13950	PSA 2:1	Varför larmar hednafolken (planerar nationerna uppror)? Varför tänker (begrundar, muttrar) folken tomma tankar? [Samma ord som används om den rättfärdige som ”begrundar” Herrens ord, se , används här för att beskriva hur folken fyller sig med fåfängliga tankar. Deras dåraktiga planer är lönlösa. Hednafolken syftar på folk som förenas av ett landområde, medan det andra ordet ”folken” mer har att göra med etnicitet. Det finns en övergång från det mer allmänna i ”nationerna och folken”, i vers 1, till att mer specifikt peka ut kungarna och härskarna för dessa i nästa vers. Crescendot i denna inledning kommer i vers 3 med deras föraktfulla uttalande.]
14053	PSA 10:1	Varför, Herre (Jahve), står du långt borta, döljer dig [dina ögon, ditt ansikte] i tider av brist (torka, nöd)? [Den tolfte hebreiska bokstaven är: ל – Lamed. Den är storleksmässigt den längsta bokstaven i det hebreiska alfabetet. Det gör att den står ut i en text och är väl synlig eftersom det är den enda bokstaven som är så hög så den sticker upp ovanför den tänkta topplinjen längs överkanten på bokstäverna. Tecknet avbildar en stav eller oxpiska. Den beskriver ofta auktoritet, eller något som motiverar och gör så att något sker. Ordet ”varför” börjar med denna bokstav och förstärker frågan varför det ibland verkar dröja innan Herren griper in. Varför upplevs det som om Gud står långt borta, han är ju störst, på samma sätt som Lamed sticker upp och utmärker sig, borde väl Gud synas här på jorden? En del av svaret kommer i vers 2-11 där ogudaktighet stör Guds ordning och skymmer honom.]
14195	PSA 19:14	[Nu kommer Psalmens sista sektion. Först har naturen talat och vittnat om att det finns en skapare, se vers 2-7. Sedan uppenbarar Bibeln med mer detaljer vem Gud är, se vers 8-12. Till sist kommer människans respons som blir en bön om att hela livet ska få harmonisera med universums ordning och rytm.] Vem kan förstå (märka, uppfatta, se) alla sina oavsiktliga synder (brister, felsteg)? Straffa mig inte för (befria mig från) alla mina dolda (omedvetna) synder [som jag inte ens är medveten om],
14266	PSA 24:8	Vem är denne ärans Konung (kung av härlighet)? Det är Herren (Jahve), stark [som en kraftfull armé] och mäktig (en stridsman) – Herren (Jahve) mäktig i strid.
14268	PSA 24:10	Vem är han, denne ärans Konung (kung av härlighet)? Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) – han är ärans Konung Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.] [Psalmen kan ha framförts av David när arken fördes in i templet. Arken som symboliserar Guds närvaro och även pekar profetiskt på hur Jesus en dag rent fysiskt ska träda in i Jerusalem och hyllas som kung. Portarna som tilltalas syftar på stadens och templets dörrar, men det finns även en andlig tillämpning – att öppna sitt hjärtas dörr och låta Jesus komma in, se . Mitt i den mästerliga poesin med ”Höj era huvuden, ni portar…” och ”låt höja er ni eviga dörrar” finns en grammatisk liten skillnad som betonar och indikerar att Jesus kommer två gånger till Jerusalem. Första gången används en passiv verbform: ”låt höja er ni eviga dörrar ”. Vägen var öppen när han ödmjukt red in på en åsna bland hyllande skaror som välkomnade honom med palmblad och ropade ”Hosianna, Davids son!”. Andra gången är verbet i aktiv imperativ form: ”höj er ni eviga dörrar ”. Denna gång kommer Jesus tillbaka till jorden med himmelska härar för att upprätta sitt tusenårsrike. Vid sin andra ankomst är Jerusalem belägrat och Jesus ”slår själv upp dörrarna”, se .]
