23451	MAT 9:3	Några av de skriftlärda [från Galileen, Judéen och Jerusalem, se ] sade inom sig [i sina hjärtan, se ]: ”Han hädar.” [Det är ju bara Gud som kan förlåta synder.]
23706	MAT 15:4	Gud har ju sagt [i ett av de tio budorden, se ]: ’Hedra (värdesätt, respektera) din far och din mor,’ och [där överträdelsen av detta bud enligt är]: ’Den som smädar (förbannar) sin far eller mor ska döden dö.’
23774	MAT 17:5	Plötsligt medan han fortfarande talade kom ett skinande moln och omslöt dem [främst Jesus, Elia och Mose, men lärjungarna träder också in i detta moln, se . Molnet är en gammaltestamentlig bild av Guds närvaro, se .] En röst från molnet sade [på liknande sätt som Fadern talat till Jesus vid hans dop, se ]: ”Detta är min älskade (enda) son, som jag har (och alltid haft) mitt välbehag i. Lyssna (ständigt) på honom.”
24131	MAT 26:8	När lärjungarna såg detta blev de förargade (kände ilska på grund av att de upplevde att något orätt skedde). De sade [initiativtagaren till klagomålet var Judas, se ]: ”Vilket slöseri!
24542	MRK 7:10	Mose har ju sagt [i ett av de tio budorden, se ]: ’Hedra (värdesätt, respektera) din far och din mor’ och [där överträdelsen av detta bud beskrivs i ]: ’Den som smädar (förbannar) sin far eller mor ska döden dö.’
24718	MRK 11:9	De som gick före [i följet tillsammans med dem som mötte honom från Jerusalem, se ] och de som följde honom [från Betfage och Betania] ropade [citerade från ]: ”Hosianna (Herre rädda oss)! Välsignad (prisad) är han som kommer i Herrens namn!
25364	LUK 8:50	Jesus hörde detta och svarade honom [synagogföreståndaren, se ]: ”Var inte rädd (sluta att känna fruktan och oro), fortsätt att tro (tro bara), så får hon liv igen.” [Jesus var på väg till synagogföreståndaren Jairus hus. På vägen dit blir de försenade av folkskaran och av att en kvinna helas. Jesus uppmanar Jairus att ha kvar samma tro som han hade från början när han kom till Jesus, se vers 41.]
25393	LUK 9:23	Sedan sade Jesus till alla [lärjungarna och folkskarorna, se ]: ”Om någon vill bli min efterföljare måste han förneka sig själv (glömma bort sina egna intressen) och dagligen ta upp sitt kors och följa mig [hålla sig till mig, följa mitt exempel, och om det behövs också lida för min skull].
25413	LUK 9:43	Alla häpnade (överväldigades) över Guds storslagna makt (storhet, majestät). [Folket förstod att det Jesus gjort var av Gud. Ordet ”makt” beskriver Guds majestät. Förutom Lukas är det bara Petrus som använder ordet, se .] Medan alla [hela folkskaran] förvånades (började spekulera i orsaken till Jesu gärningar) sade han till sina lärjungar [när de vandrade genom Galileen, se ]:
25865	LUK 20:17	Men han såg på dem och frågade: ”Vad betyder då det som står skrivet [i ]: ’Den sten som byggnadsarbetarna förkastade har blivit en hörnsten?’ [Den första stenen i bygget och som alla andra stenar riktas efter.]
26551	JHN 10:1	Jesus svarade dem [fariséerna som hånade den blinde mannen som Jesus har helat, se ]: ”Med all säkerhet (amen, amen) säger jag er: Den som inte går in i fårfållan genom grinden (dörren, porten), utan kliver in någon annan väg, är en tjuv (en som stjäl i smyg) och en rånare (en som öppet rånar med våld).
26742	JHN 14:5	Tomas sade [och upprepar Petrus fråga, se ]: ”Vi vet inte (ser inte med våra hjärtans ögon, har ingen klar förståelse av) vart du går, så hur kan vi då veta vägen?”
26996	ACT 1:4	När han var tillsammans med (åt en måltid med) dem befallde han dem [apostlarna, se ]: ”Lämna inte Jerusalem, utan vänta på Faderns löfte som ni har hört mig berätta om.
27289	ACT 9:4	Han [och även de med honom, se ] föll till marken. Sedan hörde han en röst som sade till honom [på arameiska, se ]: ”Saul! Saul! Varför förföljer du mig?” [Saulus tilltalas med den hebreiska formen av sitt namn som är ”Saul”, se även .]
27392	ACT 11:16	Då kom jag ihåg vad Herren hade sagt [innan han for upp till himlen, se ]: ’Johannes döpte med vatten, men ni ska bli döpta i den helige Ande.’
27807	ACT 23:5	Paulus svarade: ”Jag visste inte, bröder, att han var överstepräst. Det står ju skrivet [i ]: En ledare för ditt folk ska du inte förbanna.” [Det är möjligt att Paulus talar ironiskt att han inte visste att en överstepräst kunde agera så mot lagen. Det var inte ovanligt att använda ironi, se . Det kan också vara så att han inte vet vem som är överstepräst, då Paulus har varit borta från Jerusalem under tio års tid. Under religiösa ceremonier bar översteprästen speciella kläder, men här i detta extrainkallade möte som den romerska befälhavaren sammankallat var det troligen inget som särskilde översteprästen. Det kan också varit så att någon annan ledde själva mötet. Ett annat förslag är att Paulus såg dåligt, men eftersom han nyligen tittat noga på dem är det inte troligt, se vers 1. Att Ananias är den som befaller de närmast Paulus att slå honom, talar för att Paulus måste förstått att han var någon form av ledare. Även Lukas som skriver ner denna berättelse identifierar Ananias som överstepräst.]
28271	ROM 10:15	Hur ska de [kunna] predika, om de inte är utsända (utrustade, tränade, avskilda, frigjorda och kallade till ett uppdrag)? Som det står skrivet [i ]: Hur ljuvliga (lägliga, välkomnande) är inte fotstegen av dem som förkunnar (proklamerar) [glada nyheter om] goda ting.
29243	GAL 5:14	För hela lagen [om mänskliga relationer] sammanfattas i en mening [ett enda bud från ]: ”Du ska osjälviskt älska (utgivande) din nästa som dig själv.”
30537	1PE 5:5	På samma sätt ska ni som är yngre [unga i ålder eller tron] underordna er (inta en frivillig position av samarbete med) de äldre. [De äldre syftar troligtvis utifrån sammanhanget här på församlingens ledare – de äldste. Petrus kommer säkert ihåg den sista måltiden, hur Jesus klädde sig i ödmjukhet när han bokstavligt band en tjänares handduk kring sig och tvättade lärjungarnas fötter, se .] Vidare gäller detta er alla [oavsett position]: Klä er i ödmjukhet mot varandra, för [som det står i ]: ”Gud själv står emot de arroganta (högmodiga, översittarna), men ger nåd (favör, välsignelse) till de ödmjuka”.
30665	1JN 3:19	[Förmaningen i vers 18 väcker frågan: ”Älskar jag verkligen som jag bör?”, och kan leda till att vårt hjärta fördömer oss. Då kommer följande uppmuntran:] Genom detta förstår vi (har vi en personlig erfarenhet av) att vi är av sanningen [att vi tillhör Gud och är av honom, se ]: I hans närvaro kan vi övertyga (förvissa, stilla) våra hjärtan,