22053 | DAN 8:23 | Mot slutet av deras riken, när överträdelserna (synderna, upproret) har fyllt sitt mått, ska en skamlös (fräck, okänslig) och listig (klurig) kung uppstå. [Ordet skamlös är ordagrant en person med ett ’starkt ansikte’ vilket antyder att han inte visar några känslor och inte har medlidande. I används samma ord för en hård nation som inte har respekt för de gamla eller förbarmande över den unga generationen. Ordet för ’listig’ är ’förstå gåtor’ och kan beskriva hur han är någon som skapar intriger och är skicklig i att dölja sina intentioner. Det kan också tolkas som att han är en duktig politiker som kan lösa svåra politiska konflikter. En annan tolkning är att det handlar om inblandning av ockult verksamhet.] |
22081 | DAN 9:24 | [Gabriel kommer att tala om 70 sjuperioder som rör det judiska folket. Hebreiskan använder ordet ”shavuim” som betyder 7 av något slag. Det anger en tidsperiod på 7 utan någon enhet på samma sätt som ”ett dussin” på svenska kan syfta på 12 stycken av något vad som helst. Sjuperioderna kan syfta på 7 år, 7 dagar, 7 månader eller en symbolisk ”fulländad” tid. År är dock den mest troliga enheten, i inledningen talas t.ex. om 70 år. Ett vanligt uttryck för en sådan här ”sjuperiod” eller vecka av år är då ”årsvecka”. En för judarna välbekant sjuårsperiod var också det sjunde sabbatsåret för landet då åkrarna skulle ligga i träda, se . Vart sjunde sådant år, dvs. det 49:e året, var ett jubelår. Det var ett år då hela samhället fick en nystart – alla lån avskrevs och landområdena återgick till sina ursprungliga ägare, se . Detta system med både plan- och marknadsekonomi säkerställde att även om föräldragenerationen gjort dåliga val skulle inte barnen behöva ärva deras skulder. När Mose fick denna förordning kom det också med en varning att om det judiska folket inte höll denna princip skulle de bli kringspridda bland folken, se . Systemet med sabbatsår började gälla när israeliterna kom in landet, se . När Salomo började bygga templet var det 480 år efter uttåget ur Egypten, se . Samma varning om att folket skulle bli kringspridda ger Gud till Salomo, se . Det nämns att Salomo tog ut höga skatter av folket och troligtvis hölls inte dessa sabbatsår, se . Detta resulterar i Jerusalems belägring 605 f.Kr. och Jerusalems fall 586 f.Kr. Det är värt att notera att det norra riket faller redan 722 f.Kr. Deras avfall var större än det södra rikets. De höll inte ens sabbaten en gång i veckan eller de andra högtidsdagarna, vilket kan vara anledningen till att deras tid rann ut snabbare. Stora profetiska händelser har skett vart 490/500 år i Israels historia: - Abraham föds, ca 1950 f.Kr. - Uttåget ur Egypten, ca 1450 f.Kr. - Första templets invigs, 996 f.Kr. - Templet återinvigs, 516 f.Kr. - Jesus föds 8-4 f.Kr., dör och uppstår 30 eller 33 e.Kr. I själva definitionen av jubelår finns en viss osäkerhet i formuleringen om jubelåret ska inkluderas eller läggas till det 49:e året så att cykeln blir 50 år. Det gör att cykeln kan variera mellan 490 och 500 år. De 40 åren i ökenvandringen verkar inte räknas med, vilket gör att det finns en marginal, se .] Sjuttio sjuperioder [70 årsveckor vilket motsvarar 490 år] är bestämda (ordagrant ’ristade’ eller ’utskurna’) över ditt folk [det judiska folket] och din heliga stad [Jerusalem]. [En bestämd tidsperiod är ’utskuren’ som specifikt berör det judiska folket, Jerusalem och Israel. Anledningen är:] För att få ett slut på överträdelsen. [Israels uppror mot Gud.] För att försegla synder. För att sona (övertäcka) skulden. För att införa en evig rättfärdighet. För att försegla synen och profetian (som med ett sigill). För att smörja (avskilja till helig tjänst) det allra heligaste. [Det allra heligaste syftar troligtvis på templet, och då specifikt på Gudsstaden och det framtida templet i Jerusalem. Hesekiel var samtida med Daniel och hans syn i kap 40-48 var inte okänd.] |