14303	PSA 27:1	Av David [innan han blev smord till kung]. [Den grekiska översättningen Septuaginta tillägger här att David blev smord till kung innan han skrev denna psalm. Detta finns dock inte med i den hebreiska texten, men det är tydligt att dessa tankegångar och tolkningar fanns omkring 200 f.Kr. då den hebreiska texten översattes till grekiska.] ______ Herren (Jahve) är mitt ljus [] och min frälsning (befrielse, räddning, trygghet)! Vem skulle jag frukta (vara rädd för)? Herren (Jahve) är mitt livs tillflykt (värn, skydd, säkra fästning – den som försvarar mig)! Vem skulle jag förskräckas (fasa, skaka) inför? [Det hebreiska ordet för frälsning som används sextio gånger i Psaltaren är Yeshua – det hebreiska namnet på Jesus. Psaltarpsalmerna pekar på att vår frälsning finns hos Gud. Han är lik en säker fästning där jag snabbt kan söka skydd vid fara. I psalmen finns ofta uppräkningar i par och tripletter. Herren nämns två gånger i första versen och beskrivs med tre ord: ”ljus, frälsning och tillflykt”. David beskriver dem som kommer emot honom i vers 2 med tre ord: ”onda människor, motståndare och fiender”.]
14543	PSA 39:9	Så nu, vad ska jag sträva efter (vänta på, sätta mitt hopp till) Herre (Adonai, fokus på Guds storhet och makt)? Du är mitt enda hopp (jag ser med förväntan fram mot vad du ska göra)! [Det finns en parallellism och en kontrast mellan de två raderna i vers 8. Verbet ”qawah”, översatt ”sträva efter”, i första raden och substantivet ”tohelet”, översatt ”hopp” i andra raden är synonymer. Men de används som en kontrast. Först ställs en fråga vad en människa ska söka och sträva efter. Svaret på den gavs i föregående vers och visade sig vara ingenting. Denna värld är en skuggbild och samlade rikedomar försvinner, se vers 7. Det krävs ett paradigmskifte och psalmisten skiftar från ”vad” till ”vem”. Istället för att vänta på någonting materiellt vänds hoppet till en person. Insikten om att livet är kort ger inte slutsatsen att försöka njuta av det så mycket man kan så länge man kan. Istället leder det till Gud. Han ger fullständig tillfredsställelse både i detta jordeliv och i evighet.]
14584	PSA 42:4	Hela min varelse (hebreiska ”nefesh”) törstar efter Gud (Elohim), den levande Guden (El). När får jag komma, och se Guds ansikte (träda fram inför honom)?
14587	PSA 42:7	Varför är du så bedrövad (tyngd, nedböjd), min själ (mitt inre, hebreiska ”nefesh”), varför så orolig (som ett upprört hav)? Förtrösta (lita, vänta aktivt) på Gud (Elohim), för jag ska på nytt få tacka (med öppna händer prisa, hylla och erkänna) honom, för frälsning (räddning) som kommer genom hans närvaro (ansikte).
14592	PSA 42:12	som ett mördande svärd [ända in] i skelettet, har mina fiender förolämpat mig, när de hela dagen säger: ”Var är nu din Gud?” Varför är du så bedrövad (tyngd, nedböjd), min själ (mitt inre, hebreiska ”nefesh”), och varför är du så orolig (som ett upprört hav)? Förtrösta (lita, vänta aktivt) på Gud (Elohim), för jag ska på nytt få tacka (med öppna händer prisa, hylla och erkänna) honom, för frälsning (räddning) av mitt ansikte [har gjort så jag kan le igen], min Gud. [Som ofta i repetitioner i hebreisk poesi är de inte helt ordagranna. Jämfört med vers 6, där det är Guds ansikte, är det här psalmistens ansikte som refereras till. Ansiktsuttrycket speglar känslor, så här uttrycks hur psalmistens sorg och mörker, se vers 10, har vänts till ljus och glädje.]
