14024	PSA 8:3	[Refräng:] Herre (Jahve), vår Herre (Adonai) [Gud, du som har all makt], hur majestätiskt (mäktigt, stort, ståtligt, härligt) är inte ditt namn (rykte) över hela jorden! [Psalmen inleds och avslutas med lovprisning, se vers 10] För din ära (ryktet om dig) sträcker sig över himlarna (stjärnorna, universums yttersta gräns). [Guds ära sträcker sig uppåt över himlarna. Vers 2b hör ihop med vers 9 där människans ära sträcker sig nedåt från himlarna till havet.]
14031	PSA 8:10	himlens fåglar och havets fiskar och allt som rör sig i (korsar över) havets vågor (havsströmmar; ordagrant: på havens stigar, vägar). [I kontrast till himlarna och universums yttersta gräns (vers 2b) nämns, de minsta djuren i haven, som t.ex. plankton.] [Refräng:] Herre (Jahve), vår Herre (Adonai) [Gud, du som har all makt], hur majestätiskt (mäktigt, stort, ståtligt, härligt) är inte ditt namn (rykte) över hela jorden! [Psalmen avslutas och ramas in med samma lovprisning som den inleddes med, se vers 2.]
14542	PSA 39:8	[Refräng:] Ja (det är verkligen så att), människorna passerar genom livet som en skuggbild (som i ett stumt skådespel). Ja (det är verkligen så att), de samlar på sig värdelösa rikedomar utan att veta vem som en gång ska få dem.
14547	PSA 39:13	När du tuktar någon för hans skuld (synd), och förtär som en mal det han älskar. [Refräng:] Ja (det är verkligen så att), alla människor är bara ett andetag (som en vindpust). [I vers 7, efter ordet Sela kom en refräng, nu upprepas samma tanke dock före ordet Sela. I vers 7 talades om rikedomar. Det var vanligt att man byggde förrådsbyggnader för att samla dåtidens investeringar som var konstföremål i metall som rostade, och dyrbara kläder som mal förstörde. Jesus använder samma bild av den jordiska rikedomens flyktighet som rostar och mal äter upp, se .] Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
14600	PSA 44:3	[Psalmen börjar med en unison del där ”vi” prisar Gud för vad han har gjort. Temat är hur Gud var med israeliterna under intåget i Kanaans land. I vers 5 skiftar subjektet mellan singular och plural, vilket kan indikera en försångare och kör. Det personliga pronomet ”vi” används i vers 2-4, 6, 8-9 och ”jag” i vers 5 och 7.] [Kör:] Gud (Elohim), vi har hört med våra öron, våra förfäder har berättat för oss, om det du gjort för oss [singular, hur vi fick landet Israel], i forna dagar
14603	PSA 44:6	[Solist:] Du är min kung, o Gud (Elohim), ge befallning för Jakobs [Israels folks] seger!
14604	PSA 44:7	[Kör:] Med din hjälp kan vi slå ner (stånga) våra fiender, i ditt namn kan vi trampa ner våra motståndare.
14605	PSA 44:8	[Solist:] För jag litar inte på min båge, och mitt svärd kan inte befria (rädda) mig. [Jag förtröstar inte på den här världens vapen, de kan inte rädda mig.]
14606	PSA 44:9	[Kör:] Du räddade oss från våra fiender, och har förödmjukat dem som hatar oss.
14651	PSA 46:9	[Refräng:] Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) är med oss (på vår sida), Jakobs Gud (Elohim) är vår starka fästning (tillflykt). Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
14693	PSA 49:14	[Refräng:] En människa i allt sitt välstånd (rikedom) förblir inte, hon är som boskapen som förgår.
14700	PSA 49:21	men han ska gå till sina fäders släkte [följa dem i familjegraven], de ska aldrig mer se ljuset. [Refräng:] En människa i allt sitt välstånd (rikedom) är utan förstånd, hon är som boskapen som förgår. [Refrängen är nästan identisk med vers 13. Psalmisten byter ut ett ord, ”förblir inte” i vers 13, är här istället ”är utan förstånd”, vilket betonar dårskapen i att bara se till materiellt välstånd, se .]
14816	PSA 57:7	[Refräng:] Må du vara upphöjd över himlarna Gud (Elohim), må din ära (bokstavligt ”tyngd”) finnas över hela jorden. [Den första strofen avslutas med en refräng som också återkommer efter den andra strofen, se vers 12.]
