14155 | PSA 18:25 | Jag har varit uppriktig (helhjärtad, fläckfri, intakt, fullkomlig, levt med integritet) inför honom, och hållit mig borta (vaktat på min väg, skyddat mig) från synd (skuld, straff). [Ordagrant: ”från min synd”, dvs. från det som skulle kunnat vara min synd om jag inte levt rent.] [Ordet för uppriktig är ”tamim”. Huvudbetydelsen är att vara hel, fullt antal, fullkomlig, utan någon brist. När ordet används om Gud beskriver det hans helhet och felfrihet. När det används om människor beskriver det inte någon som är helt utan synd, utan någon som är ärlig och har integritet där ord och handlingar hör ihop. Någon som är en hel människa med allt vad det innebär – där det inte finns några dolda rum, baktankar eller något gömt. Ordet för synd är ett brett ord som ordagrant handlar om att vika av från vägen. Betydelsen är rik och innefattar både synden, skammen och straffet.] |
14855 | PSA 60:4 | när han stred med Aram-Naharim [Ordagrant: ”Aram vid de två floderna”, dvs. östra Syrien mellan floderna Eufrat och Khabur] och med Aram-Zoba [ett land nordöst om Damaskus] och Joab [befälhavare i Davids armé, se ] återvände och slog 12 000 av edomiterna i Saltdalen [troligtvis strax söder om Döda havet]. [Inledningen anspelar på Davids segrar över filistéerna, moabiterna, syrierna och edomiterna, se och . I dessa redogörelser är siffran 18 000, men förmodligen är det ändå detta tillfälle som åsyftas. Ordet för ”mäta” i vers 8 är samma ord för ”mätte dem med snöre” i , något som kan tala för att det är samma händelse. I och finns också strider med edomiterna beskrivna, men dessa sker flera hundra år efter Davids livstid. Den hebreiska frasen ”le-David” kan översättas ”av David” men också ”för” eller ”till” David.] ______ |
14908 | PSA 64:9 | Men Gud (Elohim) ska skjuta dem med en pil, plötsligt visar sig deras skada (sår, de skjuts ner och faller ihop). [Orden: skjuta, pil och plötsligt plockas upp från vers 4-5.] |
16126 | PSA 119:160 | Summan av ditt ord är sanning, och alla dina rättfärdiga domar är eviga. [Ordagrant: ”Huvudet av ditt ord är sanning, och eviga alla dina rättfärdiga domar.”] |
24731 | MRK 11:22 | Jesus svarade dem: ”Tro på Gud (håll fast vid Guds trofasthet)! [Ordagrant: ”ha tro/trofasthet på/från Gud”. Grekiskan är tvetydig, ordet Gud är i genitiv, vilket gör att frasen också kan översättas: ”Ha Guds tro/trofasthet!”] |
29418 | EPH 6:14 | Stå alltså upprätt [behåll fältet och backa inte från er position] sedan ni: Spänt (spänt om, fäst upp)sanning[som bälte, gördel] runt höfterna. [Ordagrant: ”omgärdat era höfter med sanning” dvs. försett höfterna med ett omringande skydd av sanning – ett bälte eller en gördel som stöttade upp soldaten så att alla andra delar av rustningen också kunde brukas på rätt sätt. Att vara sann, äkta och trogen Jesus är grunden i all andlig krigföring. Hyckleri och osanning blir annars som lösa kläder och illasittande skydd som hindrar rörligheten.] Iklätt er rättfärdighetens bröstpansar. [Bröstpansaret skyddade hjärtat och de vitala delarna. Genom tron på Jesus får en människa ta del av Guds rättfärdighet, och är fullständigt förlåten all synd. Utan ett rent samvete blir vi paralyserade och faller offer för fiendens anklagelser.] |
30379 | JAS 2:19 | Du tror att Gud är en, det gör du rätt i. Så tror även demoner och de är skräckslagna [ordagrant: håret reser sig på armarna]. |
30454 | 1PE 1:13 | [Huvudverbet, och det enda imperativet, i följande vers är ”sätt ert hopp” till nåden, vilket binder ihop detta stycke med föregående på ett fint sätt.] Därför [utifrån grunden i frälsningen, se vers 1-12], efter att ha tagit bort allt som hindrar ert sinne att tänka rätt [ordagrant: ”efter att ha bundit upp kläderna”, för att vara redo att röra sig framåt obehindrat, se ], var samlade (nyktra, alerta i sinnet, ha självkontroll). Sätt ert hopp helt och fullt (utan att tvivla) till den nåd (gåva, kraft) som kommer över er när Jesus den Smorde (Messias, Kristus) är uppenbarad. |