14597	PSA 43:5	Varför är du så bedrövad (tyngd, nedböjd), min själ (mitt inre, hebreiska ”nefesh”), och varför är du så orolig (som ett upprört hav)? Förtrösta (lita, vänta aktivt) på Gud (Elohim), för jag ska på nytt få tacka (med öppna händer prisa, hylla och erkänna) honom, för frälsning (räddning) av mitt ansikte [har gjort så jag kan le igen], min Gud. [Den tredje refrängen är ordagrann upprepning av den andra refrängen, se . Tre gånger behöver psalmisten påminna sig själv om varför han är bedrövad och orolig. Till skillnad från t.ex. Psalm 22 har inte Psalm 42-43 någon vändpunkt. Trots det är Gud väldigt närvarande. Gud, hebreiska Elohim, nämns 22 gånger i dessa två psalmer. Titlarna visar på en personlig Gud som är närvarande. Några av namnen är: Den levande Guden, Guds ansikte, min Gud, min levande Gud, min klippa, min tillflykt, Gud min jublande glädje, osv. I en psalm som klagar på Guds frånvaro är han ironiskt nog väldigt närvarande! Teologen Konrad Schaefer skriver att Guds frånvaro är smärtsam, men ironiskt nog är smärtan att vara separerad från honom ett sätt att känna hans närvaro!]
14716	PSA 50:16	[Vers 7-15 riktar sig personligt:] Men till den gudlösa (ogudaktige, ondskefulle) säger Gud (Elohim): ”Vad gör du (vad har du för dig)? Läser upp mina lagar och tar mitt förbund i din mun? [Hur vågar du tala som om du kände mig? Jämför .]
14809	PSA 56:14	Dina löften är över mig (gäller för mig), Gud (Elohim); jag vill löna (fullfölja) dig med tackoffer. [Ordet ”löna” är ”shalam” vars rot är ”shalom”.] För du har befriat mitt liv (min själ, hebreiska ”nefesh”) från döden, Ja, du har hindrat mina fötter från att falla (bli omkullknuffade)? [Ordet för ”snava” är ”daha” som betyder omkullknuffad. Syftar inte på att snava, utan att fiender försöker fälla.] Jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus.
14824	PSA 58:3	Talar ni verkligen rättfärdighet, ni gudar (elem) [tysta domare]? Dömer ni med rättvisa människosläktet (Adams barn)?
14879	PSA 62:5	Hur länge ska ni hota mig, och försöka ta mitt liv (alla ni som förföljer mig, en ensam man, ska ni aldrig ge upp)? Ni är lika farliga som en lutande vägg, en fallfärdig mur.
15050	PSA 71:19	och din rättfärdighet, Gud (Elohim), som når ända till [högsta] himlen [singular]. [Vers 17-19 kopplas ihop med hebreiska ”ad” som används fyra gånger och översätts ”ända till/tills/när”.] Du har gjort stora ting Gud (Elohim), vem är som du (vem kan jämföras med dig)?
15114	PSA 74:11	Varför drar du undan din hand, ja dra fram din högra hand ur manteln (den ficka i famnen där manteln är dubbelvikt)? [Herrens högra hand är en symbol på Guds egen omnipotenta, allsmäktiga styrka. Här önskar psalmisten att Gud öppet ska visa sin styrka.]
15159	PSA 77:9	[Nu i vers 8-10 följer en uppräkning av de noggranna efterforskningarna:] Ska Herren (Adonai) förkasta oss för evigt? Ska han någonsin igen ge oss nåd (välvilja, favör)?
15160	PSA 77:10	Är hans nåd (kärleksfulla omsorg) borta för alltid? Har hans löften upphört från släkte till släkte (generation till generation)?