14821	PSA 57:12	För din nåd (omsorgsfulla kärlek) är stor, den når till himlarna, och din sanning når till skyarna [Ännu en gång kommer begreppet ”nåd och sanning”, se vers 4]. [Refräng:] Du är upphöjd över himlarna Gud (Elohim), högt över hela jorden din ära (din tyngd).
14835	PSA 59:2	Till den strålande (framstående, ständige) ledaren [psalmen är skriven för ledaren för tempelmusiken, men har även ett messianskt perspektiv, se inledningen]. Fördärva (ödelägg) inte. Av (för) David, en Michtam (en inristad, guldpläterad skrift värd att bevaras). [Bakgrund:] När Saul sände [soldater] och lät bevaka hans hus för att döda honom. [Saul sände soldater för att döda David på morgonen nästa dag. Davids hustru Mikal får höra detta och hissar ner David från ett fönster tidigt på morgonen innan gryningen och David beger sig till profeten Samuel i Rama, se .] ______
14949	PSA 67:5	[Refräng:] Låt folken tacka (med öppna händer prisa, hylla och erkänna) dig, Gud (Elohim), låt alla folken prisa (bekänna, tacka) dig!
14951	PSA 67:7	[Refräng:] Låt folken tacka (med öppna händer prisa, hylla och erkänna) dig, Gud (Elohim), låt alla folken prisa (bekänna, tacka) dig!
15129	PSA 75:3	[Församlingen:] Vi har tackat (prisat, hyllat och erkänt) dig o, Gud (Elohim), vi har tackat (prisat, hyllat och erkänt) och ditt namn var nära (på ett personligt sätt, som en vänskapsrelation), våra läppar har talat om dina underbara gärningar.
15188	PSA 78:17	[Uppror:] Ändå fortsatte de (kontinuerligt) att synda mot honom och vara upproriska mot den Högste i öknen.
15227	PSA 78:56	[Uppror:] Ändå prövade och provocerade de Gud den Högste (Elohim Elion) och höll inte hans stadgar (vittnesbörd, förordningar).
15265	PSA 80:9	[Refräng:] Härskarornas Herre (Elohim Sebaot), upprätta oss och låt ditt ansikte lysa och vi ska bli frälsta (räddade).
15568	PSA 99:3	Låt dem tacka (med öppna händer prisa, hylla och erkänna) ditt namn som stort och vördnadsbjudande. [Refräng:] Han är helig.
15570	PSA 99:5	Upphöj Herren vår Gud (Jahve Elohim) och böj dig själv inför hans fotpall. [Refräng:] Han är helig.
15574	PSA 99:9	[Refräng:] Upphöj Herren vår Gud (Jahve Elohim), och tillbe på hans heliga berg, för Herren vår Gud (Jahve Elohim) är helig. [Han är helig upprepas som en refräng i vers 3 och 5 och här upprepas det igen med Guds fulla namn som ett crescendo på refrängen.]
15772	PSA 107:6	[Bön:] Då ropade de till Herren i sin svåra situation (nöd, smal passage), och han förde ut dem från deras svårigheter.
15773	PSA 107:7	[Befrielsen:] Han ledde dem på en jämn väg, så att de kunde hitta en stad där de kunde bo.
15774	PSA 107:8	[Tacksägelse:] Må de tacka (med öppna händer prisa, hylla och erkänna) Herren (Jahve) för hans nåd (omsorgsfulla kärlek), och alla de fantastiska saker han gjort för människor.
15779	PSA 107:13	[Bön:] Då ropade de till Herren i sin svåra situation (nöd, smal passage), och han förde ut dem från deras belägring (plåga). [Här används ett annat hebreiskt verb för ropa än i vers 6 och 28.]
15780	PSA 107:14	[Befrielsen:] Han förde dem ut ur mörkret och dödens skugga, och bröt sönder deras bojor.
15781	PSA 107:15	[Tacksägelse:] De må tacka (med öppna händer prisa, hylla och erkänna) Herren (Jahve) för hans nåd (omsorgsfulla kärlek), och för hans underbara verk mot människors söner (barn).
15785	PSA 107:19	[Bön:] De ropade ut till Herren i sin nöd, och han befriade dem från deras problem.
15786	PSA 107:20	[Befrielsen:] Han sände sitt ord och helade dem, och räddade dem från fällan (gropen, graven) de var fångade i.