23641 | MAT 13:33 | Han berättade en annan liknelse för dem: ”Himmelriket är som jästen (surdegen) som en kvinna gömmer (blandar, grekiska ’enkrypto’) i tre mått (grekiska ’saton’ motsvarar 13 liter) mjöl [totalt omkring 40 liter] tills dess hela degen har jäst [blivit påverkad av jästen].” [Det finns flera olika tolkningar av dessa två liknelser. Den första och uppenbara är att Guds rike växer, både som ett senapskorn och som en deg. Ser man till sammanhanget så är dessa två liknelser inbäddade mellan liknelsen om ”ogräset och vetet” och dess förklaring. Huvudtemat i den liknelsen är att det finns ett falskt vete som tillåts växa parallellt med det äkta. Det finns alltså människor som kallar sig kristna men inte är det. Jesus säger i vers 41 att i tidsålderns slut ska änglar samla och föra bort alla ur hans rike som förleder och lever i laglöshet. I ljuset av den förklaringen och att ordet ”träd” används om senapsbusken, kan senapskornet stå för en falsk oproportionerlig tillväxt. De yttre delarna av trädet långt från stammen blir t.o.m. hem för fåglar som tar bort Guds ord från människor, se vers fyra. Detta kan symbolisera yttre attacker mot Gudsriket. I Hesekiel och Daniel finns liknelser där fåglarna i trädet beskriver människor i ett rike. Appliceras den tolkningen blir den konsekvent med att både goda och onda människor sås in i riket, se vers 38. Surdeg är genom hela Bibeln en bild på falska läror och i så fall förutsäger Jesus att det kan smyga sig in villoläror som sprider ondska inifrån. Jesus varnar för fariséernas och saddukéernas surdeg som är deras felaktiga lära, se . Fariséerna levde inte som de lärde och saddukéerna var en privilegierad välbärgad elit som hade missförstått både Skrifterna och Guds kraft, se och . Tre mått mjöl för tankarna till där just en kvinna, Sara, bakar bröd av tre mått mjöl inför Herrens besök hos Abraham. Genom både den judiska och kristna historien står det osyrade brödet för äkta gemenskap med Gud. Inför den judiska påsken städar man ur all jäst ur husen, se , och i den kristna nattvarden har brödet en central betydelse. Att då den som är ansvarig för att baka brödet ”gömmer” in jäst som förstör gemenskapen med Gud är allvarligt.] |
23647 | MAT 13:39 | Ovännen som sådde det är djävulen. Skörden är tidsålderns slut (fulländning). Skördemännen är änglar. [Grekiska ’angelo’ som betyder budbärare, syftar antagligen på Guds änglar som han ska sända ut, se vers 41.] |
23766 | MAT 16:25 | För den som vill rädda (frälsa, bevara) sitt liv (sin själ) ska mista det, men den som mister sitt liv (sin själ) för min skull ska finna det [får ta del av Guds livskvalitet]. [Grekiska ’psuche’ betyder både liv och själ, och används i båda betydelserna här i vers 25-26, se även . Att ’förneka sig själv’ i vers 24 handlar inte om brist på självaktning och självkänsla. Jesu efterföljare har skäl till en bättre självbild än någon annan. Den faderskärlek Gud känner för sina barn är enorm och bygger inte på gärningar utan barnaskap, se t.ex. . Bergspredikan börjar med saligprisningar och visar på vad det innebär att vinna livet, se . Utifrån vers 26 ’att vinna hela världen’ handlar självförnekelsen om att sätta Gud och hans rike främst. Samma kontrast finns i där Jesus säger att man inte kan tjäna både Gud och mammon.] |