15161	PSA 77:11	Har Gud (El) glömt att vara nådig, eller har han i sin vrede tillslutit sin barmhärtighet (ömsinta nåd)? [Barmhärtighet, på hebreiska ”rachamim”, kommer från ordet ”rechem” som betyder moderliv. Guds barmhärtighet liknas genom detta ord vid den ömsinta kärlek föräldrarna har till sitt ofödda barn som ännu är i mammas mage. Ordet ”tillslutit” kan också i sammanhanget ha betydelsen att psalmisten Asaf i sin klagan och djupa oro undrar om det som är från Gud kanske ändå inte kommer att födas fram.] Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
15384	PSA 88:13	Berättas det om din nåd (omsorgsfulla kärlek) i graven, om din trofasthet i Abaddon (döden, avgrunden, förgörelsens plats)? [Det hebreiska ordet Abaddon har koppling till verbet att förstöra och förgöra och intensifierar dödens destruktivitet. Läggs någon i en grav så försvinner kroppen, den förmultnar bort. Se även .]
15387	PSA 88:16	Herre (Jahve), varför kastar du bort min själ (mitt liv)? Varför gömmer du ditt ansikte för mig?
15822	PSA 108:13	Har inte Gud (Elohim), försmått oss (kastat ut oss)? Drar du inte längre ut med vår armé?
16314	PSA 139:7	Vart kan jag gå från din Ande? Vart kan jag fly från ditt ansikte (din närvaro)? [Det är inte så att David vill fly från Guds närvaro, utan en hyllning till Guds kärlek och nåd som når överallt.]
17143	PRO 23:29	Vem har jämmer (olycka, elände)? Vem har sorg (ångest och känner hopplöshet)? Vem har ständigt trätor (tjat, gnat, ordstrider) [runt omkring sig]? Vem klagar hela tiden (talar tomhet och nonsens)? Vem blir slagen utan orsak (får sår och märken)? Vem har dimmig syn (blodsprängda ögon)?
17314	PRO 29:20	Ser du en människa som är alltför ivrig att tala (talar i tid och otid)? Det finns större hopp för en självgod dåre än för honom.
17364	PRO 31:10	[Detta avslutande stycke är dels en beskrivning av en god hustru, och familjerelationer. Samtidigt är det också en sammanfattning av hela Ordspråksboken och en hyllning till den personifierade visheten. Stycket är skrivet som poesi i en alfabetisk form. I en sådan s.k. akrostisk dikt utgår varje rad från de tjugotvå hebreiska konsonanterna i ordningsföljd. De hebreiska bokstäverna är mer än bara bokstäver, de är symboler och har också ett talvärde. Ofta förstärker symbolen versen och gör betydelsen ännu mer tydlig. Svenska Kärnbibeln tar med symbolen och skriver också inom hakklammer vad den symboliserar. Det ord som börjar med den aktuella bokstaven skrivs också i fetstil för att indikera att det är ett extra viktigt ord just i den versen.] Vem kan hitta en kvinna som är ärbar (driftig, duktig, intelligent, med god karaktär)? Hon är långt mycket mer dyrbar än juveler (rubiner, pärlor). [Den första hebreiska bokstaven är: א – Alef. Tecknet föreställer en oxe. Bokstaven symboliserar styrka, ledaren, den första och det viktigaste. I denna vers är det orden ”kvinna” som börjar med denna bokstav. Detta förstärker att den viktigaste egenskapen hos en kvinna är hennes karaktär. Att få en ärbar hustru är mycket värdefullare än materiell rikedom. På samma sätt är det med visheten, den är det viktigaste att finna.]
23441	MAT 8:27	Männen [lärjungarna i båten, och andra människor i andra båtar, se ] sade förundrat: ”Vem är han (varifrån kommer han, vad är det för människa)? Till och med vindarna och sjön lyder honom!” [Galileiska sjön är omgiven av berg och ligger tvåhundra meter under havsytan. Vid rätt omständigheter i lufttemperaturer kan kraftiga orkanbyar snabbt uppstå när varm luft drar in från öknen. Detta är ett känt fenomen. 1992 slog tre meter höga vågor in mot kuststaden Tiberias.]