15787	PSA 107:21	[Tacksägelse:] Låt dem tacka (med öppna händer prisa, hylla och erkänna) Herren (Jahve) för hans lojala kärlek (nåd, oförtjänta favör), och de fantastiska saker han har gjort mot mänskligheten.
15794	PSA 107:28	[Bön:] Då ropade de till Herren i sin svåra situation (nöd, smala passage), och han förde ut dem från deras belägring (plåga).
15795	PSA 107:29	[Befrielsen:] Han tystade stormen, och stillade vågorna.
15796	PSA 107:30	[Tacksägelse:] Sedan blev de glada när sjön blev lugn, och han förde dem säkert till den hamn dit de ville.
16448	PSA 148:7	[Vers 7-12 hör ihop till en enhet. I vers 1-4 presenterades 7 himmelska aktörer som prisade Gud från himlen. Nu följer på motsvarande sätt lovprisning från jorden. Totalt nämns 23 enskilda klasser som kan grupperas i 7 kategorier. Uppräkningen sker i snabb takt och ordet ”prisa” återkommer inte mellan varje uppräkning som det gjorde för de himmelska instanserna. Uppräkningen börjar med det osynliga och okända och blir mer och mer konkret för att avslutas med skapelsens krona, människan, se .] Prisa Herren (Jahve) från jorden: [Haven:] Ni stora havsdjur (sjömonster) och alla djup. [Direkt efter att den jordiska domänen har presenterats nämns två termer: ”tanninim” och ”tehomot”. Istället för att följa den mer vanliga uppdelningen i tre delar med hav, jord och himmel, ingår haven och djupen i det jordiska. Hebreiska ”tanninim” är samma ord som används i skapelsen om de stora havsdjuren, se . Ordet används även i samband med Leviatan och har mytologiska undertoner som beskriver det okända och även ondska, se . Det andra hebreiska ordet som är översatt ”djup”, är samma ord som används i . Det kan syfta på allt skapat i havet, se .]
16449	PSA 148:8	[Atmosfären:] Eld och hagel, snö och rök, du stormande vind som gör (uträttar) hans ord [befallning]. [I den första raden används de vanliga termerna för hagel och snö. Orden eld och rök kan tolkas på olika sätt. Ser man versen som ett kiastiskt mönster hör hagel och snö ihop, och eld och rök bildar en naturlig grupp som förutom naturlig eld också skulle kunna syfta på vulkanisk aktivitet. Det finns en kontrast mellan eldens hetta och haglets isande kyla och mellan svart rök och den vita snön. Även om orden inte brukar ha den betydelsen så kan man tolka eld som blixtar i ett oväder tillsammans med hagel. Röken syftar då på dimma eller moln. Den andra delen av vers 8 är helt tydlig, och versens budskap som helhet är att dessa naturliga fenomen lyder Guds befallningar. Uppmaningen till jorden att prisa Gud inleds med 7 aktörer, se vers 7-8. Djuren i havet är osynliga, medan eld, vind och stormar är mer konkreta. I vers 9-12 fortsätter nu uppräkningen med 16 helt konkreta aktörer som landskap, vegetation, djur och till sist människan. I de fyra kommande verserna nämns 4 x 4, totalt 16 instanser. Uppdelningen med 4 substantiv i varje vers förstärker det jordiska. Talet 4 står ofta för världen och allt skapat. Det finns fyra väderstreck. Numerologi med 7 + 4 + 4 + 4 + 4 förstärker psalmens budskap att allt på jorden ska prisa Gud.]
16450	PSA 148:9	[Landskapet:] Berg och alla höjder. [Vegetationen:] Fruktträd [som ger föda] och alla [vilda] cederträd [som användes som byggnadsmaterial].
16451	PSA 148:10	[Djuren:] Vilda djur och alla [tama] boskapsdjur, kräldjur (reptiler och insekter) och bevingade (flygande) fåglar.
21907	DAN 3:31	[Följande tre verser och hela kapitel 4 är ovanliga på många sätt. Det är ett brev skrivet av en hednisk kung.] [Från:] Kung Nebukadnessar. Till alla folk, nationer och språkgrupper över hela jorden: Fred och framgång (ordagrant: ”låt er fred/välgång bli stor”, en hälsningsfras)! Jag, Nebukadnessar, levde i fred (lugn och ro utan sorger) i mitt hus (hem) och njöt av all framgång (lyx och god hälsa) i mitt palats. [Det är en tid av fred. Stora delar av den dåvarande världen hade intagits av babylonierna. Året skulle kunna vara 581 f.Kr., se vers 30. I så fall är det drygt 20 år sedan Daniel och hans vänner hade tagits till fånga.]