30786 | REV 2:1 | [Betyder: önskvärd, tillåten. I dag: I ruiner, närmsta stad är Selcuk några kilometer därifrån. Efesos var ett viktigt ekonomiskt centrum i antiken. Det var den största staden i Mindre Asien med omkring 200 000 invånare. Många besökare kom till Artemistemplet, som då räknades som ett av de sju underverken. Här tillbads fertilitets- och jaktgudinnan Artemis Efesia. Det romerska namnet på Artemis var Diana, se . Staden var Johannes hemförsamling och det kan ha varit så att Jesu mor Maria också var här, se . Omkring fyrtio år tidigare hade Paulus grundat församlingen och han bodde här under flera år, se . Aquila och Priscilla undervisade församlingen, och även Apollos. Paulus avskilde också Timoteus till att bli deras pastor, se .] Skriv följande till församlingen Efesos budbärare (ängel): [Budbärare är det grekiska ordet ”angelo”. Det kan syfta på en ängel, på motsvarande sätt som Gud gav uppenbarelsen från Jesus via en ängel till Johannes, se . Budbärare kan också syfta på församlingens ledarskap, som ska läsa brevet och förmedla budskapet till församlingen. Samma fras återkommer till varje församling, se .] ”Så säger han [Jesus själv som är uppstånden] som håller (kontinuerligt, i ett fast grepp) de sju stjärnorna [budbärarna, se 1:20] i sin högra hand, han som går bland de sju ljushållarna [församlingarna, se ] av guld. [Jesus är det sanna ljuset som kom till världen, . Att Jesus är aktiv och rör sig bland ljusstakarna visar hur Jesus är närvarande och delaktig i församlingarna, som trots motstånd och förföljelse väljer att vara bärare av Guds ljus.] |
30793 | REV 2:8 | [Betyder: myrra, användes som parfym och vid offer och förknippas ofta med begravning och lidande. I dag: Izmir, sju mil norr om Efesos. Det kortaste brevet av de sju. Smyrna ansågs vara en av antikens vackraste städer och kallades Asiens krona och prydnad och med lika stor befolkningsmängd som Efesos, omkring 200 000. I Smyrna uppfördes det första templet till Dea Roma, 196 f.Kr. Stadens nära koppling till Rom, där man tillbad kejsaren och en stor fientlig judisk befolkning fanns, gjorde att många kristna fick lida för sin tro när församlingen förföljdes av de romerska härskarna. Det var här som Polykarpus, född 69 e.Kr. och pastor i Smyrna, led martyrdöden omkring 150 e.Kr. Församlingen grundades antagligen av Paulus under hans tredje missionsresa någon gång 53-56 e.Kr.] Skriv följande till församlingen Smyrnas budbärare (ängel): ”Så säger den förste och den siste, han som var [ordagrant blev] död men lever (som uppstod igen): [Jesus som själv vet vad lidande är kommer nu med en speciell uppmuntran till dem som får lida för sin tro.] |
30797 | REV 2:12 | [Betyder: äktenskap, upphöjd. I dag: Bergama, sju mil norr om Smyrna. När Johannes skriver detta brev har Pergamon varit huvudstad för Mindre Asien i 300 år. Känd för uppfinningen av pergamentet som fått sitt namn från staden. Materialet bereddes av djurhudar och blev det konkurrerande skrivmaterialet till det tidigare, i Egypten, användes papyrus. Staden var inflytelserik med världens då näst största bibliotek. Den grekiske historikern Plutarchus skriver att det innehöll 200 000 titlar. I Pergamon tillbads många gudar, bl.a. den största grekiska guden Zeus och läkekonstens gud Asklepios vars symbol var ormen. Många vallfärdade hit för att övernatta i Asklepios-templet där man fick sova bland ormar som ansågs tala i drömmar som de ockulta prästerna sedan tolkade.] Skriv följande till församlingen Pergamons budbärare (ängel): ”Så säger han som har det skarpa, tveeggade svärdet. [Ordagrant: ”svärdet, det med två munnar, det skarpa”. Guds ord från hans mun är den ena sidan, och när vi med vår mun talar Guds ord är det den andra sidan av svärdet, se också .] |
30803 | REV 2:18 | [Betyder: offer, lidandets doft. I dag: Akhissar, tio mil öster om Pergamon längs med vägen mot Sardes. Den minsta staden av de sju, men den längsta hälsningen med fyrtio grekiska ord. Det var en rik stad känd för sin tillverkning av lerkärl och bronsrustningar, men kanske främst för dess textilindustri med väverier och purpurfärgeri. Från denna stad kom Lydia, som var en affärskvinna som handlade med tyger. Hon blev omvänd i Filippi, se . Hon har troligen släkt och vänner som är med i församlingen och besökte förmodligen sin hemstad ibland.] Skriv följande till församlingen Thyatiras budbärare (ängel): ”Så säger Guds Son, han som har ögon som eldslågor [som ser in i hjärtan och rannsakar och dömer, se vers 23], och hans fötter är som glänsande brons [som krossar hednafolk som lerkärl, se vers 27]. [Bildspråket är detsamma som i .] |