23718	MAT 15:16	Jesus sade: ”Är ni också [indoktrinerade i samma tänkesätt som fariséerna och] utan förstånd (oförmögna att dra egna slutsatser)? [Jesus uppmanar sina lärjungar att använda sitt intellekt.]
23767	MAT 16:26	Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sitt liv (sin själ)? Vad kan en människa ge i utbyte mot sitt liv (sin själ) [sitt välsignade liv i Guds rike]?
23983	MAT 22:42	och sade: ”Vad anser ni om den Smorde (Messias, Kristus)? Vems son är han?” De svarade: ”Davids son.”
24432	MRK 4:40	Han sade till dem [lärjungarna]: ”Varför är ni så rädda (tysta, har sådan fruktan)? Har ni ingen tro (tillit, förtröstan) ännu?”
24550	MRK 7:18	Han svarade: ”Är ni också helt utan förstånd (oförmögna att fatta)? Inser ni inte att det som utifrån går in i människan inte kan göra henne oren,
24586	MRK 8:17	Jesus, väl medveten om detta, sade till dem: ”Varför diskuterar ni om det var på grund av att ni inte hade med er bröd? Har ni ännu inte fattat och förstått någonting? Är era hjärtan så hårda (fastlåsta i en sådan förstockelse)?
24605	MRK 8:36	Vad hjälper det en människa att hon vinner hela världen men förlorar sitt liv (sin själ)?
24619	MRK 9:12	Han svarade: ”Det är sant att Elia kommer först [före Messias] och återupprättar allt [som det berättas i ]. Varför står det att Människosonen måste lida mycket och bli föraktad (bli behandlad utan respekt)?
24757	MRK 12:15	Men Jesus förstod att de hycklade och sade till dem: ”Varför försöker ni snärja mig (sätter ni mig på prov)? Ge mig ett mynt (en denar) och låt mig se på det!” [En denar var det vanligaste romerska myntet, värdet motsvarade en dagslön för en arbetare. På ena sidan fanns en bild på den dåvarande kejsaren Tiberius huvud, och längs med kanten en inskrift på latin: Tiberius Caesar Augustus – den gudomlige Augustus son. De romerska mynten ansågs vara en hädelse bland judarna och fick inte användas i templet. Texten och bilden bröt mot både det första och andra budet – att inte ha några andra gudar och att inte göra några ingraverade bilder.]
24827	MRK 14:4	Några av de som var där blev arga (kände ilska på grund av att de upplevde att något orätt skedde). [Judas var en av dem, se .] De sade till varandra: ”Varför detta slöseri med parfym (smörjelse, olja)?
25395	LUK 9:25	Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sitt liv (sin själ)? Vad kan en människa ge i utbyte mot sitt liv (sin själ) [välsignade liv i Guds rike]?
25985	LUK 22:52	Sedan sade Jesus till dem som hade kommit ut mot honom, översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten och de äldste: ”Tror ni att jag är en rånare (våldsman, revolutionär)? Är det därför ni gått ut med svärd och påkar?
26085	LUK 24:25	Då sade han till dem: ”Förstår ni inte (varför är ni okunniga om detta)? Varför är ni så tröga i hjärtat att tro på det som profeterna har sagt?
26356	JHN 6:30	Då sade de till honom: ”Vilket tecken (mirakel) ska du visa så att vi kan förstå (se) och tro (förlita oss på, luta oss mot dig)? Vilken [spektakulär övernaturlig] gärning kan du göra?
26387	JHN 6:61	Jesus förstod (visste inom sig) att lärjungarna viskade (klagade) över detta, och sade till dem: ”Tar ni illa upp av detta (är detta en stötesten, upprör detta era känslor)?
26493	JHN 8:43	Varför förstår ni inte vad jag säger (mitt språk, min dialekt)? [Speciellt ord för uttal och dialekt, används om Petrus tal i .] Jo, därför att ni inte kan lyssna till (ni står inte ut med, kan inte ta emot) mitt ord (min undervisning).