23843	MAT 19:12	[Det finns tre kategorier:] [Medfödd:] Det finns de som är födda eunucker. [Fysiskt eller psykiskt oförmögna till äktenskap.] [Påtvingad:] Andra har blivit eunucker (kastrerade) av människor. [Bokstavligt, men även bildligt, av olika orsaker inte gift sig.] [Frivillig:] Andra har själva valt att bli eunucker [avstå från äktenskap] för himmelrikets skull. Den som kan får acceptera detta.” [Jesus förutser att inte alla kan förstå att äktenskapet inte är för alla. Jesus betonar dock att det är relativt få som är kallade att leva i celibat, det är en särskild kallelse. Det var ju Gud som såg på den syndfria människan och sade att det inte var gott att vara själv, se . Paulus som förespråkade att den som hade den särskilda kallelsen skulle förbli ogift i , sade också att det var en demonisk lära att förbjuda äktenskap, se .]
24038	MAT 24:12	[Kärlekslöshet:] På grund av den ökande laglösheten (motståndet mot lagen, relativism där det inte finns rätt eller fel), ska den osjälviska, utgivande kärleken kallna (gradvis kylas ned, blåsas ut) hos de flesta (ordagrant ’de många’, majoriteten). [Ordet för att ’kallna’ har betydelsen att andas och blåsa och gradvis kyla ner något. Kärleken gäller troligtvis kärleken till Gud, men innefattar även en tilltagande kärlekslöshet i världen. Paulus beskriver hur människor blir mer och mer hjärtlösa, egenkära och pengakära i . Uttrycket ’de många’ kan syfta på ’alla folk’ i vers 9 eller ’många’ som tidigare trott, se vers 10.]
27534	ACT 15:23	Man skickade med dem följande brev: [Avsändare:] Apostlarna och de äldste (församlingsledarna), era syskon (bröder och systrar i tron) [i Jerusalem]. [Mottagare:] Syskonen (bröderna och systrarna) som inte är av judisk börd i [staden] Antiokia, Syrien och Kilikien. [Dessa tre namn utgör själva adressen till brevet. De två områdena, Syrien och Kilikien, var administrativt en romersk provins som styrdes från staden Antiokia.] Hälsningar (var glada)!
27778	ACT 22:6	[Omvändelsen:] Men när jag var på väg och närmade mig Damaskus mitt på dagen, strålade plötsligt ett starkt ljus från himlen omkring mig.
27828	ACT 23:26	[Avsändare:] Claudius Lysias. [Mottagare:] Den högt ärade ståthållaren Felix. Hälsningar!
27999	ROM 1:1	[Från:] Paulus [som betyder ”den lille”], tjänare (slav, livegen) till Jesus den Smorde (Messias, Kristus), kallad till apostel (budbärare) och avskild för [att predika] Guds evangelium (de goda nyheterna),
28072	ROM 3:13	[Följande citat beskriver människans ondska genom kroppens delar. Munnen illustrerar talet, fötterna handlingar och ögonen det vi ser.] [Munnen:] Deras strupe är en öppen grav [det de talar stinker och luktar död], sina tungor använder de till svek. [] De har huggormsgift bakom sina läppar. []
28074	ROM 3:15	[Fötter:] Deras fötter är snabba till att spilla blod.
28077	ROM 3:18	[Ögon:] De har ingen gudsfruktan för ögonen. [De väljer att inte vörda, tillbe, lyda och tjäna honom.] []
29125	GAL 1:1	[Vers 1-5 är en enda lång mening i grekiskan.] [Från:] Paulus [betyder liten], en apostel (sändebud, ambassadör), [min auktoritet och mitt budskap fick jag] inte från människor eller genom någon människa [som förmedlade den till mig från Gud], utan genom Jesus den Smorde (Messias, Kristus) och Gud Fadern, som uppväckte honom från de döda.