23814 | MAT 18:18 | Jag säger er sanningen: Allt ni binder på jorden (förbjuder att ske), ska redan vara bundet i himlen (förbjudet att ske). Allt ni löser (tillåter att ske) på jorden, ska redan vara löst (tillåtet att ske) i himlen. [De skriftlärda använde termerna binda och lösa när man beslutade om vad som var rätt och fel i olika situationer. Något ’bundet’ var förbjudet, medan något ’löst’ var tillåtet, se . Här handlar det om att församlingsledningen har mandat att avgöra konflikter i församlingen, se vers 17. Församlingen ska göra allt för att lösa konflikter mellan människor. När en inblandad part väljer förlåtelsens och upprättelsens väg, blir personen ’löst’. På motsvarande sätt ’binds’ den som inte vill omvända sig i sina synder. Direkt efter detta, i vers 19-20, talar Jesus om bön. Det ger en antydan om att bön är det första steget, ett beslut måste först vara bundet eller löst i himlen i bön, innan det verkställs på jorden.] |
23994 | MAT 23:7 | och att bli hälsade (med respekt och ära) på torgen, och tilltalas ’rabbi’ (lärare, se ) av människorna. |
24011 | MAT 23:24 | Ni blinda ledare, som silar mygg och sväljer kameler! [Antagligen från en arameisk ordlek mellan kamel, ’gamla’, och mygga, ’galma’ på arameiska. Båda dessa djur var orena djur, se . Rättrogna judar silade sitt vin för att inte råka svälja en mygga.] [I kontrast till ’de barmhärtiga’ som ska möta barmhärtighet i .] |
24013 | MAT 23:26 | [Jesus, som alltid vill omvändelse, riktar sig nu personligen till dem.] Du blinde farisé, gör först insidan av bägaren ren, så blir också utsidan ren. [Kontrast till välsignelsen till de ’renhjärtade’ i .] |
24038 | MAT 24:12 | [Kärlekslöshet:] På grund av den ökande laglösheten (motståndet mot lagen, relativism där det inte finns rätt eller fel), ska den osjälviska, utgivande kärleken kallna (gradvis kylas ned, blåsas ut) hos de flesta (ordagrant ’de många’, majoriteten). [Ordet för att ’kallna’ har betydelsen att andas och blåsa och gradvis kyla ner något. Kärleken gäller troligtvis kärleken till Gud, men innefattar även en tilltagande kärlekslöshet i världen. Paulus beskriver hur människor blir mer och mer hjärtlösa, egenkära och pengakära i . Uttrycket ’de många’ kan syfta på ’alla folk’ i vers 9 eller ’många’ som tidigare trott, se vers 10.] |
25150 | LUK 4:18 | ”Herrens Ande är över mig, för han har smort mig att predika (proklamera) det glada budskapet (evangeliet) för de fattiga. [Ordet evangelium betyder ’glädjebud’ eller ’segerbudskap’. Ordet användes i den romerska världen om det glada budskapet kurirerna från fronten kom och läste upp i Rom efter stora segrar.] Han har sänt mig på ett uppdrag att proklamera (ropa ut) frihet för de fångna (tillfångatagna och bortförda) och syn till de blinda. Att predika frihet för dem som är förtryckta (ordagrant: ’slagna i spillror’, de som är under bördor, lever i misär). |
25214 | LUK 5:38 | Nej, färskt vin hälls i nya (fräscha) vinsäckar. [Två olika ord för ny används i dessa verser. Det grekiska ordet ’kainos’ syftar på något nytt, men har inte så mycket med mantelns eller vinsäckens ålder att göra, utan fokuserar mer på dess kvalitet och formbarhet. Synonymerna fräsch och formbar vill visa på denna betydelse. Det andra ordet är ’neos’ som handlar om ålder och översätts ’färskt’. Minsta spår av orenhet i en säck gör att jäsningsprocessen startar. Därför är det viktigt att helt rena säckar används. Eftersom det inte finns någon behållare eller säck som kan stå emot de gaser som uppstår vid jäsningsprocessen, kan det nya vinet, som är det bättre, syfta på alkoholfritt vin som inte har jäst.] |
