta och fälla honom) och frågade: ”Är det tillåtet för en man att skilja sig från sin hustru av vilken anledning som helst (finns det något lagligt skäl för skilsmässa)?”
24374	MRK 3:17	Jakob, Sebedeus son, Johannes, Jakobs bror, Jesus gav dem [Jakob och Johannes, det hebreiska] namnet Boanerges, som betyder åskans (tumultets) söner [kanske p.g.a. deras heta temperament, se ],
25534	LUK 12:6	Säljs inte fem sparvar för två assarion [romerskt kopparmynt av låg valör, värdet motsvarade en sextondels denar eller en halv timlön]? Ändå är ingen av dem bortglömd av Gud. [Sparvar var den billigaste matvaran som såldes på marknaden. För en assarion kunde man köpa två sparvar, se . Här ser vi att om man köpte fyra sparvar så fick man den femte på köpet. Om nu t.o.m. denna extra sparv, utan kommersiellt värde, inte är bortglömd av Gud – hur mycket mer ser då inte Gud oss människor som han köpt med Jesu dyra blod.]
25705	LUK 16:16	[Jesus fortsätter att tala till fariséerna som var experter på lagen och profeterna, dvs. Gamla testamentet:] ”Lagen och profeterna [förkunnade och profeterade om Messias] fram till Johannes [Döparen]. [Första delen i meningen saknar ett verb i grekiskan, så översättare fyller på med att lagen och profeterna ”förkunnade”, ”hade sin tid”, ”gällde”, ”profeterade om Messias” osv. Eftersom nästa vers säger att lagen inte ska förgås, kan innebörden inte vara att det första förbundet blivit ogiltigt. Det har dock skett ett skifte i och med att Johannes Döparen började predika evangeliet, som är det glada budskapet. Det är troligt att verbet ”förkunnas”, som används senare i meningen om evangeliet, också syftar på den första delen. I parallellstället används verbet ”profeterade”, se . Skrifterna profeterade om Messias: Var och när han skulle födas, att han skulle födas av en jungfru och hur han skulle dö, se .] Sedan dess har de goda nyheterna (evangeliet) förkunnats, och alla försöker inta det (rycka det till sig med våld, tränga sig på). [Ordet kan tolkas negativt att med våld försöka inta, eller positivt att ivrigt tränga sig på. Betydelsen verkar vara att när Johannes började predika att ”Guds rike har kommit nära”, uppstod en ivrig längtan bland folket att rycka det till sig, men alla gjorde det inte på rätt sätt, dvs. genom sinnesändring och tro på Jesus. Många tog till felaktiga metoder, så att Jesus t.o.m. måste dölja att han var Messias och förbjuda lärjungarna och andra att berätta om honom. Ordet ”med våld” är samma ord som används i då man med våld tänkte göra Jesus till kung.]
29784	1TI 2:1	[Även om ett nytt stycke börjar här finns det en koppling till föregående ämne där några lidit skeppsbrott i tron. Bönen, som primärt är umgänge med Gud, håller en människa kvar på trons väg.] Därför uppmanar jag dig [Timoteus] först av allt (som något mycket viktigt som måste få prioritet) till böner (personliga specifika behov, t.o.m. under rop eller högljudd gråt, se ), förtroliga böner (interaktiv tvåvägsdialog, samtal, tillbedjan och hängivenhet i förtrolighet med Gud) [det vanligaste ordet för bön i Nya testamentet, se vers 8], förböner (vädjan för andras behov och att Guds vilja ska ske i deras liv) [Grundordet betyder att ”träffa målet”. Verbet används i där Anden hjälper oss att i bön hitta Guds vilja. Substantivet används bara här och i .I den apokryfiska boken Andra Mackabéerboken 4:8 används ordet om audiens inför kungen. Förbön är ett förtroligt rådslag med Gud.] och tacksägelse [alla fyra orden är i plural i grekiskan, talar om uthållig bön], för alla (kategorier av) människor,
30035	HEB 1:5	[Änglar utgjorde en viktig del inom judendomen. Anledningen var att tusentals änglar fanns med när Mose fick lagen på berget Sinai, se . Eftersom en stor del av brevet används för att visa att Jesus är högre än änglarna måste det varit ett viktigt ämne. Fyndet av dödahavsrullarna har gett inblick i lärorna hos den judiska inriktning som hade flyttat ut till Qumran vid Döda havet. De praktiserade tillbedjan av änglar. Ängeln Mikael hade t.o.m. högre status än den kommande Messias. Det är inte omöjligt att liknande tankar smugit sig in hos mottagarna av Hebreerbrevet. Författaren börjar med att lägga grunden utifrån Skriften att Jesus också är Gud.] För till vilken av änglarna har Gud någonsin sagt: Du är min son, i dag har jag fött dig? [] eller på ett annat ställe [från profeterna]: Jag ska vara hans Fader, och han ska vara min son? []