29274	EPH 1:1	[Från:] Paulus [betyder ”den lille”], genom Guds vilja en apostel (sändebud, ambassadör) åt Jesus den Smorde (Messias, Kristus) till Guds folk som bor i Efesos, de som tror på (är trogna, lojala mot) Jesus den Smorde (Messias, Kristus). [I de äldsta handskrifterna saknas orden ”i Efesos”. Brevet har inga personliga hälsningar, trots att Paulus hade många kontakter i Efesos. Det talar för att brevet var ett rundbrev som lästes upp i flera församlingar. Den kopian som var adresserad till regionens huvudstad Efesos, hade troligtvis med det namnet här i inledningen, medan kopia som hänvisningen i Kol 4:16 syftar på kan ha haft orden ”i Laodikea” i stället.]
29429	PHP 1:1	[Från:] Paulus och Timoteus, tjänare (slavar, livegna) till Jesus den Smorde (Messias, Kristus). Till: alla de heliga i Jesus den Smorde (Messias, Kristus) som bor i Filippi [i Makedonien, nuvarande norra Grekland], tillsammans med församlingsledarna (grekiska ”episkopos” som betyder ”de som vakar över”) och församlingstjänarna (diakonerna, de som tjänar i praktiska tjänster i församlingen). [Detta är det enda brev där Paulus inte använder någon titel. Han känner församlingen i Filippi väl och de har en djup vänskap. Timoteus, som är Paulus närmaste medarbetare och som finns vid hans sida i Rom, skickar med sina hälsningar. Han är inte medförfattare eftersom Paulus skriver ”jag” i vers 3. Kanske fungerade han som sekreterare. Timoteus fanns också med när Paulus kom till Filippi första gången och var ett välbekant ansikte för dem, se . Det har nu gått omkring tio år sedan församlingen grundades, och den har växt och är väl strukturerad med ledare och församlingstjänare.]
29533	COL 1:1	[Från:] Paulus, genom Guds vilja en apostel (sändebud, ambassadör) åt den Smorde (Messias, Kristus) Jesus, och [från] brodern Timoteus. [Timoteus som finns vid Paulus sida i Rom skickar också med sina hälsningar. Kanske fungerade han som sekreterare och skrev ner det Paulus dikterade, fram till sista frasen där Paulus signerar och validerar brevet, se . Hos den fängslade Paulus i Rom finns även Aristarchus, Johannes-Markus, Justus, Epafras, Lukas och Demas, se .]
29628	1TH 1:1	[Från:] Paulus och Silvanus [även kallad Silas] och Timoteus [Paulus närmsta medarbetare]. [Brevet innehåller många tripletter och inleds med tre personnamn. Silvanus är samma person som Lukas benämner Silas i Apostlagärningarna. Här använder Paulus den latinska formen av hans namn. Han var en erkänd ledare i församlingen i Jerusalem och var liksom Paulus en romersk medborgare, se . Silas och Timoteus reste tillsammans med Paulus på hans andra missionsresa, se . De hade stannat kvar i Tessalonike efter det att Paulus tvingats fly från staden. Nu har alla tre återförenats i Korint, se . Brevet skrivs i början av de 1,5 år som Paulus är där, se .] Till: Tessalonikes församling (de utkallade), som lever i Gud Fadern och Herren Jesus den Smorde (Messias, Kristus). [Det grekiska ordet för församling är ”ekklesia”. I klassisk grekiska kunde ordet beskriva alla möjliga former av församlade människor som t.ex. den lagliga folkförsamlingen eller en mobb, se . Den ordagranna betydelsen är ”de utkallade”. Paulus är noga med att betona att församlingen i Tessalonike inte är vilken grupp av människor som helst, de är en Guds församling. I Bibeln kan ordet beskriva den lokala församlingen på en ort. Så används det här, men det kan också beteckna den universella församlingen av alla troende genom alla tider, se .] Nåd (kraft, oförtjänt favör) och frid (harmoni, frihet från fruktan, välbehag) vare med er. [Inledningen i detta brev är den kortaste av alla Paulus brev. Han använder inte titeln apostel, vilket visar på hans nära relation med församlingen. Tillsammans med honom i Korint finns även Silas och Timoteus, se .]
