15003	PSA 69:15	[I detta stycke, vers 14-19, finns femton imperativ efter bönen ”svara mig” i vers 14.] Men jag låter mina böner gå till dig Gud (Jahve), i behaglig tid [då Gud välkomnar, accepterar, se .] Gud (Elohim) i din stora nåd (kärleksfulla omsorg) svara mig med sanningen om din frälsning (med sanningen som befriar). [I denna mening nämns både nåd och sanning. Genom hela Bibeln hör nåd och sanning ihop. De finns i Guds eget vittnesbörd, se . Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig. Det behövs både nåd och sanning, men nåden kommer alltid först. Den sista delen klingar likt Jesu uttalande i : sanningen ska göra er fria!]
15310	PSA 83:9	Geval [troligtvis söder om Negev, nära Petra] och Ammon [ättlingar till Lot, se , öster om Jordanfloden] och Amalek [i Negev, söder om Juda, se : den första fienden israeliterna mötte sedan de lämnat Egypten, se ], filistéerna [nuvarande Gaza, bittra fiender särskilt under Saul och Davids tid] med invånarna i Tyros [Libanon],
23390	MAT 7:5	Du skenhelige (som bara spelar ett skådespel för andra), ta först bort bjälken ur ditt eget öga, sedan kan du se klart och ta ut dammkornet från din broders öga.” [Det grekiska ordet för att döma, ”krino”, kan användas både i positiv och negativ betydelse. Paulus gör det klart i att det inte är vår sak att döma dem som inte är med i församlingen – de behöver få höra evangeliet! Däremot uppmanas vi bedöma: oss själva, se , falska profeters frukt, se , det som predikas, se , profetiska ord, se , en församlingsledares kvalifikationer, se , en kristen som syndar mot dig, se . Jesus säger i : ”Döm inte efter skenet, utan döm rättvist.” Vi ska döma/bedöma, men inte ytligt eller förhastat!]
23862	MAT 20:1	[Jesus berättar en liknelse för att illustrera påståendet i : ”De första ska bli de sista, och de sista ska bli de första.” Gud liknas vid en vingårdsägare som hyr in säsongsarbetare för att bärga in druvskörden.] ”Det himmelska kungariket kan liknas vid en landägare (storbonde, familjefar), som tidigt på morgonen [i gryningen vid sextiden] gick ut för att leja arbetare till sin vingård.
26779	JHN 15:11	Jag har berättat detta för att min glädje ska förbli (bo, leva) i er, och att er glädje ska bli fullkomlig (överflödande). [Jesus undervisade ofta väldigt praktiskt och använde för lärjungarna välkända bilder. Jesus är vinträdet, Fadern är trädgårdsmästaren och hans lärjungar är grenarna. Jesus är den som står mellan Fadern och grenarna, det är i honom livet flödar. Målet är att bära frukt, se vers 2, 4, 5, 8, 16. Johannes använder samma ord ’frukt’ tidigare i : ’bärgar frukt till evigt liv’. Att bära frukt handlar om människors eviga frälsning.]
26829	JHN 17:1	[Jesus är i Jerusalem, de har stannat till på vägen mot Getsemane där han strax kommer att tillfångatas, se . Han brister ut i bön för sitt eget uppdrag, lärjungarna och alla troende. Det finns likheter med den prästerliga välsignelsen, se : - Välsignar och bevarar, se vers 1, 11, 15. - Låter sitt ansikte lysa och är nådefull, se vers 17, 21. - Vänder sitt ansikte och ger frid, se vers 24, 26. ] När Jesus hade sagt detta, lyfte han upp sina ögon mot himlen och sade [bedjande]: ”Fader, stunden har kommit (tiden är inne). Förhärliga (ära, upphöj) din Son, så att din Son kan förhärliga (ära, upphöja) dig.
29350	EPH 4:11	Han gav gåvor [Jesus själv utvalde och gav människor som gåvor till församlingen]: Några till att bli apostlar(budbärare), och några till profeter(förkunnare, som talar inspirerade gudagivna ord om framtiden eller det förflutna), och några till evangelister(förkunnare av evangeliet), och några till pastorer(herdar över hans hjord) och lärare(instruktörer, som förklarar, lär ut logiskt och strukturerat). [Församlingen beskrivs som en kropp där Jesus är huvudet, se . I den bilden finns fem ledande gåvor som har sin motsvarighet i handens fem fingrar, se : - Aposteln är tummen som är den kortaste men mest rörliga, och som når alla andra fingrar för att hjälpa till på det område det behövs. - Profeten är pekfingret som pekar ut riktningen. - Evangelisten är långfingret som når längst ut. - Pastorn är ringfingret som lovat trohet till församlingen och skyddar den som en herde. - Läraren är lillfingret som ger balans åt hela handen. Nya testamentet har fyra ställen som talar om andliga gåvor, se .]
29366	EPH 4:27	ge inte [ett sådant] utrymme (rum, tillfälle) för djävulen. [Paulus citerar från : ”Bli vred, synda inte, tänk efter i era hjärtan på er bädd och var stilla. Selah.” Det avslutande hebreiska ordet ”Selah” beskriver troligtvis en paus, och i så fall illustreras på ett praktiskt sätt eftertanke och reflektion. Paulus skriver om den sista delen med lite andra ord, men med samma betydelse. Det finns tre ord för vrede i grekiskan, och alla finns representerade i detta kapitel: - Grekiska ”thumos” beskriver ett hett temperament som kokar över och översätts med ”häftighet”, det förbjuds i vers 31. - Det andra ordet är ”parorgismos” och översätts ”förbittring”, se vers 26b. Det har att göra med irritation och långsinthet. Det är naturligt att känna detta, men är farligt att härbärgera i hjärtat under lång tid. - Den vrede som vi uppmanas känna är ”orge”, se vers 26a. Samma ord används också i vers 31 där den fördöms om den sker impulsivt. Paulus prisar korintierna för att de kände vrede inför synd och orättfärdighet, se . Jesus kände vrede över fariséernas tystnad och ovilja att svara på frågan om det var tillåtet att göra gott på sabbaten, se . Jesu ilska är dock inte okontrollerad. Först dagen efter att han studerat hur man sålde och köpte i templet agerar han, se . Att ordet ”utrymme” används i vers 27 associerar också till inledningen av Psalm 4: ”När jag är trängd ger du mig rum”, se . Att låta vreden ta överhanden och hämnas är att ge djävulen utrymme, i stället för att lämna rum för Guds straff, se .]