25239 | LUK 6:24 | [Motsatsen till välsignelse är ofta förbannelse, men här ser vi Jesu medlidande och kärlek när han uttrycker sin förtvivlan i fyra parallella verop.] Men ve er (uttryck för intensiv förtvivlan) ni som är rika(nu lever i materiellt överflöd), för ni har redan fått er tröst (hjälp, uppmuntran, befrielse). [Ordet ’paraklesis’ används här och är samma ord som beskriver den helige Ande. Den som satt sin tillit till pengar söker sin tröst och hjälp från världens ande i stället för Guds ande.] |
25326 | LUK 8:12 | Den säd som föll vid vägen är de som har hört, men sedan kommer djävulen och tar bort ordet från deras hjärtan [ofta genom invanda tankemönster], så att de inte längre tror och blir frälsta (bevarade, helade, upprättade, får evigt liv). [Ordet ’väg’ kan också betyda invanda tankebanor, tankemönster, dvs. förutfattade meningar och erfarenheter av Guds ord som trampar ner det. För att budskapet ska slå rot krävs också tro, se .] |
25408 | LUK 9:38 | Då ropade en man ur folkhopen: ”Mästare, jag bönfaller dig, kom och se min son. Han är mitt enda barn! [Ordet för se är en medicinsk term för att undersöka, ordet för bönfaller är ’deomai’ som är ett starkt ord som uttrycker en bön för ett stort behov.] |
25434 | LUK 10:2 | Han sade till dem: ”Skörden är stor, men arbetarna är få. Bönfall därför (det är en tvingande nödvändighet att ni ber) skördens Herre att han sänder (kastar, driver) ut arbetare till sin skörd. [Ordet för be är ’deomai’ som uttrycker en bön för ett stort behov. Grundordet ’deo’ betyder att binda och klistra ihop någonting. Det ligger en antydan i ordet att den som ber kopplar ihop sig med bönesvaret för att få se det förverkligat. Vi ser här hur Jesus sänder ut de sjuttio att börja bärga in skörden. Det grekiska ordet för ’sända ut’ är ’exballo’ som ordagrant betyder ’att driva ut’. En ’deomai-bön’ beskriver också hur de som redan är kallade behöver få ny glöd och iver i sitt uppdrag att vinna de förlorade.] |
25546 | LUK 12:18 | Sedan sade han [och i grekiskan används ordet ’jag’ åtta gånger och ’mina’ fyra gånger]: ’Så här ska jag göra, jag river ner mina lador och bygger större, och där ska jag lagra all min säd och allt mitt goda. |
25906 | LUK 21:11 | [Tecken i naturen:] Det ska bli stora jordbävningar, på olika platser, och hungersnöd (matkris, skördar som slår fel) [plural] och epidemier (farsoter, plågor). [Frasen ’olika platser’ beskriver antagligen att alla dessa tre typer av naturkatastrofer är världsvida. Samma ord epidemier översätts till plågor i .] [Stora tecken:] Det ska bli fruktansvärda händelser [enda gången ’phobetron’ används i NT, skräckinjagande syner, terror] och stora tecken från himlen. |
26194 | JHN 3:5 | Jesus svarade: ”Med all säkerhet (amen, amen) säger jag dig: Om inte en människa har blivit född av vatten och (det vill säga) Ande (vind), kan hon inte komma in i Guds rike. [Ibland har ’vatten’ tolkats som en referens till vattendopet eller den naturliga födseln, men det är inte troligt. I samtalet med Nikodemus väger Skriftens egna definitioner av ’vatten och ande’ tungt. Jesus tillrättavisar Nikodemus just för att han inte ser de sambanden, se vers 10. Vatten och ande används synonymt i . Samma parallell finns även i där vattnet också symboliserar en andlig förnyelse – Gud ska tvätta Israels folk rena och ge dem ett nytt hjärta och fylla dem med sin ande. I nästa kapitel finns kopplingen mellan ande och vind, se . Det stämmer överens med parallellerna i vers 3, 7 och 8. I nästa kapitel används vatten också som en bild på andligt liv, se .] |