29717	2TH 1:1	[Från:] Paulus och Silvanus [även kallad Silas] och Timoteus [Paulus närmsta medarbetare]. [Silvanus är samma person som Lukas benämner Silas i Apostlagärningarna. Här använder Paulus den latinska formen av hans namn. Han var en erkänd ledare i församlingen i Jerusalem och var liksom Paulus en romersk medborgare, se . Silas och Timoteus reste tillsammans med Paulus på hans andra missionsresa, se . De hade stannat kvar i Tessalonike efter det att Paulus tvingats fly från staden. Nu har alla tre återförenats i Korint, se . Brevet skrivs i början av de 1,5 år som Paulus är där, se .] Till: Tessalonikes församling (de utkallade), i Gud vår Fader och Herren Jesus den Smorde (Messias, Kristus). [Det grekiska ordet för församling är ”ekklesia”. I klassisk grekiska kunde ordet beskriva alla möjliga former av församlade människor som t.ex. den lagliga folkförsamlingen eller en mobb, se . Den ordagranna betydelsen är ”de utkallade”. Paulus är noga med att betona att församlingen i Tessalonike inte är vilken grupp av människor som helst, de är en Guds församling. I Bibeln kan ordet beskriva den lokala församlingen på en ort. Så används det här, men det kan också beteckna den universella församlingen av alla troende genom alla tider, se .]
29764	1TI 1:1	[Från:] Paulus, den Smordes (Kristi) Jesu apostel (sändebud, ambassadör) på uppdrag av Gud, vår Frälsare, och den Smorde (Messias, Kristus) Jesus, vårt hopp.
29765	1TI 1:2	[Till:] Timoteus, mitt äkta (sanna) barn i tron. [Grekiska ordet för barn som används här är inte ”huios”, en vuxen son, utan ”teknon”. Ordet betyder ordagrant ”att vara född av någon” och betonar relationen mellan föräldern och barnet, en älskad familjemedlem. Timoteus kom från Derbe, i nuvarande centrala Turkiet, där Paulus träffade honom under sin första missionsresa. Timoteus mor var judinna och hans far var grek, se . Han följde med på flera av Paulus resor och blev hans närmaste medarbetare. Paulus var hans andliga far.] Nåd (kraft, gudomlig favör), barmhärtighet (medlidande uttryckt i handling) och frid från Gud Fadern och den Smorde (Messias, Kristus) Jesus, vår Herre. [Uttrycket nåd och frid är vanligt hos Paulus, dock finns tillägget med ”barmhärtighet” bara här i pastoralbreven. Jesus talade i Bergspredikan om att den som ger barmhärtighet kommer att möta barmhärtighet, se .]
29877	2TI 1:1	[Från:] Paulus, den Smordes (Kristi) Jesu apostel (sändebud, ambassadör) på uppdrag av Gud, vår Frälsare, och den Smorde (Messias, Kristus) Jesus, vårt hopp.
29878	2TI 1:2	[Till:] Timoteus, mitt äkta (sanna) barn. [Grekiska ordet för barn som används här är inte ”huios”, en vuxen son, utan ”teknon”. Ordet betyder ordagrant ”att vara född av någon” och betonar relationen mellan föräldern och barnet, en älskad familjemedlem. Timoteus kom från Derbe, i nuvarande centrala Turkiet, där Paulus träffade honom under sin första missionsresa. Timoteus mor var judinna och hans far var grek, se . Han följde med på flera av Paulus resor och blev hans närmaste medarbetare. Paulus var hans andliga far.] Nåd (kraft, gudomlig favör), barmhärtighet (medlidande uttryckt i handling) och frid från Gud Fadern och den Smorde (Messias, Kristus) Jesus, vår Herre. [Uttrycket nåd och frid är vanligt hos Paulus, dock finns tillägget med ”barmhärtighet” bara här i pastoralbreven. Jesus talade i Bergspredikan om att den som ger barmhärtighet kommer att möta barmhärtighet, se .]
29960	TIT 1:1	[De första fyra verserna är en enda mening i grekiskan.] [Från:] Paulus, Guds tjänare (slav, livegen) och apostel (sändebud, ambassadör) åt Jesus den Smorde (Messias, Kristus), sänd att föra Guds utvalda [de troende] till tro och insikt om den sanning som hör till gudsfruktan
29963	TIT 1:4	[Till:] Titus, mitt äkta barn i vår gemensamma tro. [Grekiska ordet för barn som används här är inte ”huios”, en vuxen son, utan ”teknon”. Ordet betyder ordagrant ”att vara född av någon” och betonar relationen mellan föräldern och barnet, en älskad familjemedlem. Samma fras används även om Timoteus som på samma sätt som Titus också var en andlig son till Paulus, se . Titus var en icke-jude som troligen blev omvänd under Paulus första missionsresa, se . Han fanns med under Paulus tre år i Efesos och blev sänd till Korint vid flera tillfällen, se . Han fanns troligen också med i slutet av Paulus tvååriga fängelsevistelse i Rom, eftersom han rest tillsammans med Paulus till Kreta, se vers 5.] Nåd (kraft, gudomlig favör) och frid (harmoni, frihet från fruktan, välbehag) från Gud Fadern och den Smorde (Messias, Kristus) Jesus, vår Frälsare.