26989	JHN 21:22	Jesus svarade honom: ”Om jag vill att han ska vara kvar tills jag kommer, vad rör det dig (det är inte din sak att veta)? Följ du mig!”
27116	ACT 4:25	Du som har låtit den helige Ande tala genom vår fader David, din tjänare (son) []: ’Varför larmar (stormar, härjar) hedningarna, varför tänker folken ut meningslösa planer (uppfyller sin tanke med meningslöshet, fåfänglighet, det som är fruktlöst)?
27278	ACT 8:33	I sin förnedring (låga status, genom att ödmjuka sig) blev hans dom borttagen, och vem kan beskriva [ondskan hos] hans släkte (generation, de som levde i hans samtid)? För hans liv togs bort från jorden. [Jes 53:7-8]
28062	ROM 3:3	Vad betyder det om några inte trodde (inte var trofasta)? Kan deras otro (oförmåga att uppfylla sin del av förbundets löften) upphäva Guds trofasthet? [Det grekiska ordet ”apistis” kan både betyda otro, där man vägrar att tro, eller att man inte är trogen sina löften. Kan man lita på Guds trofasthet om nu judarna, som är hans egendomsfolk, inte ser att Jesus uppfyller Gamla testamentets profetior? Är Gud inte trofast, bara för att hans folk inte varit trofasta och uppfyllt sin del i förbundet? Dessa båda nyanser är nära relaterade, och Paulus kan syfta på båda när han ställer den retoriska frågan om judarnas misslyckande skulle upphäva Guds trofasthet.]
28086	ROM 3:27	Men vad kan vi [judar] då berömma oss av (skryta och vara stolta över)? Ingenting, all stolthet är helt utesluten. Genom vilken lag (regel, princip)? Genom gärningarnas? Nej, genom trons lag.
28219	ROM 8:35	Vad skulle kunna skilja oss från den Smordes (Kristi) osjälviska, utgivande kärlek? [Paulus nämner nu sju lidanden en troende kan behöva genomlida. Listan ökar i intensitet och allvar. Paulus beskriver en del av sina umbäranden för korintierna, se .] Lidanden (generellt ord för problem, stress, pressande situationer), eller bekymmer (ångest, tvingande yttre omständigheter, bokstavligt: ”smala passager, ett litet hoptryckt område”), eller förföljelse (förtryck), eller hunger (då man är utan det allra nödvändigaste), eller nakenhet (ofrivillig exponering), eller fara [då det är riskfyllt att bekänna Jesus], eller svärd (dödande svärd, dvs. med risk för livet)?
28270	ROM 10:14	Hur skulle de kunna åkalla (fråga efter, ropa och vädja till) honom som de inte har trott på (satt sin förtröstan till)? Hur skulle de kunna tro på honom som de inte hört om? Hur skulle de kunna höra (lyssna), om ingen predikar (öppet berättar, förkunnar)?
28271	ROM 10:15	Hur ska de [kunna] predika, om de inte är utsända (utrustade, tränade, avskilda, frigjorda och kallade till ett uppdrag)? Som det står skrivet [i ]: Hur ljuvliga (lägliga, välkomnande) är inte fotstegen av dem som förkunnar (proklamerar) [glada nyheter om] goda ting.
28288	ROM 11:11	Jag frågar nu: De har väl inte snubblat för att de skulle falla (för alltid, utan hopp om att resa sig igen)? Absolut inte! Men genom deras fall har frälsningen kommit till hedningarna, för att ”väcka deras avund”. [5 Mos 32:21]
28312	ROM 11:35	Vem har skänkt honom något som han måste återgälda (är han skyldig någon något)? [Job 41:11]
28444	1CO 1:13	Är den Smorde (Messias, Kristus) delad (uppdelad i olika delar)? [Nej!] Var Paulus korsfäst för er skull? [Nej!] Blev ni döpta i Paulus namn? [Nej!]