26200 | JHN 3:11 | Med all säkerhet (amen, amen) säger jag dig [Nikodemus]: Vi talar om det vi vet (har en klar förståelse av) och vi vittnar om det vi sett (och prövat), men ändå tar ni [judiska ledare] inte emot våra bevis (vittnesbörd). [I detta svar växlar svaret från ’jag’ till ’vi’ för att sedan gå tillbaka till ’mig’ i nästa vers. Utifrån sammanhanget kan ’vi’ syfta på ’jag och profeterna’, ’jag och den helige Ande’, ’jag och lärjungarna här’ eller kanske refererar det till ’vi lärare’ se vers 1 och 10. Oavsett syftningen är det Jesus som vet, ser och vittnar!] |
26208 | JHN 3:19 | [I följande stycke, vers 19-21, återkommer tre liknande fraser med ’ljuset’ och verbet ’komma’ som ramar in och förstärker budskapet. Ljuset har kommit och människan har fått ett val: att komma till ljuset eller att inte komma till det.] Detta är grunden (orsaken) till domen: Ljuset har kommit till världen, men människorna älskade mörkret mer än ljuset eftersom deras handlingar var onda (förgiftade, destruktiva). |
26674 | JHN 12:25 | Den som är nöjd med (förtjust i, älskar) sitt liv (sin själ, grekiska ’psuche’) förlorar det (förstör det själv), men den som hatar sitt liv i den här världen [inte har det här temporära livet som första prioritet] ska rädda (skydda, bevara) det till evigt liv (grekiska ’zoe’, Guds överflödande liv, själva kärnan och meningen med livet, äkta liv). [I den judiska kulturen används ofta starka kontraster. Ordet ’hata’ kan också översättas ’älska mindre’ i förhållande till något annat. Den som älskar det här livet lever bara för stunden. Fokus blir då att samla skatter här på jorden, se . Den som däremot prioriterar Guds väg, samlar skatter i himlen, se . Det skapade är i sig inte ont och kroppen är Guds tempel, se . Jesus uppmanar oss att älska vår nästa som oss själva, men framför allt att älska Gud med hela vårt hjärta, själ, förstånd och kraft, se . Det är bara i Guds vilja jordelivet får mening, se .] |
26739 | JHN 14:2 | I min Faders hus [himmelska boning, se ] finns många rum. [Ordet ’rum’ används bara två gånger i NT, här och i . Det grekiska ordet ’mone’ har innebörden ’ta sin boning’ och att vara en permanent boplats.] Om det inte var så skulle jag ha sagt det till er, för jag går bort för att bereda (iordningställa) en plats åt er. |
26770 | JHN 15:2 | Varje gren i mig som inte bär frukt, tar han bort (lyfter han upp) och varje gren som [kontinuerligt] bär frukt rensar (tuktar, ansar) han, så att den kan bära mer (bättre, rikare) frukt. [Det grekiska ordet ’airo’ kan både betyda ta bort, ta upp, resa upp eller lyfta upp. I används det om stenen som var borttagen, medan det i översätts ’lyfta upp’ om den lames bädd. Det är sammanhanget som avgör. Här kan det antingen betyda att grenen som inte bär frukt tas bort, eller att den lyfts upp från marken och stöttas så att den får en ny chans att bära frukt.] |
26779 | JHN 15:11 | Jag har berättat detta för att min glädje ska förbli (bo, leva) i er, och att er glädje ska bli fullkomlig (överflödande). [Jesus undervisade ofta väldigt praktiskt och använde för lärjungarna välkända bilder. Jesus är vinträdet, Fadern är trädgårdsmästaren och hans lärjungar är grenarna. Jesus är den som står mellan Fadern och grenarna, det är i honom livet flödar. Målet är att bära frukt, se vers 2, 4, 5, 8, 16. Johannes använder samma ord ’frukt’ tidigare i : ’bärgar frukt till evigt liv’. Att bära frukt handlar om människors eviga frälsning.] |
26803 | JHN 16:8 | När han kommer ska han överbevisa världen (människosläktet) om synd, rättfärdighet och dom. [Ordet ’överbevisa’ är att föra fram allt i ljuset, som i en rättegång när helt uppenbara bevis läggs fram. Detta är en av den helige Andes uppgifter.] |