30006	PHM 1:1	[Här i inledningen och i avslutningen nämns fem namn, se vers 23-24. Detta indikerar att det finns en fin struktur och symmetri i brevet. Att Paulus inte använder titeln ”apostel”, som han gör i nio av sina tretton brev, antyder att han har en nära vänskap med Filemon. Titeln ”fånge” indikerar att han sitter fängslad, troligtvis i Rom. Dock skriver han inte ”kejsarens fånge” trots att han är fängslad av romerska staten. Omständigheterna äger inte Paulus, han ägs av Jesus och är hans fånge!] [Från:] Paulus, fånge till den Smorde (Messias, Kristus) Jesus och brodern Timoteus. Till: Filemon, vår älskade vän och medarbetare [hans namn betyder ”tillgiven”],
30334	JAS 1:1	[Från:] Jakob, tjänare (slav, livegen) till Gud och Herren Jesus den Smorde (Messias, Kristus), [Till:] de tolv stammarna i förskingringen (diasporan). [De första kristna församlingarna utgjordes till största delen av judar som flytt från Jerusalem. Några av de platser som brevet skickades till och lästes upp i var troligen Fenikien, Cypern och Antiokia i Syrien norr om Jerusalem dit många flytt, se . Brevet var skrivet till messiastroende judar bosatta utanför sitt hemland, kringspridda över hela Romarriket, men är minst lika aktuellt för kristna i dag.] Hälsningar (var glada)! [Jakob var Jesu halvbror som kom till tro först efter Jesu uppståndelse. Jakob hade en ledande roll i församlingen i Jerusalem, se . Hälsningen är snarlik den i brevet som skickades ut från just Jerusalem, se , och som Jakob var initiativtagare till, se . Detta styrker att det är samme Jakob som skriver detta brev. I jämförelse med andra nytestamentliga brev är inledningen och hälsningen kort. I t.ex. Paulus brev till Rom är hälsningen sju verser lång.]
30442	1PE 1:1	[Från:] Petrus, en apostel (sändebud, ambassadör) till Jesus den Smorde (Messias, Kristus). Till de utvalda som lever som främlingar (pilgrimer, har sin temporära boning) [i en hednisk kultur], sådda som säd (kringspridda, ordagrant ”av diasporan”) i Pontus, Galatien, Kappadokien [östra Turkiet], Asien och Bithynien, [Fem romerska provinser i nuvarande Turkiet räknas upp i den ordning en budbärare skulle ha gått med detta brev. Två av regionerna nämns i . Bland brevets mottagare fanns troligtvis flera judar som omkring 30 år tidigare varit i Jerusalem och personligen hört Petrus predika på pingstdagen. Under senare tid hade Paulus och andra missionärer besökt dessa områden, så församlingarna bestod även av omvända hedningar.]