28451	1CO 1:20	Var är de [grekiska] visa (filosoferna, tänkarna)? Var är de [judiska] skriftlärda (lagexperterna)? Var är den här världens debattörer? [De finns inte, för Gud har utplånat dem, se vers 19.] Har inte Gud visat vilken dårskap den här världens visdom är? []
28478	1CO 2:16	För vem har lärt känna Herrens sinne (planer, tankar)? Vem kan undervisa honom? [Jes 40:13, se även .] Men vi har den Smordes (Kristi) sinne.
28508	1CO 4:7	Vem ger dig en särställning (vad gör dig så speciell)? [Vem är du att välja olika ledare och grupperingar, se .] Vad har du som du inte har fått? Och om du har fått det, varför skryter du då som om du inte hade fått det?
28609	1CO 9:1	[I föregående stycke är Paulus slutsats att vi är fria att äta kött offrat till avgudar, men vi har också ett ansvar inför andra troende som kan bli sårade. Det gör att vi ibland måste avstå från att göra vissa saker. Nu visar han hur han själv har applicerat dessa två principer i sitt eget liv.] Är jag inte fri? Är jag inte apostel (sändebud, ambassadör)? Har jag inte sett vår Herre Jesus? Är inte ni mitt verk i Herren?
28772	1CO 14:26	[Detta är det andra stora stycket som handlar om ordningen i gudstjänsten. I den första sektionen, , tog Paulus upp problem kring nattvardsfirandet där några var hungriga och andra var berusade. I detta stycke tar han upp det som sägs i gudstjänsten som verkade vara kaotisk. Predikan och bön måste ske under ordnade former.] Hur ska det då vara, syskon (bröder och systrar i tron)? Jo, när ni samlas har var och en något att ge: en psalm, en undervisning [av lärare], en [profetisk] uppenbarelse, ett tungotal och en uttydning. Låt allt bli till uppbyggelse. [Dessa fem element visar på en delaktighet i gudstjänsten. Det verkar dock som om samlingarna har blivit onödigt långa och kontraproduktiva. Både män och kvinnor bad och profeterade, se tidigare stycket 11:4-5. Nu uppmanas både män och kvinnor att inte tala i munnen på varandra, vänta på sin tur och ibland vara tysta.]
28908	2CO 2:16	för några en doft av död till död, för andra en doft av liv till liv. Vem är kvalificerad (duglig, räcker till för att stå i den här tjänsten)? [Svaret ges i 3:5-6: det är inte i egen styrka utan genom Guds Ande!] [Tankarna går till tidernas främste fältherre – makedoniern Alexander den store, som tre hundra år tidigare just från detta område hade skapat världshistoriens största imperium. Det grekiska ordet för triumfera, ”thriambeuo”, beskriver det triumftåg där generalen går först, följd av präster som bar rökelsekar med välluktande rökelse. Den tillfångatagna fiendekungen går bakom i bojor, helt avklädd utan vapen. På samma sätt har evangeliet segrat över döden och offentligt visat att han inte längre har någon makt över Jesus! För dem som är frälsta är det en väldoft som leder till liv, medan för motståndarna är det en doft som leder till död.]
28910	2CO 3:1	Måste vi rekommendera oss själva igen (lägga fram våra meriter)? Behöver vi, som vissa andra [falska apostlar, se 2:17], rekommendationsbrev till er eller från er? [Det var inte ovanligt med rekommendationsbrev. Några exempel i NT är: Apollos, ; Timoteus, ; Febe, ; Johannes Markus, ; Titus, . Paulus känner sorg över att relationen med vissa i Korint har sjunkit så lågt att han skulle behöva rekommendationsbrev från en tredje part. Han hade ju varit med och fört många av korintierna till tro!]
28920	2CO 3:11	För om det [gamla] som nu är i en process att upphöra [genom att evangeliet predikas] hade härlighet, hur mycket större framträder då inte den härlighet som består (är permanent)?