27201 | ACT 7:16 | Deras kroppar fördes till Sikem och lades i den grav som Abraham hade köpt [för sin hustru Sara] för en summa i silver av Hamors barn i Sikem [som ligger i Samarien på ’ohelig’ mark]. [I sitt korta och pressade tal verkar Stefanos sammanfatta två händelser för att få fram sin poäng att Gud verkar utanför Jerusalem, och då särskilt Samarien som klingade illa för Stora rådets anhängare. Graven som Abraham köpte var i Hebron, inte Sikem . Josef var begravd i Sikem och Jakob i Hebron. Abraham köpte grottan från hettiterna, se , och det var Jakob som köpte fältet från Hamor, se .] |
27366 | ACT 10:38 | [Ni känner till vad som sedan hände, hur] Gud smorde Jesus från Nasaret [betonar Jesu mänskliga sida] med helig Ande och kraft (förmåga, styrka). Han vandrade omkring och gjorde gott (hjälpte människor utan krav på någon gentjänst) och framför allt botade (befriade) han alla som var under djävulens våld, för Gud var med honom. [Ordet ’våld’ på grekiska är också en benämning på den slavmarknad där slavar såldes och köptes till olika herrar. Innan Jesus köpte oss fria var vi också bildligt talat på denna slavmarknad där olika demoniska krafter kunde utöva sitt våld över oss, och vi var slavar under olika herrar.] |
27531 | ACT 15:20 | utan bara skriva ett brev till dem att hålla sig borta (undvika, ta avstånd): från sådant som orenats av avgudar, [I vers 29 förklaras att detta gäller kött offrat till avgudar. Om en hednakristen fortsatte att köpa sådant kött som såldes på marknaden, skulle deras judiska syskon i församlingen undra om de verkligen gett upp sin avgudadyrkan. Även om hednakristna har frihet att äta allt kött, blir det en synd om en kristen broder kommer på fall, se .] från sexuell omoral (otukt, grekiska ordet ’pornea’), [Renhet på det sexuella området är något som hela Bibeln talar om och det gäller både judar och hedningar. I definieras vad sexuell omoral är. Det är förbjudet att ha sexuella relationer med nära släktingar, utanför äktenskapet, med någon av samma kön eller med djur.] från [att äta] kött av kvävda djur [Kött som inte slaktats enligt lagens föreskrift att blodet måste rinna ur det slaktade djuret, se .] och från [att äta] blod. [De två sista förbuden gavs till Noa redan före lagen, se . Mose upprepar dem, se . Anledningen till att inte äta blod är i respekt för livet, eftersom livet finns i blodet, se . De två första buden nämns också i . Alla dessa fyra restriktioner återfinns centralt i 3 Mosebok, kapitel 17-18. Ordet ’hålla sig borta från’ har huvudbetydelsen att hålla avstånd till något, som t.ex. en båt som har ett avstånd till land, se . Verbet är i formen ’medium’ som är en verbform som inte finns varken i det svenska eller engelska språket. Vi är vana att använda verbformerna ’aktiv’ – jag gör något, och ’passiv’ – något görs åt mig. Grekiskan har däremot ytterligare en form mellan dessa två som just därför kallas ’middle’ på engelska, ’medium’ på svenska. Denna form är en kombination av den aktiva och passiva formen. Det jag ’aktivt’ gör är viktigt eftersom jag ’passivt’ kommer att påverkas. Att just den formen används här förstärker hur Jakob uppmanar de hednakristna att avhålla sig från vissa saker, inte bara som en regel, utan något som också ligger i deras eget intresse att göra. Att t.ex. avhålla sig från lösa sexuella relationer är inte bara en föreskrift, utan också något som positivt kommer att påverka den som gör det.] |
27722 | ACT 20:28 | Var ständigt på vakt över er själva och hela den hjord där den helige Ande har satt er som ledare (grekiska ’episkopos’ som betyder ’en som vakar över’), till att vara herdar för Guds församling som han har köpt med sitt eget (sin Sons) blod. |