30815 | REV 3:1 | [Betyder: röd sten, staden fick sitt namn från den eldröda stenen karneol, grekiska Sardes, som utvinns i området. Karneol var första stenen i översteprästens bröstsköld, se . I dag: I ruiner, intill den lilla byn Sart, sex mil söder om Thyatira. Sardes var den gamla huvudstaden i landskapet Lydien i Mindre Asien. Den låg på en slätt genomströmmad av floden Paktolus som hade stora guldfyndigheter. Det var en knutpunkt mellan flera handelsleder och en rik stad berömd för sitt guld. Här präglade det Lydiska riket världens första guld- och silvermynt på 600-talet f.Kr. Den siste kungen i det Lydiska riket var Krösus som regerade 560-547 f.Kr. Han var ofantligt rik och högmodig och har gett upphov till ordspråket ”rik som en krösus”. Staden låg på en 450 meter hög bergsplatå med tre branta sidor och ansågs ointaglig, vilket ledde till att dessa sidor inte bevakades så noga. Både Kyros och Epifanes överraskade staden med soldater som klättrade upp för en brant stig bland klipporna och intog deras befästning under nattetid. Uttrycket ”vakna” i vers 2 och ”som en tjuv om natten” i vers 3, klingade igenkännande för sardesborna. Staden var även känd för dess färgerier och ylleväverier. Man berömde sig av att vara först i världen med att färga ull. Deras svarta ylletyger var en eftertraktad vara över hela Romarriket.] Skriv följande till församlingen Sardes budbärare. [Budbärare är det grekiska ordet ”angelo”. Det kan syfta på en ängel, men troligare är att det syftar på församlingens ledarskap som ska läsa brevet och förmedla budskapet till församlingen]: ”Så säger han som har Guds sju andar [den helige Ande som är fullkomligt utgiven, se ] och de sju stjärnorna [de sju församlingarnas budbärare, se ]. [ingen] Jag ser (vet med exakthet) dina gärningar, det heter om dig att du lever, men du är död. [Jesu ord om att de lever men är döda var träffande. Folket i Sardes var allmänt kända för sin lösaktighet och kärlek till lyx och nöjen. Herodotos skrev på 400-talet f.Kr. om invånarna i staden: ”De lättfotade lydierna vill bara spela cittra, slå på gitarr och ägna sig åt detaljhandel.”] |
30821 | REV 3:7 | [Betyder: ”vänskap med bröderna”, syskonkärlek. I dag: Nuvarande Alasehir, fyra mil öster om Sardes i slutet av dalgången. Området är jordbävningsdrabbat och staden förstördes helt 17 e.Kr. På samma sätt som staden var känd för sin lojalitet, var församlingen där trogen mot Jesus, se vers 8 och 10.] Skriv följande till församlingen Filadelfias budbärare (ängel): ”Så säger han som är Amen (den sanne), han som har Davids nyckel, han som öppnar så att ingen kan stänga och stänger så att ingen kan öppna. |
30828 | REV 3:14 | [Betyder: ”människors åsikter”, folkvälde, ”dom över människorna”. Ordet ”laos” betyder folk och ”dicea” betyder styre eller välde. I dag: Nuvarande Eski Hissar, den östligaste staden av de sju beläget i landskapet Frygien. Laodikeia var en rik stad, berömd för sin svarta glansiga ull och ett medicinskt forskningscenter som tillverkade en ögonsalva. Stadens vatten kom genom långa rörsystem från närbelägna källor i bergen. Staden förstördes 60 e.Kr. av en jordbävning. Kejsaren i Rom erbjöd hjälp, men staden var så rik att man avböjde hjälp och byggde upp den med egna resurser, något Jesus anspelar på i . I de två sista församlingarna som får mest kritik nämns inget om yttre motståndare eller inre stridigheter. Samtidigt som församlingen får Jesu skarpaste tillrättavisning är det också här de största löftena ges, att den som segrar över apati och likgiltighet ska få regera tillsammans med Jesus.] Skriv följande till församlingen Laodikeias budbärare (ängel): ”Så säger han som är Amen (den sanne), det trovärdiga och sanna (äkta) vittnet, början till Guds skapelse: |