29134	GAL 1:10	Försöker jag nu övertyga (vinna över, bli vän med, få godkännande och gillas av) människor eller Gud? Strävar jag efter att behaga människor (göra människor nöjda)? Om jag fortfarande försökte behaga människor skulle jag inte vara en tjänare (slav, livegen) till den Smorde (Messias, Kristus).
29165	GAL 2:17	Men om vi, när vi ständigt söker att bli rättfärdiga i den Smorde (Messias, Kristus), själva har visat oss vara syndare, är den Smorde (Kristus) då en som uppmanar till synd (en representant för den)? Självklart inte (låt det aldrig ske, motsatsen till amen)!
29172	GAL 3:3	Är ni så oförstående (tanklösa)? Ni som började [ert nya liv] i Anden, ska ni nu sluta i köttet (försöka nå målet genom egen mänsklig kraft)?
29174	GAL 3:5	Ger Gud er då sin [helige] Ande och utförde kraftfulla mirakler bland er på grund av att ni höll lagen, eller för att ni lyssnade [på evangeliet] i tro (hade förtröstan, tillit till det)?
29207	GAL 4:9	Men nu, när ni har lärt känna (fått en personlig erfarenhet av) Gud, eller snarare, Gud har lärt känna (fått en personlig relation med) er, hur kan ni då vända tillbaka till dessa svaga och tomma krafter (element, primitiva religioner, vidskepelse)? Vill ni bli slavar under dem igen?
29446	PHP 1:18	Än sen (vad är min åsikt om detta)? Resultatet är att i båda fallen, vare sig det är av fel motiv eller i sanning, blir den Smorde (Messias, Kristus) predikad, och det är jag glad för. Ja, och det ska jag fortsätta att glädja mig åt hädanefter också,
30364	JAS 2:4	Om det är så, gör ni då inte skillnad och blir domare på felaktiga grunder (ondskefulla motiv)?
30366	JAS 2:6	Men ni har förolämpat (föraktat) den fattige. Är det inte de rika som är era slavherrar (utövar makt, trycker ner er)? Är det inte de som släpar er till domstolarna?
30399	JAS 3:13	[Detta stycke, vers 13-18, tillsammans med nästa stycke utgör brevets höjdpunkt och kiastiska centrum. Kontrasten mellan sann och falsk vishet får sitt crescendo i nästa stycke där det blir uppenbart att en kristen inte kan vara delad i två, ordagrant ”två-själad”, grekiska ”di-psychos”. Ordet återfinns i Jak 1:8 och i . Redan i introducerades vishet. Nu expanderas ämnet och kontrasterna mellan falsk och sann vishet blir tydliga när åtta punkter från de båda listas upp. Rent språkmässigt blir det också synligt i ordvalen.] Finns det någon bland er som är vis och förståndig (har ett rykte om sig att vara lärd)? Låt denne visa detta genom att leva rätt (i sitt moraliskt goda uppförande) och genom sina gärningar (praktiska handlingar) i ödmjuk vishet (i mildhet som hör visheten till, en vishet som karaktäriseras av ödmjukhet och som inte framhäver sig själv). [Sann vishet handlar inte i första hand om kunskap. Det som räknas är hur den kunskap vi har appliceras i det dagliga livet.]
30434	JAS 5:13	Är det någon bland er som lider (har svårigheter, blir illa behandlad)? Då ska han be. [Jakob förklarar här att de ska uppmuntra den som lider att ivrigt hålla ut i förtrolig bön, se även .] Är någon glad? Då ska han sjunga lovsånger (psalmer, prisa Gud gång på gång). []
30639	1JN 2:22	Vem är ”lögnaren” om inte den som förnekar (vanemässigt förkastar) att Jesus är den Smorde (Messias, Kristus)? En sådan person är Antikrist [en motståndare till Guds utvalde och smorde Kung Jesus], den som förnekar (vanemässigt förkastar) Fadern och Sonen.