30713	2JN 1:1	[Från:] Den gamle (äldste) [Grekiska ”presbyteros”, kan syfta på någon i hög ålder eller en församlingsledare. I detta fall stämmer båda beskrivningarna på Johannes, som när det här brevet skrevs var den siste ännu levande av de tolv apostlarna.] Till den utvalda frun (härskarinnan, grekiska ”kyria”) och hennes barn. [Kan syfta på en kvinna och hennes barn. Kyria som egennamn var inte helt ovanligt och det är en feminin form av ”kyrios” som betyder herre eller huvud. Detta brev är liksom nästa adresserat till en person, men kan här också syfta på församlingen och dess medlemmar. Johannes benämner ofta de troende med uttrycket ”mina barn”. De utvalda var ju också ”ett konungsligt prästerskap”, kallade att regera med den smorde kungen Jesus. Kyrkan var brud åt ”Kyrios Christos”, se .] [Vers 1b-3 är symmetriskt strukturerat i en kiasm. Ordet kärlek ramar in hela stycket. Nästa nivå är ordet sanning som formar en inre ram. Centralt i vers 1b-3a beskrivs sedan först sanningen och sedan kärleken. Här kan man ana hur sanningen som ska förbli i oss syftar på Jesus personifierad, han som är vägen, sanningen och livet, se . Kärleken är Faderns egen utgivande kärlek och beskrivs med tre ord: nåd, barmhärtighet och frid.] Jag älskar er alla (med Guds osjälviska, utgivande kärlek) i sanning, och inte bara jag, utan alla som har lärt känna (personligen fått erfara) sanningen,
30726	3JN 1:1	[Från:] Den gamle (äldste), [Grekiska ”presbyteros”, kan syfta på någon i hög ålder eller en församlingsledare. I detta fall stämmer båda beskrivningarna på Johannes, som när det här brevet skrevs var den siste ännu levande av de tolv apostlarna.] till Gaius, den älskade, som jag älskar (osjälviskt utgivande) i sanning. [Gaius står Johannes nära. Älskade, grekiska adjektivet ”agapetos”, används här och i vers 2, 5 och 11.]
30741	JUD 1:1	[Från:] Judas, tjänare (slav, livegen) till Jesus den Smorde (Messias, Kristus) och Jakobs bror. [På samma sätt som sin bror Jakob, väljer Judas att inte presentera sig som Jesu halvbror. I Guds rike är det den andliga relationen med Jesus som räknas.] Till dem: som är osjälviskt utgivande älskade i Gud Fadern, som är bevarade i Jesus den Smorde (Messias, Kristus), som är kallade.
30769	REV 1:4	[Från:] Johannes, till de sju församlingarna i [den romerska provinsen] Asien. [Nuvarande västra Turkiet där Efesos var den största staden. Talet sju står också för fulländning. Det fanns fler än sju församlingar i detta område, så de sju församlingarna representerar Guds världsvida församling genom alla tider.] Nåd (kraft, Guds favör) vare med er och frid från honom [Gud Fadern] som är och som var och som kommer [en perifras av Gudsnamnet Jahve – evig, alltid närvarande], och från de sju andarna [den helige Ande, som är fullkomlig] framför hans tron
31074	REV 18:12	Fartygslaster med: [Smycken:] Guld och silver [importerades från Spanien], ädelstenar [importerades från Indien] och pärlor. [Dyrbara tyger och färger:] Fint linne [tyg], purpur [dyrbart lila färgämne som framställdes av snäckor i östra Medelhavet], siden [tyg] och scharlakan [dyrbart rött färgämne som framställdes av bär]. [Material för lyxmöbler:] Allt slags tujaträ (cypress, doftande trä) [dyrbara träslag från Nordafrika, populärt material för möbler], olika slags föremål av elfenben [elefantbetar, exklusiva inlägg i möbler] och [andra] dyrbara träslag. [Material för konstföremål:] Brons, järn och marmor.
31075	REV 18:13	[Parfymer och kryddor:] Kanel och salvor, rökelse, myrra och parfymer. [Matvaror:] Vin och [oliv-]olja, fint mjöl och säd. [Från boskapsmarknaden:] Boskap och får, hästar och vagnar. [Från slavmarknaden:] Mänskliga kroppar och själar (liv). [Uttrycket ”kroppar och själar” kan tolkas på två sätt. Antingen som två skilda begrepp där ordet ”kroppar” syftar på slaveriet och ”själar/liv” visar på hur degenererat ett mänskligt liv blivit. De två orden kan också tolkas som ett begrepp. Inom retoriken kallas detta för hendiadys. Tidigare i listan finns flera ord som används parvis och också kan tolkas enskilt eller som ett begrepp. Ett exempel från samma vers är ”boskap och får” som kan stå för just boskap och får, eller syfta på boskapsmarknaden som helhet och då även inkludera getter och andra djur. I så fall beskriver ”kroppar och själar” alla former av människohandel. Oavsett tolkning handlar det om slavhandeln som var utbredd i Romarriket där hälften av befolkningen var slavar. Totalt innehåller listan 29 produkter, och speglar varorna från Tyre, se . Det är anmärkningsvärt att längst ner i uppräkningen av varor som såldes och köptes nämns slavhandeln. Placeringen, efter matvaror och boskap, visar på hur degenererat människovärdet blivit i Romarriket.]